Hjärta och blodkärl

Hjärtsvikt hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Hjärtsvikt hos katter är ett tillstånd där hjärtat inte längre kan pumpa blod effektivt, vilket leder till blodstockning i organ och vävnader. Vanligast är att hjärtsvikt utvecklas som en komplikation till hypertrofisk kardiomyopati (HCM), men det kan också bero på andra hjärtsjukdomar, såsom dilaterad kardiomyopati, klaffsjukdomar eller arytmier. Det är en allvarlig sjukdom som hotar kattens liv och kräver livslång uppföljning.

8 min läsningKällor
Hjärtsvikt hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Sök akut veterinärvård om katten visar något av följande:

  • Andning med öppen mun eller blågrå slemhinnor.
  • Tydligt ansträngd andning med kraftiga bukrörelser i vila.
  • Plötslig smärta, svaghet eller förlamning i bakbenen med kalla tassar.
  • Kollaps, svimning eller kraftigt nedsatt medvetande.

Allmän beskrivning

Vid hjärtsvikt fungerar hjärtmuskeln inte som den ska: hjärtat klarar inte belastningen och vätska börjar ansamlas i lungor eller bukhåla (lungödem, pleuravätska, ascites). Hos katter utvecklas sjukdomen ofta gradvis och kan länge vara symtomfri tills dekompenserad hjärtsvikt uppstår. Det är framför allt den bakomliggande hjärtsjukdomen som kan vara symtomfri länge; utvecklad hjärtsvikt innebär kliniska konsekvenser. Pleuravätska ligger i brösthålan runt lungorna, medan ascites ligger i bukhålan.

Hjärtsvikt handlar inte alltid om att hjärtat drar ihop sig svagt. En förtjockad och stel hjärtmuskel kan ha svårt att slappna av och fyllas mellan slagen. Trycket stiger då bakåt mot förmaken och lungornas blodkärl. Vätska kan pressas ut i lungvävnaden eller samlas runt lungorna och hindra deras rörelser.

En katt kan ha hjärtmuskelsjukdom utan att ännu ha hjärtsvikt. När katten väl haft en episod med hjärtsvikt räknas den fortsatt till ett kliniskt sjukdomsstadium även om symtomen blir välkontrollerade. Uppföljningen behöver därför fortsätta efter att andningen normaliserats.

Orsaker

Huvudsakliga orsaker till hjärtsvikt hos katter:

  • Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) – förtjockade hjärtväggar som försämrar pumpfunktionen
  • Dilaterad kardiomyopati (DCM) – vidgade hjärtkamrar med nedsatt kontraktionsförmåga
  • Medfödda eller förvärvade klaffsjukdomar
  • Arteriell hypertoni
  • Allvarliga arytmier
  • Hjärttumörer
  • Följder av myokardit eller trauma

Vid HCM är försämrad fyllnad ofta en central mekanism, snarare än en svag sammandragning. Förhöjt blodtryck och överfunktion i sköldkörteln kan också ge förtjockade hjärtväggar och behöver skiljas från primär HCM. Restriktiv kardiomyopati, där hjärtat blir stelt genom vävnadsförändringar, är ytterligare en möjlig grundsjukdom.

Vänster förmaks storlek har stor betydelse för risken för hjärtsvikt och blodpropp. En kraftigt förstorad förmakshåla kan ha långsammare blodflöde, vilket underlättar proppbildning. Hjärtmuskelns utseende, funktion och förmakens storlek behöver därför bedömas tillsammans.

Riskfaktorer

Risken för hjärtsvikt är högre hos katter som:

  • Är äldre
  • Tillhör raser predisponerade för kardiomyopati (maine coon, ragdoll, brittisk korthår, sphynx)
  • Har kronisk hypertoni
  • Är överviktiga eller har endokrina störningar
  • Inte får regelbundna kontroller hos veterinär

Flera punkter i listan saknar säkra riskmått för utvecklad hjärtsvikt hos katt. Uteblivna kontroller orsakar inte hjärtmuskelsjukdom, men kan göra att den upptäcks senare. Många drabbade katter är huskatter, och även unga djur kan ha allvarlig hjärtsjukdom. En frisk rasfrände utesluter inte sjukdom hos den enskilda katten.

