Parasiter

Gula febern-mygga fångad i Sverige för första gången: hur farligt är det och vad hundägare bör veta om myggor

Den 20 oktober meddelade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att en hona av myggan Aedes aegypti hade fångats i en fälla i Malmö — första gången i landet. Forskarna bedömer risken för sjukdomar som mycket liten och är säkra på att myggan inte överlever den svenska vintern. Vi berättar var den kom ifrån, varför tropiska myggor återvänder till Europa och hur du skyddar din hund mot sjukdomar som sprids av myggor.

8 min läsning
En hund på resa med sin ägare
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad som hittades i Malmö
  2. Varför forskarna är lugna
  3. Vad det är för mygga
  4. Vilka sjukdomar den sprider
  5. Myggorna återvänder till Europa
  6. Varför Sverige övervakar vektorer
  7. Så kan allmänheten hjälpa till
  8. Är sådana myggor farliga för hundar och katter?
  9. Så känner du igen dirofilarios hos hunden
  10. Om du reser söderut med hunden
  11. Vad människor på resa bör veta
  12. Vad som händer nu

Vad som hittades i Malmö

Den 20 oktober 2026 meddelade Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) det första fyndet i landet av myggan Aedes aegypti, som kallas gula febern-mygga. En hona fastnade i en myggfälla i Malmö, i södra Sverige. Fällan var utplacerad inom ett nytt nationellt program för övervakning av vektorer — blodsugande insekter och fästingar som kan sprida sjukdomar till djur och människor.

Vi känner inte till några tidigare introduktioner av den här arten till Sverige. Det var inte den art jag hade väntat mig som nästa nya svenska mygga.

Anders Lindström, forskare vid SVA
Det viktigasteGula febern-mygga i Sverige
1hona av Aedes aegyptiförsta fyndet i Sverige, Malmö
4virus som är farliga för människor kan myggan spridadengue, chikungunya, zika, gula febern
”mycket liten”risken för spridning av sjukdomar i SverigeSVA:s bedömning
nästa säsongSVA utökar övervakningen kring Malmöför att utesluta en population

SVA, VeterinärMagazinet; 20 oktober 2026

Varför forskarna är lugna

Enligt SVA:s bedömning är risken för spridning av sjukdomar i Sverige mycket liten. Troligen har myggan kommit hit av en slump: invasiva myggor reser i bilar och lastbilar, i bagage och med importerade växter. Aedes aegypti är mycket värmekrävande och kan enligt experterna knappast övervintra på svenska breddgrader.

Gula febern-myggan är en värmeälskande art som sannolikt har svårt att övervintra på våra breddgrader. Troligen är det en introduktion som inte kommer att etablera sig.

Anders Lindström, SVA

Forskarna utesluter inte att tillfälliga populationer kan uppstå under en varm sommar, men när vintern kommer försvinner de. För att försäkra sig om att myggan inte har etablerat sig kommer SVA att utöka övervakningen kring Malmö under nästa myggsäsong.

Vad det är för mygga

Aedes aegypti kommer ursprungligen från Afrika men har sedan länge spridit sig över tropiska och subtropiska områden i hela världen. Tillsammans med tigermyggan räknas den som en av de mest invasiva myggarterna. Den trivs nära människor — i städer och byar —, sticks främst på dagen och lägger sina ägg i små vattenbehållare: blomkrukor och fat, hinkar, gamla däck, hängrännor. Äggen kan överleva torka i månader på behållarens vägg och ”vaknar” när vatten kommer in igen — därför är de så lätta att frakta med gods.

Till utseendet är den en liten mörk mygga med vita band på benen. Från tigermyggan skiljer den sig genom mönstret på ryggen: gula febern-myggan har ett vitt lyrformat mönster, tigermyggan ett enda vitt streck längs mitten. Men den exakta arten kan bara en expert avgöra.

Vilka sjukdomar den sprider

Aedes aegypti kan sprida denguevirus, chikungunyavirus, zikavirus och gula febern-virus. Alla dessa sjukdomar är farliga för människor och vanliga i tropiska länder. För att myggan ska kunna föra vidare ett virus måste den först sticka en smittad människa, och sedan måste viruset föröka sig i själva myggan i varmt väder. I Sverige finns varken en permanent population av de här myggorna eller förutsättningar för en sådan kedja, och därför bedömer SVA risken som mycket liten.

Myggorna återvänder till Europa

Gula febern-myggan levde en gång även i Sydeuropa, men försvann därifrån under 1900-talet. Nu kommer den tillbaka. Enligt SVA finns populationer kring Svarta havet, på Cypern och på Madeira. Till Nederländerna förs den regelbundet in med godstrafik. Och i början av september 2026 hittades de här myggorna förökande sig i bostadsområden i östra London, varpå övervakningen där skärptes. Det svenska fyndet hänger enligt SVA:s bedömning inte ihop med det i London.

Ännu tydligare sprider sig tigermyggan Aedes albopictus. Under de senaste decennierna har den etablerat sig i Italien, Frankrike, Spanien och andra länder i Sydeuropa och flyttar norrut. Under varma sommarmånader har den redan orsakat lokala fall av denguefeber i Frankrike och Italien — hos människor som inte hade rest någonstans.

