En ”trojansk häst” mot sammetsgetingen: studenter vid universitetet VUB i Bryssel har tagit fram ett sätt att förstöra bon inifrån med AI och en jordsvamp

Vad som hände

Den 9 november 2026 meddelade Vrije Universiteit Brussel (VUB) att ett lag av universitetets studenter har utvecklat ett nytt sätt att bekämpa sammetsgetingen, även kallad asiatisk bålgeting. Upphovspersonerna kallar själva metoden en ”trojansk häst”: getingen bär omedvetet in ett medel i sitt eget bo som kan förstöra hela kolonin. Brysselmediet BRUZZ rapporterade om saken.

Varför getingen är ett problem

Sammetsgetingen är en invasiv art som de senaste åren har spridit sig till många länder i Västeuropa. Den jagar honungsbin och lurar på dem vid kupans flustret. Bisamhällena försvagas, slutar flyga ut efter nektar och kan dö. Getingen hotar också andra insekter och därmed den biologiska mångfalden i stort.

Varför vanliga fällor inte hjälper

Det är svårt att bekämpa sammetsgetingen. Vanliga fällor fångar bara enstaka arbetare, medan drottningen i boet fortsätter att lägga ägg och kolonin snabbt ersätter förlusterna. Kemiska medel kan förstöra ett bo, men de skadar också nyttiga insekter och andra organismer. Dessutom hänger bona ofta högt upp i trädkronorna.

Idén med den ”trojanska hästen”

Därför föreslog studenterna en biologisk metod som verkar inifrån kolonin. Projektet kombinerar artificiell intelligens, en mekanisk fälla och biologiska nanofibrer. Målet är inte att döda getingar en och en utan att använda en fångad individ som kurir som levererar ett biologiskt medel till boet.

En kamera som känner igen getingen

Först kommer en kamera med artificiell intelligens in i bilden. Enligt laget känner den igen sammetsgetingen med över 99 procents säkerhet. Det är viktigt eftersom även andra insekter kan flyga in i fällan, till exempel honungsbin eller inhemska getingar. Systemet släpper dem och agerar bara mot målarten.

En märkning med svampsporer

När en sammetsgeting hamnar i fällan får den en liten biologisk märkning. Den innehåller sporer från jordsvampen Beauveria bassiana. Svampen har länge använts som biologiskt bekämpningsmedel mot skadeinsekter. Sporerna gror på insektens kropp, tränger in och dödar den.

Vägen in i boet

Efter märkningen släpps getingen. Den återvänder till sitt bo och kommer där i kontakt med andra getingar, larver och drottningen. Svampen sprids i kolonin. På så sätt kan hela boet förstöras utan att man ens vet var det finns. För sammetsgetingen, vars bon är svåra att hitta, är det särskilt viktigt.

Inte bara getingar

Enligt upphovspersonerna kan systemet användas mot mer än sammetsgetingen. I framtiden skulle det kunna anpassas för att bekämpa andra invasiva insekter. Det viktiga är att lära kameran att känna igen målarten och att välja ett biologiskt medel som är säkert för miljön.

Tävlingen iGEM

Studenterna presenterar sin forskning på den internationella tävlingen iGEM, som hålls i Paris den 13–16 november. Det är den största tävlingen för studentlag inom syntetisk biologi. Lag från hela världen visar där projekt som löser verkliga problem, från medicin till naturvård.

Vad som återstår att testa

Än så länge är metoden ett studentprojekt. Innan den kan användas i praktiken måste man testa hur pålitligt svampen sprids i riktiga bon, hur snabbt kolonin dör, om svampen når andra insekter och hur systemet fungerar i olika väder. Sådana försök tar oftast flera säsonger.

Är svampen säker?

Beauveria bassiana finns i jord över hela världen och används redan inom jordbruket som biologiskt insektsmedel. Den angriper insekter men anses ofarlig för människor, hundar och katter. Fördelen med metoden är att svampen levereras precist, rakt in i getingboet, i stället för att sprutas ut i omgivningen.

Hur sammetsgetingen kom till Europa

Enligt den vanligaste uppgiften fördes sammetsgetingen av misstag till Frankrike i början av 2000-talet med en last från Asien. Sedan dess har den spridit sig i Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Belgien, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Getingen har anpassat sig väl till det europeiska klimatet och tar snabbt nya områden i besittning.

Så skiljer du sammetsgetingen från bålgetingen

Sammetsgetingen är mindre och mörkare än den europeiska bålgetingen. Den har en nästan svart kropp med ett enda orange band på bakkroppen och gula benspetsar. Bålgetingen är större, med rödbrunt huvud och gul och svart bakkropp. Den inhemska bålgetingen behöver inte bekämpas: den gör nytta och angriper bin mer sällan.

