141 angrepp på ett år: Vallonien förbereder en ny vargplan, från rovdjurets återkomst till samexistens och ända till skyddsjakt på ”problemvargar”

Vad som hände

Den 10 november 2026 berättade det belgiska public service-bolaget RTBF vad man kan vänta sig av den nya vargplanen i Vallonien. Sedan årets början har vargar angripit tamdjur i flera distrikt i provinsen Liège. De lokala borgmästarna kräver mer information och väntar på den nya planen, som regionregeringen har lovat att lägga fram före årets slut.

Antalet angrepp

Sedan årets början har 141 vargangrepp på tamdjur registrerats i Vallonien. Värst drabbat är distriktet Verviers med 58 angrepp, mer än en tredjedel av alla fall i regionen. Oftast angriper vargarna får, men även andra djur som hålls på bete faller offer.

En föråldrad plan

Valloniens nuvarande vargplan antogs 2020. Då fanns det knappt några vargar i regionen, och dokumentet var utformat för att rovdjuret skulle dyka upp sällan. Sedan dess har vargar etablerat sig i flera områden, de har blivit fler och de gamla reglerna stämmer inte längre med verkligheten.

Lantbrukarnas oro

Victoria Vandeberg, borgmästare i kommunen Jalhay, beskriver stämningen bland invånarna. Det största problemet för djurhållarna är enligt henne den växande förtvivlan när de på morgonen kommer till sina djur och ser att det har skett ett nytt angrepp under natten. Vargarna har blivit fler och syns mer, och invånarnas rädsla växer, säger hon.

Från återkomst till samexistens

Med den nya planen vill Valloniens regering ändra synsätt. Tidigare handlade det om vargens återkomst till regionen, nu om samexistens mellan människor, djurhållning och rovdjur. Det är ett erkännande av att vargen inte längre är en tillfällig gäst i Vallonien utan en fast invånare, och att reglerna måste ta hänsyn till allas intressen.

Skydd för besättningar

Den första delen av planen är ett starkare skydd för djurbesättningar, inte bara i områden där vargen lever permanent utan även utanför dem. Vargar tar snabbt nya områden i besittning, och angrepp sker där man ännu inte väntar sig dem. Därför ska stöd till skydd ges till fler lantbrukare.

Ersättningar

Den andra delen är att förenkla och bredda ersättningarna till lantbrukare som har förlorat djur till varg. I dag kan det vara svårt att få ersättning: man måste bevisa att det var en varg och uppfylla en rad villkor. Lantbrukare har länge klagat på byråkrati och förseningar.

Skrämsel

Den tredje delen är att låta särskilt utbildade tjänstemän skjuta icke-dödande skott för att skrämma bort vargar. Syftet är att lära rovdjuren att hålla sig borta från människor och djur. Sådana åtgärder används redan i vissa europeiska länder, till exempel i Frankrike, som har särskilda vargbrigader.

Skyddsjakt på ”problemvargar”

Den fjärde och mest omstridda delen är att i enskilda fall tillåta skyddsjakt på en ”problemvarg”. Det ska ske inom ramen för de europeiska regler som skyddar arten. Regeringen betonar att det handlar om undantagsfall, inte om regelbunden jakt på varg.

Vad som gör en varg till ”problemvarg”

Den avgörande frågan är vilken varg som ska räknas som problemvarg. Valloniens minister för skog och natur, Anne-Catherine Dalcq, lovar att kriterierna ska tas fram tillsammans med alla berörda. Villkoren för när en varg anses vara ett problem ska diskuteras med alla för att avgöra när den sätter för hårt tryck på djurhållningen och omöjliggör samexistens, sa hon.

Tillfälliga åtgärder

Tills den nya planen gäller har ministern beslutat om tillfälliga åtgärder. Tjänstemän från avdelningen för natur och skog (DNF) patrullerar, ljus- och ljudskrämmor sätts upp och i vissa kritiska områden har skrämselskott tillåtits. Åtgärderna ska minska antalet angrepp tills den nya planen träder i kraft.

Så skyddar du dina djur

Experter nämner flera sätt att skydda får och getter mot varg:

1. Tillräckligt höga elstängsel med flera trådar.
2. Nattfållor dit flocken samlas efter betet.
3. Boskapsvaktande hundar som lever med flocken.
4. Ljus- och ljudskrämmor som behöver bytas regelbundet.
5. Människor på betet under riskperioder.

Boskapsvaktande hundar

Boskapsvaktande hundar är ett av de mest effektiva skydden. Stora raser som växt upp med får försvarar dem mot rovdjur. Men hundarna måste uppfostras, utfodras och skötas rätt, och vandrare bör veta att man inte ska gå nära en flock som vaktas av sådana hundar. I vissa regioner leder det redan till konflikter med besökare.

