Sjukdomar

Fågelinfluensa H5 i Australien: 724 utbrott bland vilda djur på fyra månader och inga på gårdar — så skyddar landet fjäderfä och lantbruksutställningar

Den 27 oktober 2026 hade Australien bekräftat 724 utbrott av högpatogen fågelinfluensa H5 bland vilda djur, från Västaustralien till Macquarieön, och telefonlinjen hade tagit emot över 70 000 rapporter. Viruset nådde fastlandet först i juni men har redan smittat pälssälar, en räv och en sjöelefant. På fjäderfägårdar har det ännu inte hittats. Den 22 oktober berättade myndigheterna i New South Wales hur de hjälper lantbruksutställningar att genomföras säkert. Vi går igenom vad som är känt och vad Europa kan lära sig.

8 min läsning
Man matar getter med ett äpple
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad som händer i Australien
  2. Var viruset har hittats
  3. Hur viruset nådde Australien
  4. Smitta hos däggdjur
  5. Inget virus på gårdarna
  6. Lantbruksutställningar och fjäderfä
  7. ”Undvik. Notera. Rapportera”
  8. Varför telefonlinjen får så många rapporter
  9. Det här bör du som katt- och hundägare veta
  10. Det här bör du som har höns på gården veta
  11. Vad det betyder för Europa
  12. Vad som händer nu
  13. När du ska gå till veterinären

Vad som händer i Australien

Fram till 2026 var Australien och Oceanien de sista bebodda delarna av världen som den nuvarande högpatogena fågelinfluensan H5 inte hade nått. I juni 2026 dök viruset till slut upp på fastlandet och har sedan dess spridits bland vilda djur längs sydkusten.

Enligt Australiens departement för jordbruk, fiske och skogsbruk (DAFF) hade landet klockan 16 östaustralisk tid den 27 oktober 2026 bekräftat 724 utbrott av fågelinfluensa H5 bland vilda djur. Telefonlinjen för allvarliga djursjukdomar tog under samma period emot 70 231 rapporter. Ett utbrott är ett fall som kan gälla ett eller flera djur; så räknar myndigheten sedan den 12 augusti, då fynden blev för många för att rapportera varje fågel för sig.

Den 27 oktober 2026Utbrott av H5 bland vilda djur per delstat
South Australia336
Victoria247
New South Wales75
Tasmanien (med Macquarieön)53
Western Australia10
Queensland2
Jervis Bay-territoriet1

DAFF

Var viruset har hittats

Flest utbrott finns i South Australia, 336, följt av Victoria med 247. Därefter kommer New South Wales (75), Tasmanien tillsammans med den subantarktiska Macquarieön (53), Western Australia (10), Queensland (2) och det federala Jervis Bay-territoriet (1).

De första fynden gjordes i söder och väster, främst hos havsfåglar: tärnor, skarvar, måsar och labbar. I augusti bekräftades viruset för första gången på Tasmanien, i september i Jervis Bay-territoriet och den 16 oktober på Macquarieön, hos en sjöelefant och en kelpmås.

Hur viruset nådde Australien

Forskare hade länge väntat på viruset. Sedan början av 2020-talet har H5N1 spridit sig över nästan hela världen: Europa, Asien, Afrika, båda Amerika och till och med Antarktis. Australien skyddades länge av sitt avlägsna läge: de flesta flyttfåglar som kommer till kontinenten flyger från Asien längs rutter där viruset varit mindre vanligt. Faran kom från söder, med havsfåglar från subantarktiska vatten och kuster där viruset redan hade orsakat massdöd.

Därför gjordes de första fynden i Australien inte hos änder och gäss som i Europa, utan hos havsfåglar på sydkusten: tärnor, labbar och måsar. Havsfåglar häckar i täta kolonier, och där sprids viruset särskilt snabbt.

Smitta hos däggdjur

Årets största varningssignal är smitta hos däggdjur. Den 23 augusti hittades viruset för första gången hos ett däggdjur i Australien, en nyzeeländsk pälssäl på kusten i South Australia. Den 28 augusti hittades det hos en rödräv i en förort till Adelaide, det första fallet hos ett landlevande däggdjur. I oktober bekräftades viruset hos en sjöelefant på Macquarieön.

Fyndet hos en räv är en bra påminnelse om att människor och deras husdjur bör undvika sjuka eller döda vilda djur.

Beth Cookson, Australiens chefsveterinär

Chefsveterinären betonar att det inte finns några belägg för att viruset har spridits från däggdjur till däggdjur i Australien. Rävar och andra rovdjur smittas enligt myndigheten när de äter kadaver av sjuka fåglar. Risken för människors hälsa är fortfarande låg.

Inget virus på gårdarna

Det viktigaste för det australiska jordbruket: enligt DAFF har fågelinfluensa H5 hittills inte påvisats hos fjäderfän eller i landets jordbruksproduktion. I New South Wales betonar man särskilt att viruset inte har hittats i kommersiella fjäderfäbesättningar eller hos fåglar som hålls hemma.

Det betyder inte att det saknas risk: ju mer virus det finns bland vilda fåglar, desto större är chansen att det en dag når en gård. De australiska myndigheterna har skärpt övervakningen och bildat snabbinsatsgrupper, och i New South Wales finns ett samordningscenter i staden Orange. Departementet varnar också för att märkningen av ägg och kött från frigående fåglar kan ändras om fåglarna måste hållas inomhus av smittskyddsskäl.

