Virusinfektioner är särskilt farliga för ovaccinerade valpar och kattungar: vissa av dem leder till svår uttorkning på 1–3 dygn. Här är de viktigaste infektionerna och tecknen som kan väcka misstanke. Diagnosen ställs bara av veterinär, oftast med snabbtest eller PCR.
Katter
- Kattpest (panleukopeni) – kattens parvovirus. Hög feber, sedan kräkningar, diarré, matvägran och kraftig svaghet; få vita blodkroppar i blodet.
- Kattsnuva (rinotrakeit) – kattens herpesvirus (FHV-1). Nysningar, snuva, ögoninflammation, ibland sår på hornhinnan.
- Calicivirus – FCV. Sår på tungan och i gommen, dregling, snuva, ibland hälta.
- Smittsam bukhinneinflammation (FIP) – muterat kattcoronavirus. Oftast hos unga katter: långvarig feber, avmagring, uppsvullen buk (vätska), ibland neurologiska symtom.
- Leukemi (FeLV) och immunbrist (FIV) – retrovirus. Kan vara symtomfria länge; sedan täta infektioner, blodbrist, tandköttsinflammation, lymfom. FeLV är ovanligt i Sverige.
Hundar
- Parvovirus – hundens parvovirus (CPV-2). Trötthet, matvägran, sedan upprepade kräkningar och blodig diarré – angriper tarmen, inte luftvägarna.
- Valpsjuka – CDV. Feber, varigt flöde från ögon och nos, hosta, sedan diarré, senare kramper och muskelryckningar.
- Smittsam leverinflammation (HCC) – adenovirus typ 1. Feber, buksmärta, kräkningar, ibland grumlig hornhinna (”blått öga”).
- Kennelhosta – parainfluensa, adenovirus typ 2 och även bakterien Bordetella. Torr, ”skällande” hosta efter kontakt med andra hundar.
- Rabies – rabiesvirus. Beteendeförändring, dregling, svårt att svälja, förlamningar; dödligt för djur och människor. Sverige är fritt från rabies, men smittan kan föras in med djur från andra länder – därför gäller strikta införselregler.
Leptospiros är en farlig infektion hos hund, men den orsakas av bakterier, inte virus. Tecken: feber, kräkningar, törst eller tvärtom lite urin, gulsot.
Gemensamma tidiga tecken
- temperatur över 39,5 °C;
- trötthet och matvägran i mer än ett dygn;
- kräkningar och diarré, särskilt med blod;
- flöde från ögon och nos, hosta, sår i munnen;
- hos valpar och kattungar: all försämring inom några timmar.
Vad du ska göra
- Isolera det sjuka djuret från andra djur, tvätta händerna, rengör skålar och kattlåda.
- Ring kliniken direkt och berätta att du misstänker smitta – du kan få komma in en annan väg så att andra patienter inte smittas.
- Ge inte människoläkemedel eller ”antivirala medel” utan ordination.
Hur behandlingen går till
För de flesta virusinfektioner hos hund och katt finns inget specifikt läkemedel: behandlingen är understödjande – dropp, medel mot illamående, smärtlindring, näring och antibiotika om en bakteriell infektion tillstöter. Undantag är antivirala medel mot kattens herpesvirus (på veterinärens ordination) och vid FIP (preparat med GS-441524 eller remdesivir – bara under veterinärens kontroll; tillgången skiljer sig mellan länder).
Förebyggande
Det viktigaste skyddet är vaccination enligt schema (se artikeln om vaccinationer), 2–3 veckors karantän för nya djur och test för FeLV/FIV hos nya katter.
Källor
- WSAVA Guidelines for the Vaccination of Dogs and Cats, 2024.
- Greene C. E., Sykes J. E. Infectious Diseases of the Dog and Cat.
- ABCD – European Advisory Board on Cat Diseases: riktlinjer för FPV, FHV-1, FCV och FIP.
Redaktionen för Tassio
