Fågelinfluensan är tillbaka: viruset på tre gårdar i Tyskland — det här bör katt- och hundägare veta

Vad som hände i Schleswig-Holstein

Sedan den 21 oktober har högpatogent fågelinfluensavirus av subtypen H5N1 påvisats i hela tre fjäderfäbesättningar i norra Tyskland — i distrikten Nordfriesland, Segeberg och Schleswig-Flensburg. I samtliga fall bekräftades diagnosen av Friedrich-Loeffler-Institut (FLI), det federala forskningscentrum som ansvarar för djursjukdomar.

I byn Bark i distriktet Segeberg avlivades hela besättningen. Runt gården inrättades en skyddszon med minst 3 kilometers radie och en övervakningszon med minst 10 kilometers radie — den sträcker sig ända in i granndistriktet Stormarn. I Wanderup (distriktet Schleswig-Flensburg) hittades viruset hos gäss, och där fick över tusen fåglar avlivas.

Viruset har också hittats i naturen. FLI har redan bekräftat två fall hos vilda fåglar, och fler än 30 prover som delstatens laboratorium preliminärt bedömt som positiva väntar på slutlig kontroll.

Vilka åtgärder delstaten har infört

Schleswig-Holsteins jordbruksministerium har utfärdat en allmän föreskrift om smittskyddsåtgärder som gäller i hela delstaten sedan den 27 oktober. Den omfattar alla som håller fjäderfä — inte bara stora gårdar utan också hobbyhållare med några höns i trädgården. Delstatens jordbruksminister uppmanade alla att följa reglerna strikt och varnade för att läget kan bli allvarligt de närmaste veckorna.

Den exakta listan med krav publiceras av ministeriet och distriktens veterinärkontor. I regel handlar det om att vilda fåglar inte ska komma åt fjäderfäns foder, vatten och strö, att man går in i hönshuset med särskilda skor och kläder och att sjuka eller döda fåglar genast rapporteras till veterinär.

Varför det blir fler utbrott på hösten

Fågelinfluensa sprids främst av vilda sjöfåglar. På hösten flyttar de i stora mängder till övervintringsplatserna, rastar vid sjöar och på åkrar och kan smitta tamfåglar — direkt eller via foder, vatten och avföring. Den 23 oktober varnade FLI för att antalet fynd hos vilda och hållna fåglar skulle öka under oktober.

Samma mönster beskriver den danska veterinärmyndigheten, som på en vecka registrerade två utbrott på kalkongårdar.

Flest fall av högpatogen fågelinfluensa ser vi oftast när flyttfåglarna flyger över Danmark.

Danska Livsmedelsverket, 23 oktober 2026

Vad som händer i resten av Europa

Tyskland är inte det enda land där säsongen har börjat. Den 19 oktober bekräftade de brittiska veterinärmyndigheterna H5N1 på en fjäderfägård nära Belford i Northumberland — det första utbrottet på en gård i England säsongen 2026/27. Den 23 oktober rapporterade Danmark sitt första utbrott sedan april: 40 000 kalkoner i Bøgelunde, och några dagar senare hittades viruset på en andra kalkongård, på ön Lolland.

Varför viruset har spridits så brett

Fågelinfluensavirus kan vara lågpatogena — de ger lindrig sjukdom — eller högpatogena, och då dör tamfåglar inom några dagar. Dagens H5N1 hör till den andra gruppen. Den variant som har cirkulerat i Europa sedan 2020–2021 har visat sig vara ovanligt väl anpassad till vilda fåglar: den försvinner inte längre på sommaren som förr, utan finns kvar året runt och sprids på nytt med flyttningen varje höst.

Ju mer virus det finns i naturen, desto oftare når det däggdjur. I Europa har det hittats hos rävar, uttrar och sälar, och 2022 på en minkfarm i Spanien. Därför följer veterinärmyndigheterna också noga sällskapsdjur som kan fånga eller äta en sjuk fågel — framför allt katter.

Varför H5N1 är farligt för katter

Katter hör till de få sällskapsdjur som verkligen blir allvarligt sjuka av H5N1. Oftast smittas de när de jagar eller äter en sjuk fågel, kommer i kontakt med dess avföring eller äter rått kött från smittat fjäderfä.

I Europa har sådana fall redan förekommit. Sommaren 2023 bekräftades viruset hos 24 katter i Polen, och enligt utredningen hade över hälften av dem utfodrats med rått fågelkött. I februari 2026 drabbade ett utbrott i en liten besättning med 21 fåglar i distriktet Sigmaringen i södra Tyskland även nio katter: hos tre djur bekräftades viruset med test, och hos de katter som överlevde hittades antikroppar. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) rapporterade att viruset i slutet av 2025 åter hittades hos katter i två europeiska länder — troligen efter kontakt med vilda fåglar.

