Innehåll
- Vad som hände
- Vad 28 § innebär
- Ministerns ord
- Alla ska få skydda
- En ”uppenbar risk” ska räcka
- Efter ett angrepp
- Ostängslad mark
- WWF:s hållning
- Vad WWF föreslår
- Fler fällda vargar
- Varför fler fälls
- Jakthundar och varg
- Får och bete
- Så skyddar du hunden under jakt
- Så skyddar du fåren
- Vargens skydd i EU
- Debatten i Sverige
- Vad som händer nu
- Risker för människor
- Lodjur och järv
- Samexistens
- Ersättning till djurägare
- Varför tydliga regler är viktiga
- Vargen i Sverige
- Vad jägarna säger
- Virtuella stängsel
- Vad det betyder för Europa
- När du ska kontakta veterinär
Vad som hände
Den 12 november 2026 presenterades resultatet av en statlig utredning om att skydda tamdjur mot rovdjur. Den föreslår ändringar i 28 § jaktförordningen — regeln som gör att en person utan särskilt beslut får döda ett rovdjur som angriper tamdjur. Ändringarna ska göra sådan skyddsjakt enklare och tydligare.
Vad 28 § innebär
Paragraf 28 i den svenska jaktförordningen gör det möjligt att skydda tamdjur mot varg, björn, lodjur och järv utan att vänta på ett myndighetsbeslut. I dag är det tillåtet om ett angrepp pågår eller omedelbart förestår. Varje sådant skott ska rapporteras till länsstyrelsen, som granskar omständigheterna.
Ministerns ord
Landsbygdsminister Peter Kullgren sa att många jägare och djurägare upplever dagens regler som krångliga och otydliga. Enligt honom kan osäkerheten om när man får ingripa i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser. Därför välkomnar han att utredningen är klar.
Alla ska få skydda
Det första förslaget är att alla ska få rätt att skydda tamdjur, inte bara ägaren eller den som sköter djuren. En granne som ser en varg vid någon annans besättning ska till exempel också kunna ingripa. I dag har inte alla formellt den rätten, och det leder till tvister efter varje händelse.
En ”uppenbar risk” ska räcka
Det andra förslaget gäller tidpunkten för skottet. I dag får man skjuta vid ”omedelbart förestående fara” för angrepp. Utredningen föreslår att det ska vara tillåtet redan vid ”uppenbar risk för angrepp”. Det vidgar kraftigt de situationer där ett rovdjur lagligt får dödas.
Natursidan; 12 november 2026
Efter ett angrepp
Den tredje ändringen: om ett rovdjur redan har angripit tamdjur och det finns risk att angreppet upprepas, ska det få dödas även om det inte sker direkt efter det första angreppet. I dag kräver regeln en koppling till ett konkret angreppstillfälle. Lantbrukare har länge klagat på att vargen kommer tillbaka till besättningen utan att något kan göras.
Ostängslad mark
Det fjärde förslaget gäller platsen. Ett rovdjur ska få dödas inom eller nära all mark där tamdjur hålls, även om den inte är inhägnad. Gränsen kan utgöras av diken, bäckar eller virtuella stängsel — system som håller djuren på plats med halsband och signaler.
WWF:s hållning
WWF kritiserar förslagen. WWF:s rovdjursexpert Annika Forsberg medger att vargangrepp på jakthundar och tamdjur är en central fråga för samexistensen. Men möjligheten att skydda djuren finns redan, säger hon, och skyddsjakten bör förbli en sista utväg.
Vad WWF föreslår
WWF vill fokusera på åtgärder som minskar risken för angrepp: skyddsvästar och halsband för hundar, elstängsel för får, tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att se vargar under jakten, information och rådgivning samt förändringar i hur jakten bedrivs. Det minskar enligt organisationen konflikterna på lång sikt.
Fler fällda vargar
Statistiken visar hur många vargar som fälls enligt 28 §. Åren 2005–2012 var det i genomsnitt 3–4 vargar per år. Från 2013, när sådana fall började rapporteras till länsstyrelsen i stället för polisen, var det mellan 2 och 8 per år till och med 2022. Sedan den nuvarande regeringen tillträdde har antalet ökat märkbart.
Varför fler fälls
Forsberg kallar ökningen ”intressant”: sådana nivåer är inte unika historiskt, men tre år i rad med många fällda djur sticker ut. Orsakerna är oklara. Vargarna har flyttat till mer befolkade områden och möter oftare tamdjur, och regeringen har ändrat vargpolitiken. Ett direkt samband är svårt att fastställa.
Jakthundar och varg
I Sverige angriper vargar oftast jakthundar som arbetar fritt i skogen, särskilt drivande hundar och älghundar. Hundägare tar sådana förluster hårt och kräver rätt att skydda sin hund. Det är just fall med hundar som ofta väcker debatt om 28 §.
Får och bete
Den andra stora konfliktkällan är får. En varg kan döda eller skada flera får under en enda natt. Staten ersätter förluster och betalar en del av rovdjursstängslen, men lantbrukare säger att stängsel inte alltid hjälper och att det blir allt svårare att låta får beta på stora arealer.
