”Avliva eller stänga in”: Kapstaden vill flytta mer än 60 babianer som öppnar fönster och plundrar kök bakom ett stängsel – invånarna protesterar varje helg

Vad som hänt

Den 8 november 2026 berättade det nederländska public service-bolaget NOS om en konflikt som splittrar invånarna i Kapstaden. Efter år av försök att få människor och babianer att leva fredligt sida vid sida har staden beslutat att fånga mer än sextio babianer och placera dem i ett inhägnat område. NOS korrespondent jämförde striden med debatten om vargar i Nederländerna.

Sophämtningsdagen

Reportaget börjar i Simon's Town på Kaphalvöns sydspets. På sophämtningsdagen välter en babian en grå soptunna och rotar i soporna. Den hittar en halv croissant och ett paket filmjölk. På några sekunder är tunnans innehåll utspritt över gatan. Babianerna vet precis när det är sophämtning.

Apor i köket

Vissa babianer har lärt sig att öppna dörrar och fönster för att stjäla mat ur kök. Adam Welz, som bor i en annan kustort, visade journalisterna en video där en babian sitter på hans köksbänk och äter upp en burk jordnötssmör. ”Det ser roligt ut, men den har vassa tänder”, säger Welz. ”Jag är orolig för mina små barn och mina hundar.”

Varför babianerna kommer in i samhällena

Bostadsområdena växer allt längre upp i bergen och babianernas utrymme krymper. Djuren kommer allt oftare ner i orterna på jakt efter kaloririk mat: bröd, frukt, godis, matrester. Människomat är lätt byte för babianer, mycket enklare än att leta i bergen i timmar. Så har mötena mellan människor och apor blivit en ständig konflikt.

Vakter med paintballvapen

I flera år har staden försökt driva bort babianerna med särskilda vakter. Beväpnade med paintballvapen följer de ständigt efter djuren och driver dem tillbaka upp i bergen. Men babianer är snabba och smarta, och vakterna hinner ofta inte med. Djuren hittar omvägar och återvänder dit där maten finns.

Två problemflockar

Två flockar ställer till mest problem. Staden och naturvårdsmyndigheterna har beslutat att fånga babianer från dessa flockar och placera dem i ett inhägnat område på halvön. Stängslet är redan uppsatt. Området är ungefär lika stort som sju fotbollsplaner, och där finns träplattformar där babianerna kan vila.

”Det är inte idealiskt”

Gregg Oelofse, som ansvarar för kustområden och natur i Kapstadens kommun, döljer inte sina tvivel. ”Det är inte idealiskt”, säger han. ”Men vi har två alternativ: avliva de här babianerna eller stänga in dem. Och vi tror att vi kan ge dem ett bra liv.” Något bra liv har aporna inte i dag, säger han.

Hagel i babianernas kroppar

Oelofse lägger fram hårda fakta. ”När babianer dör röntgar vi dem. Nästan alla har hagel i kroppen, eftersom frustrerade invånare skjuter på dem”, berättar han. Dessutom skadar den kalori- och sockerrika maten som aporna hittar i soporna deras hälsa.

Protester vid stängslet

Förslaget har mött hårt motstånd. Där Oelofse ser en plats där babianerna kan leva ut sina dagar i lugn och ro ser motståndarna ett ”dödsläger”. Invånare som är emot planen kommer till stängslet varje helg med plakat. På ett står det: ”Broar, inte burar.”

”De förs dit för att dö ut”

”De förs dit för att dö ut”, säger demonstranten Lucinda Bovill. Enligt henne ska babianerna steriliseras så att flocken till slut försvinner. ”Det här är deras naturliga livsmiljö. De var här först. Vi måste anpassa oss och ta ansvar. Till exempel stänga våra soptunnor bättre.”

Rädsla för prejudikat

Demonstranterna befarar att hägnet ska bli ett prejudikat. ”Om de första flyttarna blir lyckade kan staden i framtiden stänga in ännu fler babianer”, tror Lauren Wild, som kom till protesten med en mjukisbabian. ”Till slut är jag rädd att det inte finns en enda babian kvar.” Staden förnekar det: hundratals andra babianer får vara kvar i frihet.

Stängsel runt människorna, inte aporna

Adam Welz har en annan idé. Hans lilla naturvårdsorganisation South Peninsula Nature Alliance förespråkar ett stängsel inte runt babianerna, utan mellan bostadsområdena och bergen. ”Då får babianerna behålla sin naturliga livsmiljö och vi får lugn i våra hem”, säger han. Enligt honom skulle det skydda både människor och apor.