Lantbruksutställningar och fjäderfä

Den 22 oktober berättade departementet för primärnäringar och regional utveckling i New South Wales hur det hjälper lantbruksutställningarna, traditionella marknader på landsbygden där man visar upp boskap, fjäderfä, skörd och hemgjorda konserver. I delstaten hålls fler än 180 sådana varje år, med över en miljon besökare. Fjäderfäavdelningarna är en viktig del av många utställningar, och samtidigt en plats där fåglar från olika besättningar möts.

Departementet samarbetar med utställningsförbundet AgShows NSW och Country Women's Association: det ordnar utbildning och ger evenemangsplaner, affischer, faktablad och råd om hur man visar fjäderfä, rapporterar misstänkt sjukdom och vad man gör när vilda djur dör.

Lantbruksutställningar är en viktig del av livet på landsbygden. Därför arbetar vi nära arrangörerna så att de har aktuell information och själva kan bestämma hur de bäst skyddar fjäderfäuppfödare och besökare.

Jo Coombe, chefsveterinär i New South Wales

Ordföranden för AgShows NSW, Jody Nelson-Gleeson, sa att departementets snabba råd, ett särskilt webbinarium och praktiskt material har gett arrangörerna tydliga anvisningar och trygghet.

”Undvik. Notera. Rapportera”

Den viktigaste regeln för alla australier är det nationella budskapet ”Avoid. Record. Report.”:

  1. Undvik direktkontakt med sjuka och döda fåglar och andra vilda djur.
  2. Notera vad du har sett: plats, tid, hur många djur och om möjligt ett foto på säkert avstånd.
  3. Rapportera till den dygnet runt öppna telefonlinjen för allvarliga djursjukdomar eller via webbformuläret.

Varför telefonlinjen får så många rapporter

70 231 rapporter betyder inte 70 000 fall av fågelinfluensa. De flesta samtal gäller fåglar som dött av andra orsaker: svält, stormar, skador eller andra sjukdomar. Men det är just sådana rapporter som gör att veterinärerna snabbt hittar de verkliga utbrotten. Myndigheten förklarar att när viruset sprids behöver man inte längre undersöka varje djur i områden där viruset säkert finns, och uppmärksamheten flyttas till nya platser och nya arter. Därför är varje rapport från ett område där viruset ännu inte har hittats särskilt värdefull.

Det här bör du som katt- och hundägare veta

Den australiska myndigheten påminner särskilt djurägare om att viruset kan smitta fler än fåglar. Ha hunden kopplad vid kusten och i parker så att den inte tar upp döda fåglar eller går fram till kadaver av havsdjur på stranden. Låt helst inte katten jaga fåglar, och ge inte rått fågelkött under utbrottssäsongen. Om ditt djur har haft kontakt med en död fågel eller ett dött djur och sedan blir sjukt, berätta genast för veterinären om kontakten.

Det här bör du som har höns på gården veta

Många australier har höns på bakgården. De får samma råd som hönsägare i Europa: utfodra och vattna fåglarna under tak, skydda rastgården mot vilda fåglar, håll tama ankor borta från vatten där vildänder finns, byt skor innan du går in i hönshuset och rapportera plötslig död direkt. För sådana hönsägare ger Australien till och med ut ett eget nyhetsbrev med råd om smittskydd, Poultry Post.

Vad det betyder för Europa

I Europa har viruset funnits i flera år, och europeiska gårdar förlorar varje år miljontals fåglar. Australien går nu igenom det som Europa gick igenom i början av 2020-talet: viruset kommer ut i naturen och börjar smitta nya arter. Men Australien har något som Europa inte hade: en plan som förberetts i förväg, ett gemensamt system för att registrera utbrott och en nationell kampanj för allmänheten redan innan viruset kom.

Australiens erfarenheter är intressanta för Europa på två sätt. För det första övervakningen av vilda däggdjur som pälssälar, sälar och rävar: sådana fall förekommer även i Europa, och det är viktigt att inte missa det om viruset börjar spridas mellan däggdjur. För det andra arbetet med människor: hönsägare, utställningsarrangörer och hundägare. Den enkla regeln ”undvik, notera, rapportera” passar också för Europas kuster, där döda fåglar hittas även under hösten och vintern. I Sverige kan du rapportera döda vilda fåglar till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad som händer nu

Våren på södra halvklotet är havsfåglarnas häckningstid. Kolonierna blir tätare, och viruset kan spridas snabbare. De australiska myndigheterna räknar därför med nya utbrott de kommande månaderna och fortsätter övervakningen. Den viktigaste uppgiften är att hålla viruset borta från fjäderfägårdarna. Uppgifter om nya utbrott publicerar departementet varje dag. Utställningssäsongen i New South Wales fortsätter, och departementet lovar att stötta arrangörer, utställare och lokalsamhällen hela tiden, med nya råd i takt med att läget förändras.

När du ska gå till veterinären

Om din katt eller hund har haft kontakt med en död fågel eller ett kadaver av ett vilt djur och sedan blir slö, får feber, hosta, andningssvårigheter, ostadig gång eller kramper, gå till veterinären och berätta om kontakten. Om höns, ankor eller andra fåglar i din besättning plötsligt dör eller blir sjuka, kontakta genast veterinären.

Källor

  1. Australiens departement för jordbruk, fiske och skogsbruk (DAFF), uppgifter om H5, 27 oktober 2026
  2. DAFF, uttalanden av Australiens chefsveterinär, 16 oktober 2026
  3. Departementet för primärnäringar och regional utveckling i New South Wales (DPIRD), 22 oktober 2026