Vanliga symtom

Tecken på hjärtsvikt hos katter inkluderar:

  • Andnöd, snabb andning
  • Andning med öppen mun (alarmsymtom)
  • Hosta (mindre vanligt än hos hundar)
  • Slöhet, snabb trötthet
  • Minskad aptit och viktminskning
  • Kalla extremiteter, bleka slemhinnor
  • Svimning eller svaghet vid ansträngning
  • Ascites (vätskeansamling i buken)
  • Plötslig död vid allvarliga former

Katter hostar i regel inte på grund av hjärtsvikt. Hosta behöver därför även leda tanken till sjukdom i luftvägarna, medan snabbare andning i vila är ett mer typiskt tecken på hjärtsvikt. Katten kan bli stillsam, gömma sig eller äta sämre utan att ägaren märker någon tydlig försämring vid motion.

Vid kronisk svikt kan muskler och kroppsvikt minska. Ett blåsljud behöver inte finnas trots betydande hjärtsjukdom, och ett starkare blåsljud betyder inte alltid att sjukdomen har blivit värre. Frånvaro av ett hörbart blåsljud kan därför inte användas för att avfärda andningsbesvär.

Komplikationer och konsekvenser

Om hjärtsvikt inte behandlas kan det leda till:

  • Lungödem och andningssvårigheter
  • Pleuravätska
  • Tromboembolism (blodproppar, ofta i aorta, vilket kan ge förlamning av bakben)
  • Kronisk hypoxi i organen
  • Dödsfall

Tromboembolism är inte samma tillstånd som hjärtsvikt och kan förekomma utan samtidig vätskeansamling. En propp kan lämna hjärtat och fastna i artärerna till bakbenen. Den akuta smärtan och cirkulationsstörningen kan samtidigt göra en redan sjuk katt mer instabil.

Lungödem innebär vätska i själva lungvävnaden, medan pleuravätska ligger utanför lungorna. Båda kan ge andnöd men kräver delvis olika akuta åtgärder. Även andra sjukdomar kan ge vätska i brösthålan, så fyndet behöver kopplas till hjärtundersökningen.

Diagnos hos veterinär

För diagnos och uppföljning används:

  • Auskultation (blåsljud, arytmier)
  • Ekokardiografi (HCM-diagnos och hjärtfunktion)
  • Röntgen av bröstkorgen (lungödem, hjärtstorlek)
  • EKG (arytmier)
  • Blod- och biokemianalyser (för att utesluta andra sjukdomar och mäta NT-proBNP)
  • Blodtrycksmätning

En katt som har svårt att andas behöver hanteras varsamt. Snabbt ultraljud vid undersökningsbordet kan ge information om vätska och förmaksstorlek utan lika mycket fasthållning som en fullständig undersökning. Om stressen innebär större risk kan stabilisering behöva komma före röntgen och ett detaljerat hjärtultraljud.

Ekokardiografi bedömer hjärtmuskelns tjocklek, kamrarnas och förmakens storlek samt hjärtats funktion. NT-proBNP kan bidra till att skilja hjärtrelaterade från andra andningsbesvär, men ersätter inte den samlade undersökningen. Blodtryck, sköldkörtelprov och bedömning av njurfunktion kan behövas för att hitta andra sjukdomar som påverkar hjärtat eller behandlingen.

Behandling och uppföljning

Vid akut andnöd ges ofta syrgas och behandling för att minska stress. Vätskedrivande läkemedel används för att minska lungödem och andra vätskeansamlingar. Om pleuravätskan orsakar andningsbesvär kan brösthålan behöva tappas med nål eller kateter. Detta avlastar lungorna men behandlar inte ensamt den bakomliggande hjärtsjukdomen.

Dropp med vätska är inte en allmän stödåtgärd vid konstaterad vätskestockning. Ytterligare vätska kan förvärra lungödem eller utgjutning. Samtidigt kan vätskedrivande behandling påverka njurvärden och elektrolyter, så doseringen behöver styras av både andning och provresultat. En katt med hjärtsvikt och njursjukdom kräver därför särskilt noggrann avvägning.

Den långsiktiga behandlingen anpassas till hjärtsjukdomens typ, blodtryck, eventuell rytmrubbning och risk för blodpropp. Vissa katter behöver proppförebyggande läkemedel vid förmaksförstoring. Läkemedel som ökar sammandragningen passar inte automatiskt varje katt med förtjockad hjärtmuskel; ett samtidigt utflödeshinder påverkar valet.