Så skyddar du hunden under jakt
Ägare av jakthundar i vargområden rekommenderas att:
- Använda skyddsväst och GPS-halsband.
- Ta reda på färska vargspår före jakten.
- Inte jaga med hund nära en känd lya.
- Hålla hunden närmare i skymningen.
- Efter ett angrepp genast åka till veterinär.
Så skyddar du fåren
För får fungerar tillräckligt höga elstängsel, nattfållor och boskapsvaktande hundar bäst. Det är viktigt att kontrollera stängslet regelbundet, särskilt på vintern och efter snöfall. I Sverige kan man få bidrag till rovdjursstängsel från länsstyrelsen.
Vargens skydd i EU
Vargen är skyddad i EU, även om dess skyddsstatus de senaste åren sänkts från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Länderna är skyldiga att hålla populationen i gott skick. Därför kommer alla ändringar av reglerna för skyddsjakt i Sverige att granskas mot EU-rätten.
Debatten i Sverige
Vargen är en av de hetaste frågorna i svensk politik. Landsbygdsbor och jägare vill ha färre vargar och större frihet att skydda sina djur. Naturvårdare menar att populationen redan är liten. Regeringen har redan sänkt referensvärdet för vargstammen, vilket väckt protester och rättsliga tvister.
Vad som händer nu
Utredningens förslag skickas nu på remiss till myndigheter, organisationer och regioner. Därefter beslutar regeringen vilka ändringar som ska göras i jaktförordningen. Utredaren medger själv att de nya reglerna kan leda till att fler rovdjur dödas.
Risker för människor
En utvidgad rätt att skjuta kräver tydliga säkerhetsregler. Att skjuta mot ett rovdjur nära människor, hus och vägar är farligt, och misstag vid artbestämning kan förekomma. Experter betonar därför att ett skott även med enklare regler måste förbli ett ansvarsfullt beslut.
Lodjur och järv
Paragraf 28 gäller inte bara varg. Lodjur angriper får och ibland katter, järvar angriper renar och får. Förenklingen kommer att påverka även dessa arter. Samtidigt är licensjakt på lodjur tillåten i Sverige, och kvoterna har ändrats i flera län i år.
Samexistens
Erfarenheter från olika länder visar att samexistens med rovdjur är möjlig om man kombinerar skydd av djuren, ersättningar och begränsad jakt på problemindivider. Det handlar om balans. Sverige förskjuter nu balansen mot friare skyddsjakt, och följderna av beslutet kommer att synas om några år.
Ersättning till djurägare
I Sverige ersätter staten djurägare för skador orsakade av rovdjur: dödade får, hundar och renar. Det kräver en besiktning av länsstyrelsens besiktningsperson, som bekräftar att ett rovdjur låg bakom. Ersättningen mildrar slaget men ger inte tillbaka en älskad hund, och därför vill ägare kunna agera före angreppet.
Varför tydliga regler är viktiga
I dag granskar länsstyrelsen efter varje skott enligt 28 § om villkoren var uppfyllda, och ibland hamnar ärendet hos polisen. Den som har skyddat sin hund eller sina får kan bli föremål för utredning. Utredningen försöker just därför göra reglerna tydligare, så att människor i förväg vet vad de får göra.
Vargen i Sverige
I Sverige lever flera hundra vargar, främst i de mellersta delarna av landet. Stammen hänger ihop med vargarna i Norge och Finland. Forskare har länge diskuterat hur många vargar som behövs för att bevara arten med tanke på inavel, och politiker hur många vargar landsbygden är beredd att acceptera.
Vad jägarna säger
Svenska jägarorganisationer välkomnar förenklingen. De har länge sagt att hundägare och lantbrukare är i underläge: rovdjuret är skyddat i lag, medan det är krångligt och riskabelt att skydda sina egna djur. Jägarna tror att tydliga regler minskar spänningarna kring vargen.
Virtuella stängsel
Ett virtuellt stängsel är ett system där djuren bär GPS-halsband och betesgränsen ställs in i en app. När djuret närmar sig gränsen hör det ett ljud och får sedan en svag impuls. Sådana system sprids i Skandinavien, och utredningen föreslår att mark med dem ska jämställas med inhägnat bete.
Vad det betyder för Europa
Liknande debatter pågår i hela Europa: Vallonien förbereder en ny vargplan, och i Nederländerna och Tyskland diskuteras jakt på problemvargar. De svenska förslagen visar hur länder försöker hantera växande rovdjursstammar. För hund- och djurägare är förebyggande arbete viktigast: stängsel, västar och vaksamhet.
När du ska kontakta veterinär
Åk genast till veterinär om din hund har angripits av varg, lodjur eller annat vilt djur, även om såren ser små ut: bett är ofta djupare än de ser ut och blir snabbt infekterade. Kontakta veterinär för skadade får och andra djur efter ett angrepp, särskilt vid blödning eller benbrott. Rovdjursangrepp på tamdjur anmäls till länsstyrelsen.
Källor
- Natursidan, 12 november 2026
- Sveriges Radio, 14 november 2026









