Sydkorea höjer ersättningen för avlivade djur till upp till 90 % och till upp till 100 % för den som först anmäler en smitta: det här ändrar den nya lagen om smittsamma djursjukdomar

Vad som har beslutats

Den 26 oktober 2026 meddelade Sydkoreas ministerium för jordbruk, livsmedel och landsbygd (MAFRA) ändringar i lagen om förebyggande av smittsamma djursjukdomar. Lagen kungjordes den 27 oktober. Den ändrar tre saker: ersättningen till lantbrukare för avlivade djur, kontrollen av djur och produkter vid gränsen och finansieringen av den tjänst som arbetar på plats vid utbrott.

Ändringarna gäller de viktigaste smittsamma sjukdomarna hos boskap och fjäderfä: mul- och klövsjuka, högpatogen aviär influensa, afrikansk svinpest och lumpy skin disease (nodulär dermatit). Det är sjukdomar där man i Korea, liksom i Europa, oftast avlivar alla djur på en smittad gård.

Vilka sjukdomar det gäller

Lagen räknar upp de viktigaste smittsamma sjukdomarna som reglerna gäller för.

• Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam virussjukdom hos nötkreatur, grisar, får och getter med blåsor i munnen och på klövarna. Den sprids snabbt med luften, med människor och med fordon.
• Högpatogen aviär influensa kommer till Korea varje höst och vinter med flyttfåglar och drabbar gårdar med höns och ankor.
• Afrikansk svinpest är dödlig för grisar, det finns inget vaccin och viruset överlever länge i köttprodukter.
• Lumpy skin disease är en virussjukdom hos nötkreatur med knölar i huden som sprids av blodsugande insekter. På senare år har den dykt upp både i Korea och i södra Europa.

Vid alla dessa sjukdomar är det viktigaste sättet att stoppa ett utbrott att snabbt hitta den smittade gården, avliva djuren och spärra av området runt omkring. Därför avgör snabbheten i anmälan nästan allt.

Hur ersättningen fungerade tidigare

När en farlig smittsam sjukdom upptäcks på en gård avlivas djuren och ägaren får ersättning för djurens uppskattade värde. Men om det visar sig att lantbrukaren har brutit mot reglerna för smittskydd sänks ersättningen. Lagen gjorde det dock möjligt att återbetala en del av det avdragna beloppet om lantbrukaren till exempel var först med att anmäla sjukdomen eller aktivt hjälpte till att bekämpa den.

Problemet var taket: även efter en sådan återbetalning fick den sammanlagda utbetalningen inte överstiga 80 % av djurens uppskattade värde. Ministeriet medgav att återbetalningen för gott uppträdande därför knappt fungerade som drivkraft.

Vad som ändras i ersättningen

Den nya lagen höjer taket för den sammanlagda utbetalningen efter delvis återbetalning av ett sänkt belopp från 80 % till 90 % av djurens uppskattade värde. Dessutom kan en gård som var först med att anmäla någon av de viktigaste smittsamma sjukdomarna nu få upp till 100 % av värdet.

För lantbrukaren är skillnaden kännbar. Om en gård med djur värda till exempel 100 miljoner won fick sänkt ersättning och sedan fick tillbaka en del för gott uppträdande, kunde den tidigare få högst 80 miljoner won, nu upp till 90 miljoner. En gård som först slog larm kan få hela 100 miljoner. För små företag, särskilt gris- och fjäderfägårdar, avgör sådana summor ofta om de kan börja om efter ett utbrott.

Vem som räknas som ”första anmälare” ska preciseras i förordningar. Ministeriet förklarar det tills vidare så här: det är den gård inom staden, länet eller distriktet där smittan bekräftades efter anmälan, vars anmälan togs emot före alla andras.

Varför det behövs

Huvudsyftet är att lantbrukare inte ska vara rädda för att anmäla en sjukdom. Erfarenheter från många länder visar att en djurägare som är rädd att förlora pengar kan dra ut på anmälan, försöka behandla djuren själv eller sälja dem. Under tiden hinner viruset sprida sig till grannarna och utbrottet växer. Ju tidigare veterinärmyndigheterna får veta om sjukdomen, desto färre gårdar drabbas.

Det är precis vad ministeriet skriver: ändringarna ska få lantbrukare att frivilligt anmäla sjukdomar och delta i smittskyddet, så att utbrott upptäcks tidigt och inte hinner spridas och gårdarna förblir stabila. Att höja taket för ersättningen till 90 % ingår i regeringens uppdrag.

Tack vare de här ändringarna kan vi bättre belöna lantbrukare som aktivt deltar i smittskyddet.

