Antibiotika till nästan varje smågris: kontroller i Danmark hittade regelbrott på 44 procent av grisgårdarna, och mer än hälften av de granskade veterinärerna fick sanktioner

Vad har hänt

Den danska livsmedels- och veterinärmyndigheten Fødevarestyrelsen har publicerat en rapport om riktade kontroller av antibiotikaanvändningen i djurhållningen. År 2024 granskade inspektörerna 50 grisgårdar och 20 veterinärer som arbetar med grisar. Slutsatsen är obekväm för branschen: brott mot läkemedelsreglerna hittades på nästan hälften av gårdarna, och mer än hälften av veterinärerna fick sanktioner.

Rapporten heter också ungefär så: kontroller avslöjar omfattande regelbrott vid antibiotikaanvändning i grisbesättningar, medan reglerna följs bättre för nötkreatur.

Vad som hittades på gårdarna

Enligt myndigheten följde var tredje djurhållare (34 procent) inte veterinärens anvisningar om läkemedel. Mer än var femte (22 procent) fick en påminnelse om att antibiotika inte får användas rutinmässigt, alltså enligt schema och inte vid sjukdom. Den mest oroande siffran gäller smågrisar: i nästan hälften av besättningarna fick mer än 95 procent av smågrisarna antibiotika under första levnadsveckan.

Vem som skrev ut antibiotikan

De flesta av behandlingarna hade ordinerats av veterinärer. Därför granskade inspektörerna även veterinärerna och hittade enligt myndigheten allvarliga problem. Sanktioner gavs till 55 procent av de 20 granskade veterinärerna. Ungefär en tredjedel av sanktionerna gällde otillåten förebyggande förskrivning och ytterligare en tredjedel rutinmässig förskrivning.

Vad myndigheten säger

Avdelningschefen Christian Strøyer på myndigheten kallade det oroande att nästan alla smågrisar i nästan hälften av de kontrollerade besättningarna behandlats med antibiotika så tidigt i livet. Enligt honom är en så tidig behandlingsstart en olycklig trend som djurhållare och veterinärer ansvarar för att ändra, bland annat genom bättre skötsel av de yngsta djuren.

Varför rapporten kom först nu

Den danska facktidningen Maskinbladet uppmärksammade datumen. Rapporten var klar den 29 april 2026 men publicerades först den 2 november. Det skedde mitt under förhandlingar mellan regeringen, lantbrukare och djurskyddsorganisationer om grisnäringens framtid i Danmark. Myndigheten förklarade inte varför publiceringen dröjde ett halvår.

Vad förhandlingarna gäller

Sedan september 2026 förhandlar Danmark om grisnäringens framtid. Statsminister Mette Frederiksens regering har infört ett moratorium för byggande av nya grisstallar tills parterna enats om nya regler. Diskussionen gäller djurvälfärd, miljöpåverkan och branschens ekonomi. Antibiotikarapporten blev ytterligare ett argument i striden.

Varför smågrisar får antibiotika

Nyfödda smågrisar är känsliga för tarminfektioner, ledinflammationer och andra sjukdomar. I trängseln på stora gårdar sprids en sjukdom snabbt från en smågris till nästa. Därför föredrar vissa gårdar och veterinärer att ge antibiotika till alla smågrisar på en gång, utan att vänta på att någon blir sjuk. Det är just det arbetssättet som EU:s regler nu förbjuder.

Vad EU:s regler säger

Sedan den 28 januari 2022 gäller EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel. Den förbjuder rutinmässig användning av antibiotika och användning som ska kompensera för dålig djurhållning. Förebyggande, alltså till friska djur, får antibiotika bara ges i undantagsfall, till enskilda djur eller små grupper med hög infektionsrisk.

Varför det är farligt

Ju oftare antibiotika används, desto snabbare blir bakterierna resistenta. Resistenta bakterier från gårdar kan nå människor via kött, miljön och direkt kontakt med djur. Världshälsoorganisationen räknar antibiotikaresistens till de största hoten mot människors hälsa. Därför är begränsningen av antibiotika i djurhållningen inte bara en veterinär fråga.

Hur det berör människor

I Danmark och andra länder bär personal på grisgårdar ofta på en resistent Staphylococcus aureus som är knuten till grisar. För friska människor är den oftast ofarlig, men på sjukhus kan den orsaka svårbehandlade infektioner. Varje onödig antibiotikabehandling på en gård ökar risken att sådana bakterier uppstår och sprids.

Varför just Danmark

Danmark är en av Europas största exportörer av griskött och sågs länge som ett föredöme för sträng antibiotikakontroll. Landet har ett uppföljningssystem, och gårdar med hög läkemedelsförbrukning får ett så kallat gult kort med obligatoriska åtgärder. Desto mer överraskande är resultaten av kontrollerna.

