Behandling och rehabilitering

Kroniska sjukdomar hos hund och katt: så planeras och anpassas behandlingen

Kroniska sjukdomar är långvariga tillstånd som oftast inte går att bota, men som går att hålla under kontroll. De kan utvecklas gradvis och ibland försämras akut. Vanliga exempel är kronisk njursjukdom, hjärtsjukdom, diabetes, allergier, artros och kronisk tarmsjukdom. Med rätt behandling kan många djur leva gott i flera år.

7 min läsningKällor
Kroniska sjukdomar hos hund och katt: så planeras och anpassas behandlingen

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om hunden eller katten får något av följande:

  • ansträngd andning;
  • kollaps eller uttalad svaghet;
  • kramper;
  • försök att kissa utan att urin kommer;
  • kraftiga eller ihållande kräkningar.

En redan känd diagnos utesluter inte en ny akut sjukdom. Vid misstänkt förgiftning eller felmedicinering behövs snabb veterinärkontakt.

Tidig upptäckt

Kroniska sjukdomar ger ofta diskreta tecken i början, och de kan drabba både unga och äldre djur. Var uppmärksam på:

  • trötthet eller mindre aktivitet som håller i sig;
  • förändrad aptit, ökad törst eller viktförändring;
  • återkommande infektioner eller inflammationer, till exempel i öron och hud;
  • återkommande mag- eller urinvägsbesvär;
  • smärta, stelhet eller hälta;
  • förändringar i päls eller hud.

Regelbundna hälsokontroller och riktade blod- och urinprov kan upptäcka sjukdom innan djuret visar tydliga symtom. Vid exempelvis tidig njursjukdom kan kliniska tecken vara få eller saknas.

Ett schema anpassat efter djuret

Behandlingen syftar till att lindra symtom, bromsa sjukdomen och bevara livskvaliteten. Den anpassas efter:

  • djuret – ålder, ras, andra sjukdomar och hur det reagerar på läkemedel;
  • sjukdomens stadium – många sjukdomar delas in i stadier, till exempel njursjukdom enligt IRIS och hjärtsjukdom hos hund;
  • vardagen – hur lätt det är att ge läkemedel och komma på kontroller.

Vid njursjukdom används bland annat kreatinin och SDMA, markörer i blodet för njurarnas utsöndringsförmåga, för bedömningen. Blodtryck och proteinförlust i urinen ger ytterligare information. Upprepade kontroller hos ett stabilt djur hjälper veterinären att bedöma utvecklingen och anpassa behandlingen efter svaret.

Andra sjukdomar kan påverka vilka läkemedel som passar. Smärtlindring vid artros behöver exempelvis väljas med hänsyn till njurar, lever och mage. Det behövs också en genomgång av preparat som redan används, inklusive tillskott.

Exempel på behandling

Kronisk njursjukdom

Behandlingen följer sjukdomens stadium: njurdiet med lågt fosforinnehåll, fosfatbindare vid behov samt behandling av högt blodtryck och proteinförlust i urinen. Vätska under huden kan behövas när djuret inte kan hålla sig tillräckligt hydrerat. Alla njursjuka djur behöver inte sådan vätsketillförsel; även vatten i maten och lättillgängligt dricksvatten kan bidra.

Vätskedrivande läkemedel behandlar inte själva den kroniska njursjukdomen, men kan behövas vid exempelvis samtidig hjärtsvikt med vätskeansamling. De kan samtidigt orsaka uttorkning och påverka njurvärden och elektrolyter, salterna i blodet. Vätskebalansen och behandlingen måste därför följas av veterinären.

Hjärtsvikt hos hund

Vid klaffsjukdom med hjärtsvikt används bland annat pimobendan, vätskedrivande furosemid och spironolakton, ibland tillsammans med en ACE-hämmare. Betablockerare är inte förstahandsval vid hjärtsvikt. Hos katter med hjärtmuskelsjukdom kan läkemedel som minskar risken för blodproppar också ingå efter bedömning av propprisken.

Furosemid hjälper till att minska vätskeansamling, medan pimobendan förbättrar hjärtats pumpfunktion hos hundar med vissa hjärtsjukdomar. Spironolakton används som tillägg och ersätter inte ett kraftigare vätskedrivande läkemedel vid vätskeöverbelastning. Nedsatt njurfunktion kan öka risken för biverkningar av behandlingen.

Diabetes

Insulin, anpassad utfodring och regelbunden kontroll av blodsockret är centralt vid diabetes hos hund. Hos katter kan insulin eller, för utvalda patienter, läkemedel som ges via munnen användas. Valet kräver en bedömning av kattens tillstånd och andra sjukdomar. Diabetes kan ibland gå i remission hos katt med tidig, välskött behandling och rätt foder. Även då behövs fortsatt uppföljning eftersom insulinbehovet kan återkomma.

Artros

Behandlingen kan omfatta smärtlindring med NSAID godkända för djurarten eller antikroppsbehandling, viktnedgång vid övervikt, anpassad motion och fysioterapi. NSAID är läkemedel som minskar smärta och inflammation. De kan ge mag-tarmbesvär och påverka njurar eller lever, vilket behöver vägas in i behandlingsvalet.

