Afrikansk svinpest tillbaka på gårdar i Sri Lanka: nästan 200 sjuka grisar i sex distrikt — därför är avfallet boven och det här betyder det för Europa

Vad som hände

Den 29 oktober 2026 rapporterade Sri Lankas departement för animalieproduktion och djurhälsa att afrikansk svinpest åter har dykt upp på landets grisgårdar. Enligt departementets chefsepidemiolog Pradeep Lakpriya Kumarawadu hittades viruset vid kontroller på 48 gårdar i sex distrikt: Colombo, Gampaha, Kalutara, Anuradhapura, Kandy och Puttalam.

Totalt undersöktes nästan 1 200 grisar, och hos omkring 200 av dem visade analyserna virus. Epidemiologen förklarade att sjukdomen har återvänt till vissa områden efter att spridningen tydligt begränsades förra året.

Var viruset hittades

Veterinärmyndigheten sa inte på vilka gårdar viruset hittades eller hur många djur som måste avlivas, hittills är bara kontrollens totala siffror kända. De sex distrikten ligger i olika delar av ön. Colombo, Gampaha och Kalutara är den tätbefolkade västkusten runt huvudstaden, med många små grisgårdar. Puttalam ligger på nordvästkusten, Kandy i det centrala höglandet och Anuradhapura i norra delen av landets mitt. Den geografin tyder på att viruset inte finns i ett enda utbrott utan har spridits till olika områden. Att begränsa det till en zon, som ibland går i Europa, blir alltså svårare.

Varför sjukdomen har kommit tillbaka

Chefsepidemiologen pekar uttryckligen på en orsak: felaktig hantering av avfall. En del småbönder slaktar grisar hemma och slänger slaktrester och avfall i vatten eller nära det. Viruset som orsakar afrikansk svinpest är mycket tåligt: det överlever länge i kött, blod, ben och inälvor. Avfall som slängts vid vatten eller på soptippar blir en smittkälla för andra grisar, både hållna och frigående.

Myndigheterna uppmanar bönder och invånare att hantera avfall enligt reglerna, följa veterinärmyndighetens tekniska råd och hålla gårdarna rena. Myndigheten arbetar också med information: många små grisägare vet helt enkelt inte att slaktrester kan smitta grannens grisar.

Vad afrikansk svinpest är

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom hos tamgrisar och vildsvin. De flesta sjuka djur dör, och det finns inget pålitligt vaccin som är godkänt i Europa. Sjukdomen visar sig med hög feber, slöhet, ovilja att äta, röd eller blåaktig hud, kräkningar och diarré, ibland med blod. Grisar dör ofta plötsligt.

För grisnäringen är det en av de mest förödande sjukdomarna: vid ett utbrott på en gård avlivas oftast hela besättningen, och i området införs begränsningar för transport och försäljning av griskött.

Är sjukdomen farlig för människor

Nej. Chefsepidemiologen betonade att afrikansk svinpest inte smittar människor och att griskött, när det gäller detta virus, är säkert för människor. Inte heller hundar, katter och nötkreatur blir sjuka. Faran ligger någon annanstans: människor kan omedvetet sprida viruset — på skor, kläder och bilhjul och framför allt med kött och köttprodukter.

Så sprids viruset

Viruset sprids:

• vid kontakt mellan sjuka och friska grisar;
• med kött och produkter från sjuka djur — korv, skinka och fläsk, även fryst och rökt;
• med matavfall, om grisar utfodras med det;
• med föremål — skor, kläder, verktyg och fordon;
• med slaktavfall som slängts på soptippar eller i vatten.

Därför är huvudregeln densamma överallt: ge aldrig grisar matrester och släng aldrig köttavfall där grisar kan komma åt det.

Så känner du igen sjukdomen hos en gris

Afrikansk svinpest utvecklas snabbt, och de första tecknen är lätta att förväxla med förkylning eller förgiftning. Var uppmärksam på:

• hög feber och slöhet — grisen ligger och reser sig inte för att äta;
• ovilja att äta och dricka;
• röd eller blåaktig hud, särskilt på öron, buk och ben;
• kräkningar och diarré, ibland med blod;
• vinglig gång och svaga bakben;
• plötslig död hos en eller flera grisar utan synlig orsak.

Liknande tecken förekommer vid andra sjukdomar, så diagnosen kan bara ställas med analyser. Viktigast är att inte vänta, inte behandla grisen själv och inte slakta den hemma ”innan det är för sent”: det är just så viruset hamnar i kött och avfall.