Lee Dong-sik, chef för avdelningen för veterinärpolitik vid MAFRA

Veterinärernas assistenter vid gränsen

Den andra viktiga delen av lagen gäller gränsen. Internationell handel och turism ökar, och allt fler djur och animaliska produkter måste kontrolleras. Enligt ministeriet ökade antalet kontroller från 497 000 år 2015 till 1,04 miljoner år 2025, alltså mer än en fördubbling. Men det finns inte tillräckligt många officiella veterinärer som gör kontrollerna.

Därför inför lagen en ny tjänst: assistent till officiell veterinär. Sådana medarbetare kan anställas av myndigheten för djur- och växtkarantän. Under ledning av veterinärer ska de kontrollera animaliska produkter, ta emot in- och utresedeklarationer från personer som arbetar med djurhållning och utföra desinfektion. Kontrollen av själva djuren, där det krävs en veterinärs professionella bedömning, görs även i fortsättningen bara av officiella veterinärer.

Varför gränsen är så viktig

Många av de farligaste djursjukdomarna kommer inte in i landet med vilda fåglar utan med människor och livsmedel. Viruset som orsakar afrikansk svinpest överlever i månader i korv och skinka, och mul- och klövsjuka kan följa med på skor och kläder hos någon som har besökt en gård i ett annat land. Därför måste personer som arbetar med djurhållning i Korea, liksom i många andra länder, uppge vid inresan att de har varit i länder med utbrott och genomgå desinfektion.

Den nya lagen förtydligar att skyldigheten också gäller inspektörer som kontrollerar animaliska produkter på slakterier. Tidigare jämställdes de med slakteripersonal, nu står skyldigheten uttryckligen i lagen.

Pengar till fälttjänsten

Den tredje delen av lagen gäller stödtjänsten för smittskydd, en organisation som arbetar ute på gårdarna vid utbrott: den tar prover, desinficerar och kontrollerar djurförflyttningar. Tidigare fick staten och kommunerna bara betala för den verksamhet som lagen kräver, nu även för de allmänna driftskostnaderna. Ministeriet räknar med att tjänsten därmed kan arbeta stabilare.

När lagen börjar gälla

Ändringarna träder i kraft sex månader efter kungörelsen, alltså våren 2027. De nya ersättningsreglerna ska tillämpas på fall som inträffar efter att lagen trätt i kraft. Fram till dess tar ministeriet fram förordningarna: regler för hur ersättningen beräknas, hur ”första anmälare” fastställs samt vilka kvalifikationer och uppgifter assistenterna ska ha.

Vad det betyder för Europa

Även i Europa är ersättningen för avlivade djur ordnad olika i olika länder. Den betalas av nationella myndigheter, och EU ersätter medlemsländerna för en del av kostnaderna för att bekämpa farliga sjukdomar. I många EU-länder kan ersättningen sänkas eller helt utebli om djurägaren har brutit mot reglerna för smittskydd eller anmält sjukdomen sent. EU:s djurhälsoförordning kräver att djurägare och veterinärer genast anmäler misstanke om farliga sjukdomar. I Sverige ska misstanke om epizootisk sjukdom anmälas direkt till veterinär, och epizootiersättningen från staten kan sättas ned om djurägaren inte har följt reglerna.

Det intressanta med den koreanska modellen är den direkta belöningen för tidig anmälan, upp till 100 % av djurens värde. Det är ett ovanligt exempel på att staten inte bara straffar den som dröjer utan uttryckligen belönar den som först slår larm. Liknande idéer diskuteras även i Europa, där fågelinfluensa och afrikansk svinpest år efter år orsakar gårdar enorma förluster. Erfarenheterna från Korea kommer att visa hur mycket en sådan drivkraft hjälper till att upptäcka utbrott tidigare.

Det här bör du som djurägare veta, oavsett land

Även om du bara har några höns eller ett par grisar gäller reglerna om smittsamma sjukdomar också dig:

• anmäl plötslig död eller utbredd sjukdom bland dina djur till veterinären direkt, vänta inte på att det ska ”gå över”;
• sälj eller flytta inte sjuka eller misstänkta djur;
• ta inte med kött- och mejeriprodukter hem från resor till länder med utbrott;
• efter besök på gårdar utomlands, gå inte in till dina egna djur i samma kläder och skor;
• registrera dina djur om lagen kräver det, så kan myndigheterna snabbt varna dig om ett utbrott i närheten.

Vad som händer nu

Under det kommande halvåret tar det koreanska ministeriet fram förordningarna. Samma dag kungjordes också en ny version av Koreas djurskyddslag, som vi har skrivit om separat. Tillsammans visar lagarna att Korea samtidigt skärper skyddet av djur mot vanvård och misshandel och stärker systemet för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

När du ska kontakta veterinären

Om dina kor, grisar, får, getter eller fåglar får hög feber, blåsor i munnen och på klövarna, knölar i huden, om flera djur plötsligt dör eller produktionen sjunker kraftigt, ring veterinären direkt. Ett tidigt samtal hjälper inte bara dina djur utan alla gårdar i trakten.