Kattsjukdomar

Bakteriuri hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Bakteriuri hos katter är ett tillstånd där bakterier påvisas i urinen. Det indikerar oftast en urinvägsinfektion, även om det ibland kan vara asymptomatiskt och upptäckas endast vid laboratorieundersökning. Bakteriuri förekommer oftare hos äldre katter, djur med kroniska njur- eller urinblåsesjukdomar samt hos husdjur med nedsatt immunförsvar. Klinisk betydelse beror på bakteriemängd och medföljande symtom.

Allmän beskrivning

Hos en frisk katt är urinen normalt steril. Bakteriers intrång i urinvägarna orsakar inflammation och kan ge olika kliniska manifestationer – från lätt obehag till allvarlig cystit eller pyelonefrit. Ibland är bakteriuri asymptomatisk och upptäcks endast vid urinprov, vilket gör regelbundna kontroller särskilt viktiga för riskgrupper.

Orsaker

De vanligaste orsakerna till bakteriuri hos katter är:
  • Bakteriella infektioner i urinblåsan (cystit)
  • Pyelonefrit (njurinflammation)
  • Urinsten (stenar och kristaller skadar slemhinnan och underlättar bakteriers intrång)
  • Kateterisering av urinblåsan
  • Nedsatt immunförsvar
  • Anatomiska faktorer (honor har kortare och bredare urinrör, vilket underlättar bakteriers intrång)

Riskfaktorer

  • Äldre djur
  • Katter med kronisk njursjukdom
  • Honor, särskilt okastrerade
  • Djur efter urologiska ingrepp
  • Husdjur med övervikt och stillasittande livsstil

Huvudsymtom

Bakteriuri kan vara:
  • Asymptomatisk (dold form, upptäcks vid urinprov)
  • Symptomatisk med tecken på infektion:
  • Ökad och smärtsam urinering
  • Blod i urinen (hematuri)
  • Illaluktande urin
  • Urinläckage eller urinering utanför lådan
  • Minskad aptit och aktivitet

Komplikationer och konsekvenser

Om bakteriuri indikerar en dold infektion och inte åtgärdas kan det leda till:
  • Kronisk cystit
  • Pyelonefrit
  • Njurskador
  • Sepsis vid spridning av bakterier i blodet
  • Försämrad livskvalitet

Diagnos hos veterinär

För att identifiera bakteriuri används:
  • Urinprov (påvisning av bakterier och tecken på inflammation)
  • Bakteriologisk odling av urin för att bestämma smittämne
  • Blodprov för bedömning av njurfunktion
  • Ultraljud av urinblåsa och njurar
  • Vid behov – röntgen för att utesluta urinsten

Förebyggande

  • Regelbundna urinprov hos äldre katter
  • Hålla kattlådan ren och bibehålla hygien
  • Säkerställa tillgång till färskt vatten och balanserad kost
  • Förebygga och behandla cystit och urinsten i tid
  • Kontrollera vikt och fysisk aktivitet
Materialet är avsett för information och ersätter inte veterinärvård. Vid de första tecknen på sjukdom, kontakta alltid en veterinär.
Urinvägssystemet
Made on
Tilda