Stadens hållning

Oelofse anser att det behövs en hård omstart. ”Det är en illusion att tro att de här flockarna lever ett vackert vilt liv i naturen. Att stänga in dem är det enda alternativet. Jag är inte heller glad över det”, säger han. Staden väntar på de sista tillstånden för infångningen, och de första babianerna skulle fångas redan veckan därpå.

Varför soporna är huvudproblemet

Experter på konflikter mellan människor och vilda djur säger samma sak över hela världen: så länge djuren har lätt tillgång till människors mat kommer de tillbaka. Öppna soptunnor, frukt i trädgårdens träd, hund- och kattmat utomhus – allt lockar babianer. Ordentligt låsta tunnor minskar besöken.

Är babianer farliga?

Babianer är stora, starka apor med långa hörntänder. De undviker oftast direkta konfrontationer med människor, men kan hota, rycka åt sig mat och bita om de känner sig hotade eller trängda. Babianer som vant sig vid människor tappar rädslan och blir fräckare. Det är just de djuren som oftast hamnar på listan för avlivning.

Babianer och hundar

För hundägare är babianer en särskild fråga. En hund kan rusa mot en apa, och en babian kan skada även en stor hund allvarligt. Det omvända händer också: hundar angriper babianer. Där babianer rör sig hålls därför hundarna kopplade, och fönster och dörrar hålls stängda när ingen är hemma.

Så skyddar du hemmet

Råden till människor som lever nära babianer och andra vilda djur liknar varandra över hela världen:

1. Använd soptunnor med säkra lås.
2. Lämna inte mat eller djurfoder utomhus.
3. Stäng fönster och dörrar eller sätt upp galler.
4. Mata inte babianer eller andra vilda djur.
5. Gå inte nära babianer och titta dem inte i ögonen.

Därför ska man inte mata

Många turister och invånare matar babianer och tycker att det är oskyldigt. Men en apa som får mat ur handen lär sig snabbt att kräva den och kan bli aggressiv. Det är just sådana djur som senare kallas ”problembabianer” och riskerar att avlivas. Matning skadar i slutändan babianerna mest.

Sterilisering som metod

Sterilisering av vilda djur används i många länder för att hålla nere antalet utan att döda. Men när det gäller babianerna i hägnet ser motståndarna det som ett tyst sätt att utplåna flocken. Förespråkarna invänder att okontrollerad förökning på ett begränsat område skulle leda till överbefolkning och konflikter i gruppen.

Veterinärer och infångning

Att fånga vilda apor är ett krävande arbete för veterinärer. Babianerna söves med pilar, undersöks, behandlas för sår och sjukdomar och steriliseras vid behov. Det är viktigt att inte splittra familjegrupper, eftersom babianer lever i komplexa samhällen med rangordning. Att flytta en hel flock minskar stressen för djuren.

Livet i hägnet

Hur livet bakom stängslet ska se ut i detalj är ännu oklart. Staden lovar viloplattformar och gott om plats. Experter på primathållning påminner om att apor i fångenskap behöver sysselsättning: födosök, klättring, gömställen och möjlighet att undvika varandra. Utan det utvecklar djuren stress och aggression, även om det finns mycket plats.

Turister och babianer

Kaphalvön är ett av Sydafrikas populäraste turistmål, och för många besökare hör babianerna till upplevelsen. Turister uppmanas att inte mata aporna, inte lämna mat i bilen med öppna fönster och hålla väskor stängda. Babianer lär sig snabbt att förknippa människor med mat, och varje godbit från en turist förvärrar problemet.

Erfarenheter från andra håll

Konflikter med apor är inte bara ett sydafrikanskt problem. I Indien, Thailand, på Gibraltar och på andra håll stjäl apor också mat från människor. Myndigheter prövar olika lösningar, från sterilisering och flytt till böter för den som matar djuren. Någon universallösning finns inte, men överallt spelar tillgången till människors mat huvudrollen.

Vad det betyder för Europa

I Europa finns inga babianer, men liknande debatter förs om vargar, vildsvin, björnar och till och med måsar som stjäl mat i kuststäder. Historien från Kapstaden visar att när människor själva vänjer djur vid sin mat återstår bara svåra beslut. Förebyggande – låsta soptunnor och ingen matning – är alltid billigare och mer djurvänligt.

När du ska kontakta veterinär

Om din hund har slagits med en apa eller ett annat vilt djur, åk direkt till veterinären: apbett är djupa och blir ofta infekterade. Sök akut hjälp vid blödning, sår på hals, buk och bröst, hälta eller andningssvårigheter. Berätta alltid om kontakten med ett vilt djur så att veterinären kan bedöma smittrisker och vilka åtgärder som behövs.