Kontroller efter akut svikt

En tidig kontroll brukar planeras inom 3–7 dagar efter utskrivning. Då bedöms om vätskeansamlingen har minskat samt njurfunktion och elektrolyter. Därefter anpassas uppföljningen efter sjukdomens stabilitet. Om katten får nytillkommen svaghet, aptitlöshet eller snabbare andning kan en tidigare kontroll behövas.

Tillräckligt energiintag är viktigt, särskilt när katten tappar muskelmassa. Vid avancerad hjärtsjukdom bör alltför strikt saltbegränsning inte leda till att katten äter för lite. Vikt, aptit och muskelmassa behöver följas tillsammans, eftersom en lägre vikt inte alltid är en förbättring.

Förebyggande

Hjärtsvikt kan inte helt förebyggas, men risken kan minskas genom:

  • Regelbundna kardiologiska kontroller, särskilt för predisponerade raser
  • Viktkontroll och förebyggande av fetma
  • Behandling av hypertoni och endokrina sjukdomar
  • Begränsning av stress och överansträngning
  • Tidig upptäckt och behandling av hjärtsjukdomar

Kontroller kan identifiera en grundsjukdom och hjälpa till att bedöma risken, men alla katter med förtjockad hjärtmuskel behöver inte samma läkemedel innan hjärtsvikt har utvecklats. Ultraljudsfynd och förmaksstorlek styr bedömningen. Behandling av högt blodtryck eller sköldkörtelsjukdom är viktig när dessa tillstånd finns.

Betydelse för ägare

Hjärtsvikt hos katter är en allvarlig sjukdom som kräver kontinuerlig övervakning. Ägare bör vara uppmärksamma på snabb andning, slöhet eller plötsliga svaghetsanfall och omedelbart kontakta en veterinärkardiolog. Vid akut andnöd ska närmaste tillgängliga veterinär eller jourmottagning kontaktas direkt; ett specialistbesök får inte fördröja stabiliseringen. Med korrekt behandling kan katten leva flera år med bibehållen livskvalitet. Detta gäller inte som en gemensam prognos efter utvecklad svikt. För katter med HCM, restriktiv eller dilaterad kardiomyopati och hjärtsvikt anges medianöverlevnader på 2–12 månader. En del lever längre, medan andra försämras tidigare; grundsjukdom, återfall och behandlingssvar påverkar utfallet.

Räkna andetagen när katten sover eller vilar lugnt och inte spinner. Vid behandlad hjärtsvikt är målet ofta under 30 andetag per minut. Katter med svikt har ofta över 35 andetag per minut i vila, men det är ingen gräns som man ska invänta vid tydlig andningsansträngning. En ihållande ökning från kattens vanliga nivå behöver tas på allvar.

Vanliga frågor

Kan katten ha hjärtsjukdom utan hjärtsvikt?

Ja. Många katter har en förtjockad eller på annat sätt förändrad hjärtmuskel utan vätskeansamling eller andra kliniska tecken. Undersökningen bedömer både grundsjukdomen och risken för att den ska ge komplikationer.

Är hosta ett typiskt tecken på hjärtsvikt?

Katter hostar i regel inte av hjärtsvikt. Snabb eller ansträngd andning är mer typiskt. Hosta kan i stället bero på luftvägssjukdom och behöver utredas utifrån kattens övriga symtom.

Varför kontrolleras njurarna när hjärtat behandlas?

Vätskedrivande behandling och förändrad cirkulation kan påverka njurfunktion och elektrolyter. Upprepade blodprov hjälper veterinären att balansera minskad vätskeansamling mot risken för uttorkning och andra komplikationer under den fortsatta behandlingen.

Är kalla och förlamade bakben alltid hjärtsvikt?

De kan bero på en blodpropp som blockerar blodförsörjningen till benen. Det är ett eget akut tillstånd som kan finnas med eller utan hjärtsvikt och kräver omedelbar veterinärbedömning och smärtlindring.

Redaktionen för Tassio

Källor

Är du orolig för din katt?
Symtomkollen visar hur bråttom det är till veterinären och vilka artiklar du kan läsa.
Symtomkoll för kattAlla verktyg
Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →