Shamondaviruset har nått Tjeckien: första fallet hos nötkreatur i Sydböhmen — så yttrar sig sjukdomen och det här bör djurägare med kor och hästar göra

Vad som hittades i Tábor

Den 23 oktober 2026 meddelade Tjeckiens statliga veterinärmyndighet (SVS) landets första fall av shamondavirus. Det påvisades hos ett aborterat foster på en nötkreatursgård i distriktet Tábor i Sydböhmen. Diagnosen ställdes av det statliga veterinärinstitutet i Jihlava.

De vuxna korna på gården hade tecken som är typiska för viruset: feber som höll i sig några dagar och sjunkande mjölkavkastning. En sådan episod kan lätt misstas för en vanlig tillfällig sjukdom i besättningen — först analysen av det aborterade fostret visade vad det handlade om. Tjeckien är ett av de sista länderna i regionen som viruset har nått: i grannländerna Tyskland och Österrike hittades det redan i somras.

Så letar Tjeckien efter viruset

Sedan den 1 oktober gäller ett obligatoriskt övervakningsprogram i Tjeckien. På statens bekostnad undersöks aborterade foster från nötkreatur, kalvar som fötts med missbildningar samt dödfödda och icke livsdugliga kalvar för shamondavirus. Veterinärmyndigheten införde provtagningen i början av oktober, när det stod klart hur snabbt viruset sprids i Europa.

Om ett vuxet djur — en ko, häst, ett får eller en get — visar akuta sjukdomstecken kan ägaren också låta undersöka det vid något av de statliga veterinärinstituten tillsammans med sin privata veterinär. De proverna betalar djurägaren dock själv.

Varför just foster och kalvar? Hos en vuxen ko finns viruset i blodet bara några dagar, och när lantbrukaren väl ringer veterinären går det ofta inte längre att hitta. I vävnaderna hos ett foster och en nyfödd kalv finns spåren av infektionen kvar längre. Därför är ett aborterat foster det säkraste sättet att ta reda på om viruset har funnits på gården.

Var viruset redan har hittats

I Centraleuropa dök shamondaviruset upp hos nötkreatur sommaren 2026. Enligt den tjeckiska veterinärmyndigheten har det redan bekräftats:

• i Tyskland — i Baden-Württemberg, Hessen, Bayern, Saarland och Sachsen;
• i Österrike — i Vorarlberg, Tyrolen, Salzburg, Oberösterreich och Steiermark;
• i Schweiz, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Italien och Luxemburg.

Totalt har viruset enligt en bulletin från Frankrikes nationella djurhälsoinstitut påvisats i 14 länder i Västeuropa. Det isolerades första gången hos nötkreatur i Nigeria 1965 och har senare hittats i andra afrikanska länder och i Asien. Hur viruset kom till Europa håller forskarna fortfarande på att utreda: svidknott kan föras långa sträckor med vinden.

Så blir korna sjuka

Hos kor börjar sjukdomen oftast plötsligt: temperaturen stiger, djuret äter sämre, det kan få diarré och mjölkavkastningen sjunker kraftigt. I en studie av nio mjölkgårdar i Frankrike minskade mjölkavkastningen i smittade besättningar med upp till 75 %. Efter några dagar tillfrisknar de flesta vuxna kor och besättningen återgår till det normala. Men även en så kort episod blir dyr för gården: mjölk går förlorad, det krävs behandling och extra skötsel, och en del kor får senare problem med fruktsamheten.

Det farligaste med sjukdomen är därför inte den akuta fasen, utan vad som händer med dräktiga kor. Viruset kan orsaka abort och missbildningar hos de kalvar som ändå föds.

Varför dräktigheten är den största risken

Virus i den här gruppen, där shamonda och det i Europa välkända schmallenbergviruset ingår, är farliga eftersom de tar sig genom moderkakan till fostret. Om en ko smittas tidigt i dräktigheten skadar viruset kalvens nervsystem och muskler under utvecklingen. Följden blir aborter, dödfödslar och kalvar med krokiga leder och ben, krokig ryggrad eller missbildningar i hjärnan.

Den tjeckiska veterinärmyndigheten anger ungefär dräktighetsvecka 8–14 som den känsligaste perioden hos kor. Problemet är att lantbrukaren får veta om smittan först månader senare — när sjuka kalvar föds. Därför är det så viktigt att hålla koll på aborter och missbildningar.

Hästar, får och getter

Viruset smittar inte bara nötkreatur. Hos hästar har den tjeckiska veterinärmyndigheten beskrivit hjärninflammation och neurologiska störningar: djuret kan vingla, ha svårt att samordna rörelserna och bete sig ovanligt. Även får och getter är mottagliga, men det finns ännu lite kunskap om hur sjukdomen förlöper hos dem. I Frankrike hittades i somras enstaka smittfall hos små idisslare och hästar.