Enligt veterinärer kan sjuka katter få:

• slöhet, aptitlöshet och hög feber;
• hosta, andningssvårigheter, flytningar från ögon och näsa;
• koordinationsstörningar, darrningar, kramper.

Sjukdomen kan förlöpa snabbt. Om din katt går ute eller kan ha fångat en fågel och får sådana symtom, sök veterinär direkt och ring kliniken i förväg så att den kan ta emot er med rätt försiktighetsåtgärder.

Vad gör man om katten har fångat en fågel

Det finns ingen anledning till panik: de flesta fåglar som katter fångar är friska. Men under fågelinfluensasäsongen, särskilt nära platser där viruset har hittats, är det bättre att vara försiktig:

• ta bort bytet med handskar eller med hjälp av en påse och släng det i ett sopkärl med lock; om det rör sig om flera fåglar eller stora sjöfåglar, rapportera det till veterinärmyndigheten;
• tvätta händerna och låt inte barn röra fågeln;
• håll ögonen på katten de närmaste dagarna: om den blir slö, slutar äta, hostar eller vinglar, ring veterinären och berätta om kontakten med fågeln;
• begränsa om möjligt kattens utevistelse så länge det finns åtgärder mot fågelinfluensa i ditt område.

Och hundar?

Hundar smittas mycket mer sällan än katter. Ändå hittades 2023 i Italien antikroppar mot viruset hos flera hundar som levde nära sjukt fjäderfä. Därför gäller samma regler för hundar: låt dem inte röra eller äta döda fåglar och ge dem inte rått fågelkött av okänt ursprung.

Kan en innekatt bli smittad?

För en innekatt är risken mycket lägre än för en katt som går ute, men den är inte noll. Den viktigaste vägen är maten. I USA blev katter under 2024–2025 sjuka efter att ha ätit råfoder av fågelkött eller druckit opastöriserad mjölk från gårdar där viruset hittats hos kor, och tillverkare fick återkalla sådant foder. EFSA:s råd att inte ge sällskapsdjur rått fågelkött gäller därför även katter som aldrig går ute.

Den andra vägen är det vi människor bär med oss in. Under fågelinfluensasäsongen rekommenderar veterinärer att man tar av sig ytterskorna vid dörren, särskilt efter promenader vid vatten och åkrar med mycket fågelspillning, och tvättar händerna innan man matar katten. Det är enkla vanor som nästan inte kostar något.

Hur veterinären ställer diagnos

Utifrån symtomen är fågelinfluensa svår att skilja från andra sjukdomar: kattsnuva, andra virusinfektioner och förgiftningar ser likadana ut. Veterinären tar därför prover från näsa, svalg eller ögon och skickar dem till laboratoriet för PCR — ett test som påvisar virusets arvsmassa. Om viruset bekräftas rapporteras fallet till veterinärmyndigheten: infektioner hos däggdjur följs upp för att i tid upptäcka om viruset börjar spridas lättare mellan dem.

Det finns inget godkänt läkemedel mot fågelinfluensa för katter. Veterinären ger understödjande behandling: dropp, syrgas, läkemedel mot feber och uttorkning. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto större är chanserna, så det är viktigt att genast berätta för kliniken att katten kan ha haft kontakt med en fågel.

Är viruset farligt för människor?

Europeiska myndigheter bedömer risken för allmänheten som låg: människor smittas av fågelinfluensa mycket sällan och nästan alltid vid nära kontakt med sjuka fåglar. Sjuka, försvagade och döda vilda fåglar ska man ändå inte röra, och efter en promenad på platser där det finns många av dem är det bra att tvätta händerna. Om du hittar flera döda vilda fåglar, rapportera det till den lokala veterinärmyndigheten.

Vad katt- och hundägare bör göra

• Ha hunden kopplad vid sjöar, älvar och fält där vilda fåglar samlas.
• Låt inte ditt djur röra, tugga på eller äta döda fåglar.
• Ge inte katter och hundar rått fågelkött eller inälvor — EFSA avråder uttryckligen från det så länge viruset sprids aktivt.
• Om myndigheterna rekommenderar att hålla katter inne i ditt område, följ rådet — begränsningen är oftast tillfällig.
• Om du har höns eller ankor i trädgården, ha foder och vatten under tak så att vilda fåglar inte kommer åt dem, och byt skor innan du går in till fåglarna.
• Om en katt eller hund som kan ha haft kontakt med fåglar blir slö eller får problem med andning eller koordination, vänta inte — åk direkt till veterinären.

Fågelinfluensasäsongen pågår vanligtvis till våren. Följ meddelandena från veterinärmyndigheten i din region: där publiceras restriktionszoner och aktuella råd.