Lagar

”Kastrera din katt”: Flandern fångade 12 577 hemlösa katter på ett år, två och en halv gånger fler får ett nytt hem – och ägare som vägrar kan få böter

Flanderns minister för djurskydd, Ben Weyts, har summerat åtta år av obligatorisk politik för hemlösa katter. Kommunerna fångar och kastrerar katterna och släpper ut dem igen eller hittar nya hem, och antalet adopterade gatukatter har ökat med 147 %. Men så länge ägarna inte kastrerar sina katter är det, enligt ministern, som att ”torka golvet med kranen på”. Det här planerar Flandern och det här bör du som kattägare veta.

8 min läsning
Randig katt som går under träd i en park
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad som hänt
  2. Hur många katter som fångades
  3. Så fungerar systemet
  4. Vad som händer med katterna
  5. Rekordmånga adoptioner
  6. ”Torka golvet med kranen på”
  7. Böter för den som vägrar
  8. Varför katterna lider mest
  9. Klagomål från grannar
  10. Katthemmen larmar
  11. Alla katter kan inte omplaceras
  12. Vad fånga, kastrera, släpp innebär
  13. Varför man inte bara tar bort kolonin
  14. Hur Flandern kom hit
  15. Där problemet är större
  16. Vad kastrering kostar
  17. Vad kastrering ger din katt
  18. När du ska kastrera
  19. Myter om kastrering
  20. Matning efter operationen
  21. Enkla regler för kattägare
  22. Om du hittar en katt
  23. Kattungar på hösten
  24. Vad det betyder för Europa
  25. När du ska kontakta veterinär

Vad som hänt

Den 8 november 2026 presenterade Flanderns minister för djurskydd, Ben Weyts, resultatet av en enkät till städer och kommuner om hemlösa katter. Siffrorna visar att politiken som infördes för åtta år sedan fungerar. Men ministern kompletterade dem med en enkel uppmaning till ägarna: ”Kastrera din katt.” Utan det går problemet inte att lösa, menar han.

Hur många katter som fångades

Förra året fångade städer och kommuner i Flandern 12 577 hemlösa katter. Det är i snitt 20 % fler än 2018, när regionen införde den obligatoriska politiken. Ministern ser ökningen som ett gott tecken: kommunerna tar faktiskt tag i problemet i stället för att blunda för det.

Så fungerar systemet

Sedan 2018 förväntar sig Flandern att varje stad och kommun bedriver en aktiv politik för hemlösa katter. Kommunerna måste ta fram en plan, ordna en plats dit invånarna kan anmäla katter och fånga och kastrera djuren. Ofta får de hjälp av frivilliga och katthem.

Vad som händer med katterna

Mer än hälften av de fångade katterna släpptes efter kastreringen ut där de hittats. Det är vanligt för vuxna skygga katter som inte är vana vid människor och inte skulle klara ett liv inomhus. Mer än en fjärdedel fick ett nytt hem via katthem. Resten behandlas, stannar på katthem eller placeras i jourhem.

Viktigaste siffrornaHemlösa katter i Flandern i siffror
12 577hemlösa katter fångade av städer och kommuner på ett årministerns enkät
20 %så många fler katter fångas än 2018ministerns enkät
147 %ökning av adoptioner av hemlösa katter sedan 2018ministerns enkät
2–5 årnormal livslängd för en hemlös kattBen Weyts
10+ årlivslängd för en sällskapskattBen Weyts

VRT NWS; 8 november 2026

Rekordmånga adoptioner

Den mest glädjande siffran i enkäten gäller adoptionerna. Sedan 2018 har antalet hemlösa katter som fått nya ägare ökat med 147 %, alltså nästan två och en halv gånger. ”Det verkar verkligen fungera”, sa Weyts. Viktigare än antalet fångade djur är enligt honom att betydligt fler katter till slut får ett hem.

”Torka golvet med kranen på”

Ministern medger samtidigt att problemet inte har försvunnit. Så länge ägare inte kastrerar sina katter eller överger dem är kommunernas arbete som att torka golvet med kranen på. En okastrerad utekatt kan få ungar flera gånger om året, och en del av dem blir hemlösa.

Böter för den som vägrar

Därför vill Weyts ge kommunerna fler verktyg. Det handlar om att kunna ingripa mot ägare som envist bryter mot kastreringsplikten, som redan finns i Flandern. Kommunerna skulle till exempel kunna utfärda böter till ägare som gång på gång struntar i reglerna. Detaljerna i de nya reglerna har ministern ännu inte presenterat.

Varför katterna lider mest

Enligt ministern är det katterna själva som lider mest av livet på gatan. De lever under svåra förhållanden, blir oftare sjuka, skadar sig och svälter. ”En hemlös katt lever oftast bara två till fem år, medan en sällskapskatt ofta blir tio år eller äldre”, påminde Weyts.

Klagomål från grannar

Det finns också en annan sida. Hemlösa katter kan störa människor: de låter på nätterna, smutsar ner och river sönder soppåsar. Det leder till grannfejder och klagomål till kommunerna. Fångst och kastrering gör kolonierna mindre och lugnare, eftersom kastrerade hanar slåss och markerar mindre.

Katthemmen larmar

Personalen på katthemmen säger att de ännu inte märker någon lättnad. Katthemmet Zwerfkat i Wommelgem utanför Antwerpen varnar för att antalet hemlösa katter ökar varje sommar. Det är på sommaren flest kattungar föds, och katthemmen blir fullsatta. Frivilliga fångar, behandlar och föder upp ungarna, men platserna räcker inte.