Därför är småbruk särskilt sårbara

På Sri Lanka, liksom i många länder i Asien, bor en stor del av grisarna inte på stora gårdar utan i små besättningar med några få djur. Sådana ägare har oftast inga desinfektionsbarriärer, separata kläder och skor eller möjligheter att hantera avfall rätt. Grisarna får ofta matavfall och slaktas hemma. Det är precis de vägar som viruset tar från en besättning till en annan.

Stora gårdar har lättare att skydda sig: de har stängsel, infartskontroll och veterinär tillsyn. Men om viruset har spridits brett bland småbruken runt omkring kan det förr eller senare nå även en stor gård. Därför satsar veterinärmyndigheter på information och enkla regler för små grisägare.

Varför det inte finns något vaccin

Forskare har i många år försökt ta fram ett vaccin mot afrikansk svinpest, men viruset är mycket komplicerat. I Vietnam har flera levande försvagade vacciner godkänts, men användningen är omstridd: man befarar att det försvagade viruset kan förändras och bli farligt igen. I EU är vacciner mot sjukdomen inte godkända. I Europa, liksom i Sri Lanka, är därför biosäkerhet det viktigaste skyddet: att hindra grisar från att komma i kontakt med viruset.

Så kom sjukdomen till Asien

Länge var afrikansk svinpest en sjukdom i Afrika, sedan nådde den Östeuropa. 2018 hittades viruset i Kina, landet med världens största grisbesättning, och på några år spreds sjukdomen över Asien: till Vietnam, Filippinerna, Indien och många andra länder. I Sri Lanka bekräftades de första fallen hösten 2024, och sedan dess försöker myndigheterna hålla tillbaka viruset.

Vad det betyder för Europa

Europa har levt med afrikansk svinpest sedan 2014. Viruset finns hos vildsvin och når då och då gårdar i Öst- och Centraleuropa, Tyskland och Italien. Sommaren 2026 hittades sjukdomen för första gången hos vildsvin i Finland. Sverige lyckades utrota utbrottet från 2023, men det är snarare ett undantag.

Fallet i Sri Lanka påminner om det man också ser i Europa: virusets längsta ”hopp” har med människor, köttprodukter och avfall att göra. Viruset kan korsa kontinenter i en korvmacka och sedan nå grisar om matrester hamnar på en soptipp, vid vägkanten eller i fodret.

Det här behöver du veta om du reser

Om du åker till Sri Lanka eller andra länder med afrikansk svinpest:

1. Ta inte med griskött, korv, fläsk och köttprodukter hem — det är förbjudet att föra in kött från länder utanför EU i personligt bagage.
2. Besök inte grisgårdar i onödan.
3. Om du varit på en gård, tvätta kläderna och rengör skorna innan du går till grisar hemma.
4. Släng matrester bara i stängda soptunnor, särskilt på rastplatser och i skogen.

Det här behöver du veta om du har grisar eller minigrisar

Alla grisar kan få afrikansk svinpest, även minigrisar. Reglerna är enkla och desamma för en gård som för en enda gris hemma:

• ge aldrig grisar matrester, särskilt inte sådana med kött;
• håll grisarna bakom stängsel så att vildsvin inte kommer åt dem;
• byt kläder och skor innan du sköter djuren;
• släpp inte in obehöriga till grisarna och för en besöksliggare;
• kontakta veterinären direkt vid plötslig död eller sjukdom hos grisar.

Vad som händer nu

Sri Lankas veterinärmyndighet fortsätter kontrollerna och informationen till bönderna. Om nya fall hittas i andra områden kan myndigheterna begränsa transporter av grisar och försäljning av griskött. För landet är det ett allvarligt problem: grisuppfödning försörjer många småbruk, och varje utbrott innebär förlorade djur och inkomster. Erfarenheter från andra länder visar att utan strikta regler för avfallshantering och förbud mot att ge grisar matavfall kommer viruset tillbaka gång på gång, även efter framgångsrika år.

När du ska kontakta veterinär

Om du har grisar eller minigrisar och märker hög feber, slöhet, ovilja att äta, röd eller blåaktig hud, kräkningar, diarré eller att ett djur plötsligt dör, ring veterinären direkt. Misstanke om afrikansk svinpest måste anmälas enligt lag i Sverige: ju snabbare du ringer, desto fler besättningar går att skydda.