För hunden hjälper anpassad fysisk aktivitet till att bevara rörlighet och muskler. Belastningen ökas gradvis efter förmågan. För katten kan rehabilitering också motverka stelhet och hjälpa till att återställa muskelstyrka. Effekten följs genom hur djuret rör sig och fungerar i vardagen.

Allergi och kronisk tarmsjukdom

Eliminationsdiet används för att utreda foderallergi. Vid allergisk hudsjukdom kan klådstillande läkemedel och ibland immunhämmande behandling behövas. Foderallergi bekräftas genom förbättring på dieten och återfall vid en planerad provokation med tidigare föda.

Vid kronisk tarmsjukdom är dietbehandling också viktig. Foderbyte kan ensamt minska symtomen hos över 50 % av patienter med kronisk enteropati, och många svarar inom 2 veckor. Vid utebliven effekt kan ytterligare utredning med vävnadsprover och ibland immunhämmande behandling behövas.

Foder som behandling

  • Njursjukdom: njurdiet med lågt fosforinnehåll och måttlig mängd högkvalitativt protein.
  • Hjärtsjukdom: tillräckligt med energi och protein, saltinnehåll anpassat efter sjukdomens svårighetsgrad; undvik salta godsaker.
  • Diabetes: hos katter foder med mycket protein och lite kolhydrater; hos hundar samma foder och tider varje dag.
  • Foderallergi: hydrolyserat foder eller en ny proteinkälla.

Vid en eliminationsdiet för hudsymtom hos hund behövs ofta minst 8 veckor med strikt utfodring. Godis, tuggprodukter och annan mat kan störa utvärderingen. En provokation planeras efter dietperioden. Tarmsymtom och hudsymtom kan svara olika snabbt på ett foderbyte.

Tillräckligt matintag behöver följas även när dieten är en del av behandlingen. Vid njursjukdom kontrolleras vikt, hull och muskelmassa eftersom minskad aptit och viktnedgång kan utvecklas. Läs mer om balanserad kost.

Stödjande behandling

  • Omega-3-fettsyror kan användas som komplement vid artros och vissa hudsjukdomar.
  • Fysioterapi kan användas vid artros och efter operationer, till exempel träningsprogram, massage och vattenlöpband.
  • Vitaminer används när brist eller särskilda behov har påvisats. ”Immunstärkande” tillskott har sällan dokumenterad nytta – ge dem bara efter veterinärens råd.

Uppföljning

  • Kontroller med blod- och urinprov och vid behov ultraljud, så att behandlingen kan justeras.
  • Doser anpassas av veterinären efter hur djuret svarar.
  • Livskvaliteten bedöms – aptit, aktivitet, smärta och glädje i vardagen.

Vid insättning av vätskedrivande hjärtbehandling kontrolleras njurvärden vid starten och igen efter omkring 1 vecka. Under långvarig behandling upprepas kontrollerna med 3–6 månaders mellanrum. Tidigare njurproblem eller nya symtom kan kräva tätare kontroller.

Vid diabetes behöver mätvärden vägas samman med vikt, aptit och törst. Blodsockermätning hemma kan minska påverkan av stress, särskilt hos katt. Behovet av insulin kan förändras även hos ett djur som tidigare har varit stabilt.

Notera hur djuret mår mellan besöken och ta med anteckningarna till veterinären. Beskriv vad det klarar i vardagen, om det äter sin mat och om symtomen återkommer. Följ ordinationen och kontakta veterinären vid nya besvär i stället för att själv ändra läkemedlen.

Fördelar med en helhetsbehandling

  • färre symtom – mindre smärta, bättre aptit och mer energi;
  • färre akuta försämringar;
  • längre liv med bättre livskvalitet.

Sammanfattning

Kroniska sjukdomar kräver tålamod och en plan som justeras över tid. Med rätt kombination av läkemedel, foder och stödjande åtgärder – och regelbundna kontroller – kan många hundar och katter leva ett gott liv trots sin sjukdom.

Vanliga frågor

Varför ändras behandlingen om diagnosen är densamma?

Sjukdomens stadium, symtom och organfunktion kan ändras. Även svaret på läkemedel och andra samtidiga sjukdomar påverkar planen. Uppföljning med undersökning och relevanta prover hjälper veterinären att anpassa behandlingen.

Kan ett njursjukt djur få vätskedrivande läkemedel?

Det kan behövas om djuret också har hjärtsvikt med vätskeansamling. Eftersom behandlingen kan bidra till uttorkning och förändrade njurvärden krävs kontroll av vätskebalans, njurfunktion och elektrolyter under veterinärens ledning.

Varför hjälper inte allergifodret direkt?

Vid hudsymtom hos hund kan en strikt eliminationsdiet behöva pågå minst 8 veckor. Andra födoämnen kan störa resultatet. Diagnosen kräver också en planerad provokation efter förbättring, eftersom symtom kan påverkas av flera faktorer.

Behöver en katt i diabetesremission följas upp?

Ja. Remission innebär att katten kan hålla blodsockret normalt utan insulin under en period. Fortsatt anpassad kost och övervakning behövs eftersom diabetes kan återkomma och behandlingen då behöver bedömas på nytt.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →