Shamondavirus: i Frankrike har en människa smittats för första gången — det här vet vi om boskapssjukdomen som sprids av svidknott

Vad som hände

Den 22 oktober 2026 publicerade Frankrikes hälso- och jordbruksministerier ett gemensamt uttalande: för första gången i världen har smitta med shamondavirus påvisats hos en människa. En patient med kraftigt nedsatt immunförsvar vårdades i Lyon för en allvarlig sjukdom och avled i början av oktober. Enligt preliminära uppgifter hänger de neurologiska komplikationer som patienten utvecklade mycket sannolikt ihop med detta virus.

Läkarna rapporterade misstanken om smitta till hälsomyndigheterna den 7 oktober, och viruset hittades i flera av patientens prover. Den 23 oktober lämnade den franska folkhälsomyndigheten Santé publique France närmare uppgifter. Frankrike har underrättat Världshälsoorganisationen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Patientens ålder och andra uppgifter lämnas inte ut av myndigheterna. Utredningen fortsätter.

Hur smittan troligen gick till

Shamonda är inget virus som sprids mellan människor eller via livsmedel. Mellan djur sprids det av svidknott — pyttesmå blodsugande myggor. Experterna tror att patienten med största sannolikhet smittades av ett svidknottstick i östra Frankrike, där viruset cirkulerade bland djur under våren och sommaren. Ingen smitta mellan människor har påvisats.

Enligt myndigheterna spelade patientens tillstånd en avgörande roll: på grund av svår immunbrist kunde kroppen inte bekämpa en infektion som en frisk person förmodligen inte ens hade märkt.

Vad myndigheterna säger

I nuläget har ingen risk för folkhälsan identifierats. Det rör sig om ett exceptionellt fall hos en patient med kraftigt nedsatt immunförsvar.

Frankrikes hälso- och jordbruksministerier, gemensamt uttalande, 22 oktober 2026

Ministerierna betonar att viruset har cirkulerat bland djur i Afrika och Asien i årtionden och aldrig tidigare har påvisats hos en människa.

Vilket slags virus det är

Shamondaviruset hör till ortobunyavirusen och tillhör samma grupp som schmallenbergviruset. Schmallenberg minns man väl i Europa: 2011 dök det plötsligt upp i Tyskland och Nederländerna och spreds på två år över hela Europa, där det orsakade missbildningar hos kalvar och lamm. Det fick sitt namn efter staden Schmallenberg i Nordrhein-Westfalen, där det först hittades hos kor med feber och minskad mjölkavkastning. Vintern 2011–2012 började lantbrukare i hela Europa se kalvar och lamm med krokiga ben och missbildade hjärnor — då stod det klart hur farligt viruset är för dräktiga djur.

Shamonda isolerades första gången hos nötkreatur i Nigeria 1965. Sedan dess har det hittats hos kor i flera afrikanska länder och i Asien, bland annat i Japan. Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) publicerade den 22 oktober en översikt över hur viruset påverkar djur och konstaterade att den fulla effekten av de varianter som cirkulerar i Europa ännu är oklar.

Hur viruset kom till Europa

I Europa påvisades shamondavirus första gången i slutet av juli 2026, bland annat på nötkreatursgårdar i Frankrike. Enligt bulletinen från Frankrikes nationella djurhälsoinstitut har det nu påvisats i 14 länder i Västeuropa — bland dem Tyskland, Österrike, Schweiz, Nederländerna, Belgien, Italien och Luxemburg. Den 23 oktober rapporterade även Tjeckien sitt första fall: viruset hittades hos ett aborterat foster på en nötkreatursgård i södra Böhmen.

Exakt hur viruset kom till Europa är ännu inte klarlagt. Svidknott kan föras långa sträckor av vinden, och de virus de sprider följer med boskap och insekter.

Shamondaviruset finns ännu inte med på några nationella listor över anmälningspliktiga sjukdomar eller på EU:s lista. När det påvisas införs därför inga nödåtgärder som avlivning eller spärrzoner, och det påverkar inte veterinärintyg för export av djur. Länderna nöjer sig med övervakning: Tjeckien analyserar till exempel sedan den 1 oktober på statens bekostnad aborterade foster, missbildade, dödfödda och livssvaga kalvar.

Hur farligt viruset är för djur

Virusets främsta värdar är nötkreatur. Enligt WOAH kan även hästar, alpackor, får och getter smittas.

• Nötkreatur. Akut diarré, feber, slöhet och kraftigt minskad mjölkavkastning. I en studie av nio mjölkgårdar i Frankrike minskade mjölkavkastningen i smittade besättningar med upp till 75 %. Hos dräktiga kor kan viruset orsaka kastningar och missbildningar hos kalvarna.
• Hästar. Den tjeckiska veterinärmyndigheten beskriver hjärninflammation och neurologiska störningar hos hästar. Under sommaren hittades enstaka infektioner hos hästar och småidisslare i Frankrike.
• Får, getter och alpackor är också mottagliga, men det finns ännu lite data om hur sjukdomen förlöper hos dem.

Något kommersiellt vaccin mot shamondavirus finns inte.

Vad svidknott är

Svidknott av släktet Culicoides är mycket små myggor, 1–3 millimeter långa, mindre än en vanlig mygga. De är aktiva i skymningen och gryningen när det är varmt och vindstilla och förökar sig i fuktig jord, gödsel och nära vatten. Svidknott sprider flera viktiga djursjukdomar — till exempel blåtunga och schmallenbergvirus. I Västeuropa är de aktiva från våren till sen höst, och vintertid när det är kallt upphör aktiviteten nästan helt. Vinden kan föra svidknott tiotals och till och med hundratals kilometer — det var så blåtunga spreds över hav och gränser under tidigare år.

Behöver människor oroa sig?

För de flesta människor finns det enligt myndigheterna ingen risk. Inget tyder på att viruset smittar mellan människor, via livsmedel eller vid kontakt med djur. Kött och mjölk från gårdar där viruset hittats är inte farliga: sjukdomen sprids bara av svidknott.

Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar bör vara mer försiktiga — till exempel efter en transplantation, under cellgiftsbehandling eller vid behandling med immunhämmande läkemedel. De gör klokt i att diskutera skydd mot insektsbett med sin läkare, särskilt om de bor på landet nära gårdar.

För forskarna är fallet inte helt oväntat. Till samma virusgrupp hör oropouchevirus, som också sprids av svidknott: i Syd- och Centralamerika har det länge gett människor feber med huvudvärk och muskelvärk, 2024 var det ett stort utbrott där och flera fall fördes till Europa av resenärer. Därför undersöker franska experter noga om shamonda kan smitta människor oftare än man trott.

Så skyddar du dig mot svidknottsstick

• Använd myggmedel på huden, särskilt på kvällen och tidigt på morgonen.
• Bär långa ärmar och långbyxor i skymningen om du är nära gårdar, betesmarker och vatten.
• Vanliga myggnät stoppar inte svidknott — det krävs ett nät med finare maskor.
• Svidknott flyger dåligt i blåst, därför hjälper en fläkt inomhus.

Vad häst- och nötkreatursägare bör göra

• Diskutera med veterinären vilka avskräckande medel och insektsmedel som är godkända för dina djur.
• Under svidknottssäsongen är det bra att ta in hästarna i stallet i skymningen och gryningen och använda täcken och flugmasker.
• Ta bort gödsel och undvik stillastående vatten vid stall och hagar.
• Planera insemineringen av korna så att den känsliga perioden av dräktigheten — ungefär vecka 8–14 — inte infaller under svidknottssäsongen.
• Kontakta veterinären vid feber, minskad mjölkavkastning, kastningar eller neurologiska symtom: bara ett laboratorieprov kan visa om det är shamonda, blåtunga eller en annan sjukdom.

Och hundar och katter?

Det finns inga data om att shamondavirus orsakar sjukdom hos hundar och katter. Svidknott sticker även sällskapsdjur, men för dem är det viktigaste skyddet mot insekter de vanliga medlen mot loppor, fästingar och myggor som veterinären väljer. Hund- och kattägare behöver inte vidta några särskilda åtgärder just nu. Om du bor nära en gård där viruset hittats, gå ut med hunden som vanligt; det är bara klokt att inte dröja sig kvar i skymningen vid gödselstackar, fuktiga beten och stillastående vatten, där svidknotten är flest.

Vad händer nu

De franska myndigheterna fortsätter utredningen och övervakningen av viruset hos djur. Forskarna undersöker hur farliga de europeiska varianterna är för boskapen och hur fast viruset har etablerat sig i naturen. När det blir kallt minskar svidknottens aktivitet, men till våren kan viruset komma tillbaka — så var det med blåtunga och schmallenberg. Om du har kor, får, getter eller hästar, följ meddelandena från ditt lands veterinärmyndighet. Rapportera varje kastning till veterinären, liksom kalvar, lamm och killingar med missbildningar som föds under vintern och våren: det var just sådana fall som 2012 visade hur brett schmallenberg hade spridits.