Alla katter kan inte omplaceras

Alla fångade katter passar inte för adoption. Vuxna katter som vuxit upp utan människor är ofta rädda för att hanteras och kan inte bo inomhus. För dem är det bästa kastrering, vaccination och att få komma tillbaka till sin välkända plats, där boende i området tar hand om dem. Kattungar och tama katter försöker man däremot hitta familjer till.

Vad fånga, kastrera, släpp innebär

Metoden som används i Flandern kallas i många länder fånga – kastrera – släpp. Katten fångas i en human fälla, körs till veterinären, kastreras, ofta vaccineras och får ett snitt i örat så att den inte fångas igen. Sedan återvänder den till sin koloni, där den inte längre förökar sig.

Varför man inte bara tar bort kolonin

Om en kattkoloni tas bort helt flyttar nya djur så småningom in på den lediga platsen. En kastrerad koloni håller däremot sitt revir och krymper gradvis på naturlig väg. Därför anser experter att metoden är mer human och hållbar än fångst utan kastrering.

Hur Flandern kom hit

Flandern hör till de regioner i Europa där katter måste kastreras och registreras. Politiken från 2018 lade till skyldigheter för kommunerna. Varje kommun bestämmer själv hur arbetet organiseras, men måste rapportera till regionen. Ministerns enkät är den första stora överblicken över hur det fungerar i praktiken.

Där problemet är större

I storstäderna fångas fler katter, men där finns också fler som vill ta hand om dem. På landsbygden är läget ofta svårare: på gårdar lever katter traditionellt utan tillsyn och förökar sig okontrollerat. Det är där djurskyddsorganisationerna ser störst behov av fortsatt arbete.

Vad kastrering kostar

Kastrering av en katt är ett planerat ingrepp, och katten får oftast åka hem samma dag. Priset beror på land, klinik och kön: för honor är operationen dyrare än för hanar. I Sverige ordnar vissa djurskyddsföreningar och kommuner ibland kampanjer som gör kastrering billigare.

Vad kastrering ger din katt

För sällskapskatten innebär kastrering mer än att det inte blir några ungar. Kastrerade katter stryker mindre omkring, slåss mindre och skadar sig mindre. Hos honor minskar risken för livmoderinflammation och, vid tidig kastrering, för vissa juvertumörer. Hanar slutar markera i bostaden med starkt luktande urin.

När du ska kastrera

Tidpunkten diskuterar du bäst med din veterinär. Många kliniker i Europa kastrerar katter vid fem till sex månaders ålder, före första löpet. En katt kan bli dräktig redan vid fyra till fem månader, så om den går ute bör du inte vänta för länge. Även vuxna katter kan kastreras i alla åldrar efter en undersökning.

Myter om kastrering

Många ägare tror fortfarande att en katt ”behöver få en kull för hälsans skull”. Veterinärer håller inte med: en kull ger ingen hälsovinst, medan riskerna med dräktighet och förlossning är verkliga. En annan myt är att katten alltid blir tjock efter operationen. Vikten beror på mat och motion och är lätt att hålla koll på.

Matning efter operationen

Efter kastreringen minskar kattens energibehov oftast, medan aptiten kan öka. Veterinärer råder därför att hålla koll på portionerna, väga katten en gång i månaden och vid behov byta till foder för kastrerade katter. Lek med kattspö och klösträd hjälper katten att hålla formen, särskilt om den är innekatt.

Enkla regler för kattägare

För att inte bidra till fler hemlösa katter räcker några steg:

  1. Kastrera din katt om du inte föder upp katter.
  2. ID-märk katten och registrera märkningen i ditt namn.
  3. Överge aldrig en katt – kontakta ett katthem.
  4. Om du matar en gatukoloni, berätta det för kommunen eller ett katthem.
  5. Ta en kattunge från ett katthem i stället för från tillfälliga säljare.

Om du hittar en katt

Dyker en okänd katt upp nära ditt hem, kontrollera först om den har en ägare. En veterinär eller ett katthem kan ofta läsa av ett chip kostnadsfritt. I Flandern kan man anmäla en hemlös katt till kommunens kontaktpunkt. I Sverige kan du vända dig till ett katthem eller en djurskyddsförening i närheten.

Kattungar på hösten

Hösten är tiden för sena kullar. Kattungar som föds i september och oktober klarar kylan sämre, och katthemmen räknar med fler samtal. Om du hittar kattungar utan mamma, ta dem inte direkt: mamman kan vara i närheten. Iaktta på avstånd och ring ett katthem för att få råd.

Vad det betyder för Europa

Flanderns erfarenhet visar att systematiskt arbete med hemlösa katter ger resultat: fler djur får hem och kolonierna blir mindre. Men utan ansvarsfulla ägare stannar varje program av. Liknande regler införs i Tyskland, där allt fler städer och delstater antar förordningar om skydd för katter, och siffrorna från Belgien blir ett argument i de debatterna.

När du ska kontakta veterinär

Boka tid för att prata om kastrering när katten är fyra till fem månader eller börjar löpa. En upphittad katt behöver akut hjälp om den har sår, flytningar från ögon och näsa, är mycket mager eller har andningssvårigheter. Ring veterinären efter kastreringen om såret är rött, svullet eller vätskar, eller om katten inte ätit på mer än ett dygn.

Källor

  1. VRT NWS, 8 november 2026
Ämne: LagarDjur: KatterLand: Belgien