Varför Sverige övervakar vektorer

Tidigare studerades myggor och fästingar i Sverige främst i enskilda forskningsprojekt. Nu har SVA fått i uppdrag att bygga upp ett permanent nationellt system för övervakning av vektorer. Institutet arbetar tillsammans med andra myndigheter, bland annat Folkhälsomyndigheten. Fyndet i Malmö visar att systemet fungerar: den ovanliga myggan upptäcktes direkt och inte efter flera år, när den kanske hade hunnit föröka sig. Fällor för invasiva myggor placeras oftast där nya arter kan komma in med transporter och gods — vid hamnar, stora vägar och logistikcentrum. Malmö med sin hamn och bron till Danmark är just en sådan plats.

Så kan allmänheten hjälpa till

SVA bjuder in allmänheten att delta i projektet Myggkartan. Hittar du en mygga som liknar gula febern-myggan eller tigermyggan kan du skicka in den till SVA — experterna artbestämmer den och meddelar resultatet. Sådana fynd hjälper till att upptäcka nya vektorer i tid. Myggan bör helst vara hel; hur du packar och skickar den står på projektets webbplats.

För att inte hjälpa myggorna att föröka sig är det bra att under sommaren:

  • inte lämna kärl med stillastående vatten på tomten eller balkongen — hinkar, vattenkannor, gamla däck, leksaker;
  • byta vattnet i blomkrukefat, fågelbad och hundskålar utomhus en gång i veckan;
  • täcka regnvattentunnor med lock eller finmaskigt nät;
  • rensa hängrännor så att vatten inte blir stående i dem.

Är sådana myggor farliga för hundar och katter?

Denguevirus, chikungunyavirus, zikavirus och gula febern-virus är farliga för människor, inte för hundar och katter. Men myggor sprider även sjukdomar hos husdjur, och den viktigaste av dem i Europa är dirofilarios. Det rör sig om parasitiska maskar vars larver myggan för över till hunden när den sticker. Hjärtmask angriper hjärtat och lungartärerna och kan leda till svår hjärtsvikt. Hudmask ger knutor under huden; den kan även smitta människor. Även katter kan smittas av hjärtmask, men mer sällan än hundar.

Dirofilarios är vanlig i södra och östra Europa — i Italien, Spanien, Portugal, på Balkan och i Ungern — och flyttar gradvis norrut i takt med uppvärmningen. Den kan spridas av olika myggarter, bland annat Aedes.

Så känner du igen dirofilarios hos hunden

Det lömska med hjärtmask är att den under de första månaderna, ibland åren, knappt märks: maskarna växer långsamt i hjärtat och lungkärlen. Senare får hunden hosta, särskilt efter ansträngning, blir snabbt trött på promenader, andfådd och magrar; i svåra fall tillkommer svullnader och svimningar. Hudmask märks som smärtfria knutor under huden som kan flytta sig.

Veterinären hittar parasiterna med ett blodprov. Det är mycket enklare att förebygga sjukdomen än att behandla den: behandlingen av hjärtmask är lång, kräver sträng vila och innebär i sig risker. Därför rekommenderar veterinärer förebyggande behandling och ett årligt blodprov för hundar som vistas i Sydeuropa.

Om du reser söderut med hunden

Många svenska, finska, tyska och brittiska hundägare tar med hunden på semester till Medelhavet. Före en sådan resa är det klokt att besöka veterinären:

  • diskutera medel som avskräcker myggor och sandmyggor — halsband eller spot on-preparat;
  • fråga om förebyggande behandling mot hjärtmask: oftast ett läkemedel som ges under resan och en tid efter hemkomsten;
  • i sydliga länder skyddar man också hundar mot leishmaniasis, som sprids av sandmyggor — ännu ett skäl att välja medel i god tid;
  • håll hunden inomhus på kvällar och nätter, när myggor och sandmyggor är som mest aktiva;
  • berätta för veterinären om resan när du kommer hem — vissa sjukdomar visar sig först efter månader.

Viktigt: insektsmedel för hundar får inte användas på katter utan veterinärens ordination — en del av dem är giftiga för katter.

Vad människor på resa bör veta

För resenärer ändrar fyndet i Malmö ingenting, men det påminner om enkla regler i tropiska länder där myggan är vanlig. Aedes aegypti sticks på dagen, så myggmedel behövs inte bara på kvällen. Ljusa kläder med långa ärmar, luftkonditionering och myggnät för fönstren hjälper. För resor till vissa länder i Afrika och Sydamerika krävs vaccination mot gula febern, ibland även intyg vid gränsen — ta reda på det i god tid hos en läkare eller vaccinationsmottagning. Om du får feber efter en resa, berätta alltid för läkaren var du har varit.

Vad som händer nu

Nästa år kommer SVA att hålla extra koll på myggorna i Malmö för att utesluta en population. Invånarna i södra Sverige behöver inte göra något särskilt: risken för sjukdomar är mycket liten. Men fyndet påminner om att tropiska myggor allt oftare reser med människor och gods. Ju tidigare de upptäcks, desto lättare är det att hindra dem från att etablera sig. Hundägare bör tänka på myggor inte bara under semestern: insektsskyddet för hunden diskuterar du bäst med veterinären på våren, innan säsongen börjar.

Källor

  1. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 20 oktober 2026
  2. VeterinärMagazinet, 20 oktober 2026
Ämne: ParasiterDjur: HundarLand: Sverige