Neurologiska tecken hos en häst är alltid ett skäl att genast ringa veterinären. Liknande symtom förekommer vid West Nile-feber, som sprids av myggor, och vid andra sjukdomar, och bara ett laboratorieprov kan skilja dem åt. Hästar smittar inte varandra med shamondavirus: det sprids enbart av svidknott.

Så skiljer du det från blåtunga och schmallenberg

Samma svidknott sprider i Europa även blåtungevirus och schmallenbergvirus, och tecknen på de här sjukdomarna överlappar delvis: feber, sjunkande mjölkavkastning, aborter. Vid blåtunga är svullnad i huvudet, sår i munnen och hälta vanligare, och hos får kan sjukdomen bli allvarlig med dödsfall. Men diagnosen går inte att ställa utifrån utseendet — det krävs laboratorieprov. Vid misstänkta tecken tar veterinären därför prover och skickar dem till laboratoriet.

Varför det inte blir karantän

Enligt gällande tjeckisk lag och EU-lagstiftning räknas shamondaviruset inte som en särskilt farlig, anmälningspliktig sjukdom. Ett land där det dyker upp behöver inte vidta akuta veterinära åtgärder — avlivning, restriktionszoner eller förbud mot djurtransporter. Förekomsten av viruset påverkar inte heller veterinärintyg för export av djur. Som jämförelse: vid blåtunga, som står på EU:s lista över djursjukdomar, införs restriktionszoner runt utbrotten, och för att flytta djur från dem krävs provtagning och vaccination.

Det betyder inte att sjukdomen är ofarlig. Det finns helt enkelt inget vaccin mot den, och smittspridarna — svidknotten — flyger fritt, så en karantän skulle inte stoppa dem. De viktigaste åtgärderna är därför övervakning, skydd mot bett och en genomtänkt planering av inseminationen.

Vad lantbrukare bör göra

Den tjeckiska veterinärmyndigheten råder:

• skydda mottagliga djur mot svidknott med avskräckande medel och insektsmedel som är godkända för de djurslagen — veterinären hjälper dig att välja;
• planera inseminationen så att den känsliga perioden av dräktigheten inte sammanfaller med svidknottens säsong;
• begränsa förflyttning och försäljning av djur så länge djur på gården visar sjukdomstecken;
• rapportera varje abort, dödfödsel och kalv med missbildningar till veterinären — i Tjeckien undersöks sådana fall kostnadsfritt.

Dessutom lönar det sig att minska antalet platser där svidknott förökar sig: ta bort gödsel och undvik stillastående vatten och fuktig strö runt ladugårdar och rastfållor. Anteckna inseminationsdatum och alla sjukdomsfall i besättningen: om kalvar med missbildningar föds i vår hjälper anteckningarna veterinären att förstå när smittan skedde. I Sverige kan du diskutera misstänkta fall med din veterinär, som vid behov kontaktar Jordbruksverket.

Kopplingen till fallet hos en människa i Frankrike

Nästan samtidigt, den 22 oktober, rapporterade Frankrike världens första fall av shamondasmitta hos en människa — en patient med kraftigt försvagat immunförsvar, som avled. Myndigheterna kallade fallet exceptionellt och ser ingen risk för allmänheten: viruset smittar inte mellan människor och inte heller via mjölk eller kött. För lantbrukare och veterinärer gäller en rimlig försiktighetsåtgärd — att skydda sig mot svidknottbett i skymningen, när de är som mest aktiva.

Till dig med häst eller några djur på gården

Viruset berör inte bara stora gårdar. Har du en häst eller några getter eller får gäller samma regler: under svidknottssäsongen tar du in djuren i skymning och gryning, använder täcken, flugmasker och avskräckande medel som veterinären rekommenderar, och ringer veterinären direkt vid feber, koordinationsstörningar eller abort. Om du köper eller säljer ett djur, fråga om det har funnits sjukdomstecken på gården: formella begränsningar finns inte, men ett sjukt djur är bättre att inte transportera. För hundar och katter finns inga uppgifter om sjukdomen, och inga särskilda åtgärder behövs för dem — det vanliga skyddet mot loppor, fästingar och myggor räcker.

Vad som händer nu

När kylan kommer blir svidknotten nästan inaktiva, och fram till våren blir det få nya smittfall. Men följderna av den här säsongen får lantbrukarna se senare: kalvar som avlades under sommaren och tidig höst föds under vintern och våren. Veterinärerna ber därför lantbrukare att noga följa kalvningarna och rapportera varje misstänkt fall. I vår, med en ny svidknottssäsong, kan viruset komma tillbaka — så var det både med blåtunga och schmallenberg.

Erfarenheten av schmallenberg ger också skäl till försiktig optimism. Efter den första vågen 2011–2012 blev de flesta djur som smittats immuna, under de följande säsongerna blev fallen betydligt färre, och några år senare kom vacciner. Hur shamondaviruset kommer att bete sig vet man ännu inte, och därför kommer veterinärmyndigheterna att hålla det under uppsikt även nästa år.