Och hos nötkreatur

Enligt myndigheten följs reglerna för läkemedel betydligt bättre på nötgårdar än hos grisar. Det beror bland annat på att korna hålls i mindre grupper och att djurhållningen och veterinärernas vanor skiljer sig. Men kontrollerna fortsätter även där.

Vad myndigheten ändrar

Efter kontrollerna skärper Fødevarestyrelsen tillsynen. Gårdar och veterinärer med regelbrott fick förelägganden, varningar eller böter. Myndigheten lovar fler riktade kontroller med särskilt fokus på behandling av de yngsta djuren. Brister i veterinärernas förskrivning blir ett eget kontrollområde.

Hur man klarar sig utan onödig antibiotika

Veterinärer och forskare pekar på flera sätt att minska smågrisarnas behov av antibiotika: bättre förhållanden i grisningsboxen, värme och torrt strö, tillräckligt med råmjölk, vaccination av suggor, sträng hygien och att inte avvänja för tidigt. Åtgärderna kostar pengar men lönar sig med tiden genom friskare djur.

Vad rutinmässigt och förebyggande betyder

Rutinmässig användning innebär att antibiotika ges enligt schema, till exempel till alla smågrisar en viss levnadsdag, oavsett om de är sjuka eller inte. Förebyggande innebär att friska djur får läkemedel så att de inte ska bli sjuka. Metafylax innebär att det redan finns sjuka djur i en grupp och att hela gruppen behandlas för att stoppa infektionen. EU:s regler tillåter det bara efter en veterinärs diagnos.

Varför kontroller på plats är så viktiga

Försäljningsstatistik visar hur mycket antibiotika som köpts, men inte hur den används. Inspektörer på plats ser journalerna över behandlingar, jämför dem med veterinärens ordinationer och kontrollerar om djuren verkligen var sjuka. Därför hittar stickprovskontroller problem som inte syns i de samlade siffrorna.

Varför råmjölken är viktig

Råmjölken, suggans första mjölk, ger smågrisarna antikroppar som skyddar dem de första levnadsveckorna. En smågris som får för lite råmjölk blir oftare sjuk. I stora kullar förlorar svaga smågrisar ofta mot starkare, och därför råder veterinärer att se till att varje smågris får sin del under de första timmarna.

Hur andra länder gör

Även Nederländerna, Tyskland och andra EU-länder har system för att registrera antibiotikaanvändning på gårdar och jämföra gårdarna med varandra. Sverige har sedan länge en av Europas lägsta förbrukningar av antibiotika till djur och förbjöd tillväxtbefrämjande antibiotika redan 1986. Danmarks erfarenhet visar ändå att kontroller på plats kan avslöja dolda problem även när statistiken ser bra ut.

Vad det betyder för konsumenter

Griskött i EU:s butiker får inte innehålla antibiotikarester: efter behandling gäller en karenstid före slakt, och köttet kontrolleras. Problemet är inte rester utan resistenta bakterier. Tillaga därför köttet ordentligt och tänk på hygienen i köket, särskilt när du hanterar rått kött.

Vad det betyder för veterinärer

För veterinärer är rapporten en allvarlig signal. Yrkesorganisationer i Europa har länge uppmanat till att antibiotika bara ska skrivas ut efter undersökning och diagnos, och att förebyggandet ska bygga på djurhållning och vaccination. En veterinär ansvarar inte bara för en besättnings hälsa utan också för att antibiotika förblir verksamma för både människor och djur.

Vad lantbrukare kan göra

1. Gör en hälsoplan för besättningen med veterinären utan rutinmässig antibiotika.
2. Förbättra förhållandena i grisningsboxen: värme, torrhet och hygien.
3. Vaccinera suggorna så att smågrisarna får skydd via råmjölken.
4. Dokumentera noga varje behandling.
5. Följ veterinärens anvisningar om dos och behandlingstid.

Gäller det också hund- och kattägare

Ja, reglerna för ansvarsfull antibiotikaanvändning gäller även sällskapsdjur. Ge inte ditt djur antibiotika utan veterinärens ordination, avbryt inte en kur i förtid och använd inte överblivna läkemedel från en tidigare sjukdom. Resistenta bakterier kan också spridas mellan människor och djur som bor i samma hem.

Vad det betyder för Europa

Fallet i Danmark visar att EU:s regler mot rutinmässig antibiotikaanvändning inte följs överallt, ens i länder med god uppföljning. För Tyskland, Nederländerna, Frankrike och andra länder är det ett skäl att kontrollera gårdar på plats, och för lantbrukare att skydda smågrisarna med djurhållning och vacciner i stället för tabletter till alla.

När du ska kontakta veterinär

Ring veterinären om smågrisar har diarré, haltar, har svullna leder, hostar eller diar dåligt. Veterinären bör undersöka djuren och vid behov ta prover innan antibiotika skrivs ut. Även hund- och kattägare bör låta bli att ge antibiotika på egen hand och kontakta veterinär vid de första tecknen på sjukdom.