Varg och hund

Vargar kan även angripa hundar, särskilt om de springer lösa i skogen eller lever oskyddade på gården. För en varg kan en hund vara en rival i reviret eller ett byte. I vargområden är det bäst att ha hunden kopplad, särskilt i skymningen, och att inte lämna den ute över natten utan skydd.

Så gör du om du möter en varg

Vargar undviker oftast människor. Om du ser en varg, gå inte fram till den och mata den inte. Stanna och ge den möjlighet att gå därifrån. Om vargen kommer närmare, gör dig synlig, prata högt, vänd inte ryggen till och spring inte. Håll hunden nära dig i kort koppel.

Varför vargen har kommit tillbaka

Vargar återvänder till Västeuropa tack vare strängt skydd, växande skogar och fler klövdjur som kronhjort, rådjur och vildsvin. Unga vargar lämnar sina familjeflockar och vandrar hundratals kilometer på jakt efter ett eget revir. Så kom de från Tyskland och Frankrike till Belgien och Nederländerna.

Ändrat skydd i EU

De senaste åren har EU och Europarådet sänkt vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Det ger länderna större möjlighet att reglera vargstammen men tar inte bort skyldigheten att hålla arten i gott skick. Varje beslut om jakt måste fortfarande motiveras.

Striden om vargen

Vargen är en het fråga. Lantbrukare anser att deras förluster underskattas och att skyddet av rovdjuret går före deras försörjning. Naturvårdare påpekar att vargen reglerar klövviltet och gynnar skogen. Myndigheterna i Vallonien försöker hitta en balans, men varje beslut kommer att göra någon sida missnöjd. Även i Sverige är vargfrågan en av de mest laddade naturfrågorna.

Djurens hälsa efter ett angrepp

Djur som överlever ett vargangrepp har ofta djupa bett, slitsår och frakturer. Även små sår kan bli infekterade. De överlevande i flocken kan dessutom drabbas av svår stress: fåren äter sämre och kan kasta. En veterinär kan behandla såren och bedöma flockens tillstånd.

Att bekräfta ett angrepp

För att få ersättning behöver det oftast bekräftas av en expert att det var en varg. Därför är det viktigt att inte flytta på kropparna, att fotografera platsen och genast rapportera till den myndighet som ansvarar för rovdjur, i Sverige länsstyrelsen. Dna-analys av bettspår hjälper till att skilja ett vargangrepp från ett angrepp av lösspringande hundar.

Även hundar angriper

Alla angrepp på får görs inte av vargar. En betydande del av skadorna orsakas av lösspringande och obevakade tamhundar. Hundägare ansvarar för sina djur, och om en hund angriper tamdjur måste ägaren betala för skadan. Därför ska hundar på landsbygden inte springa omkring utan tillsyn.

Vargar och vilt

Vargens huvudsakliga byte i Europa är vilda klövdjur: rådjur, kronhjort och vildsvin. Får och getter på bete är lätta byten, särskilt om de inte är skyddade. Därför sker fler angrepp där det finns mycket oskyddade djur. Ett bra skydd tvingar vargarna att gå över till vilt, och konflikterna minskar.

Grannarnas erfarenheter

I Tyskland, varifrån vargarna kom till Belgien, har man levt med rovdjuret i mer än två decennier. Där finns kompetenscentrum för varg, stödprogram för lantbrukare och regler för att bekräfta angrepp. Nederländerna, där vargarna också blivit fler, diskuterar liknande åtgärder. Vallonien kan bygga på grannarnas erfarenheter i stället för att börja från noll.

Invånarnas åsikter

Vargar väcker blandade känslor: vissa gläds åt att den vilda naturen återvänder, andra oroar sig för barn, hundar och djur. Myndigheterna medger att rädslan också är en verklighet som måste hanteras. Ärlig information om var vargarna finns och hur man ska bete sig vid ett möte hjälper till att minska oron.

Vad det betyder för Europa

Vallonien är en av många europeiska regioner där vargens återkomst kräver nya regler. Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Schweiz och andra länder ser också över sina strategier. Valloniens fyra delar, skydd, ersättning, skrämsel och begränsad skyddsjakt, speglar det europeiska sökandet efter en balans mellan artskydd och människors intressen.

När du ska kontakta veterinär

Ring veterinären om får, getter eller andra djur har skadats vid ett angrepp: även små bett kan bli infekterade. Akut hjälp behövs vid djupa sår, blödning, frakturer och kraftig svaghet. Låt en veterinär undersöka hunden om den har slagits med en varg eller ett annat vilt djur, även om inga sår syns.