Är getingen farlig för människor?

Sammetsgetingen angriper oftast inte människor långt från boet. Men om du kommer för nära ett bo kan getingarna anfalla i grupp. Sticken är smärtsamma och farliga för allergiker. Därför ska du aldrig ta bort ett bo själv: det görs av fackfolk i skyddsdräkt.

Fara för hundar och katter

Hundar och katter är nyfikna och kan störa ett bo i buskar, en häck eller nära marken. Hundar som gärna nafsar efter flygande insekter är särskilt utsatta. Ett stick i nosen eller munnen kan ge kraftig svullnad, och många stick kan vara livshotande. Små djur drabbas hårdare.

Om ditt djur blir stucket

Så gör du om en hund eller katt blir stucken av en geting:

1. För bort djuret från boet.
2. Titta på stickstället och kyl det.
3. Håll koll på andningen och svullnad i ansikte och hals.
4. Vid svullnad i munnen eller svalget, åk till veterinären direkt.
5. Vid många stick, uppsök veterinär i alla fall.

Så rapporterar du ett bo

I många länder finns tjänster där man kan rapportera bon av sammetsgeting. I Belgien och Nederländerna används webbplatser för naturobservationer och regionala tjänster. I Sverige kan fynd rapporteras till Artportalen. Det viktiga är att fotografera getingen eller boet men inte gå nära. Fackfolk bedömer läget och ser till att boet tas bort.

Skydd av bikupor

Biodlare skyddar kuporna mot getingar genom att göra flustren smalare och använda nät och särskilda fällor vid bigården. Men de åtgärderna minskar bara skadorna och löser inte problemet så länge det finns getingbon i närheten. Därför är biodlare särskilt intresserade av metoder som förstör hela kolonier.

Bin och människor

Honungsbin pollinerar många grödor: frukt, bär, grönsaker och raps. När de försvagas drabbas biodlare, lantbrukare och naturen. Sammetsgetingen är bara ett av hoten, vid sidan av varroakvalstret, bekämpningsmedel och förlusten av blommande växter. Varje nytt sätt att skydda bin gynnar hela ekosystemet.

Studenter och forskning

VUB-projektet är ett exempel på hur studentlag föreslår lösningar på verkliga problem. Ett tvärvetenskapligt lag av biologer, ingenjörer och dataexperter kan kombinera olika tekniker. Även om metoden inte används i praktiken direkt ger sådana projekt idéer till professionella forskare.

Teknik och biologisk mångfald

Artificiell intelligens hjälper allt oftare till att skydda naturen: den känner igen djur i viltkameror, fåglar på sången och insekter i fällor. En kamera som skiljer en sammetsgeting från ett bi är ett exempel på det. Den gör det möjligt att agera precist utan att skada nyttiga arter.

Hur en getingkoloni lever

På våren bygger en drottning som har övervintrat i skydd ett litet primärbo. På sommaren flyttar kolonin till ett stort bo, ofta högt upp i ett träd, där tusentals arbetare lever. På hösten kläcks nya drottningar och hanar i boet. Om boet förstörs dessförinnan blir det färre nya kolonier i området nästa vår.

Varför tidpunkten spelar roll

Därför är metoder som förstör bon på sommaren och tidigt på hösten särskilt värdefulla. Varje bo som hinner få fram nya drottningar kan ge upphov till dussintals kolonier nästa år. Sent på hösten, när de unga drottningarna redan har flugit, har det nästan ingen effekt på antalet getingar att förstöra det gamla boet.

Fällor på våren

Vissa experter råder att sätta upp fällor på våren för att fånga övervintrade drottningar innan de bygger bon. Men sådana fällor fångar ofta inhemska insekter också, även nyttiga. Därför ägnas allt mer uppmärksamhet åt selektiva metoder som känner igen just sammetsgetingen, som i VUB-studenternas projekt.

Vad det betyder för Europa

Sammetsgetingen har redan blivit ett problem för många europeiska länder, och EU har satt upp den på listan över invasiva arter som ska bekämpas. Om den ”trojanska hästen” från Bryssel visar sig fungera i fältförsök kan den bli ett nytt verktyg för biodlare och myndigheter som arbetar mot invasiva arter i hela Europa.

När du ska kontakta veterinär

Åk genast till veterinären med hund eller katt om nosen, läpparna eller halsen svullnar efter ett geting- eller bålgetingstick, om djuret andas tungt, kräks, blir svagt, har bleka slemhinnor eller faller ihop. Vid många stick behövs hjälp även utan tydliga symtom: en reaktion kan komma flera timmar senare.