Innehåll
- Vad som hänt
- Var det är
- Varför krabborna vandrar till havet
- Kopplingen till månen
- Månader av förberedelser
- Stängda vägar
- Krabbroar
- Hur förökningen går till
- Miljontals larver
- Små krabbor
- Krabbornas roll i skogen
- Hotet från gula galna myror
- Biologisk bekämpning
- Turister och krabbor
- Hur en röd krabba ser ut
- Hur lång tid vägen tar
- Hur krabborna skyddas mot bilar
- En reservatsö
- Varför det är viktigt för forskningen
- Vad det betyder för Europa
- Ekodukter i Europa
- Djur på vägarna
- Krabbor och kräftor som husdjur
- Om du har kört på ett djur
- Vad som händer nu
- När du ska kontakta veterinär
Vad som hänt
Den 16 november visade Euronews bilder från Julön, där den årliga vandringen av röda krabbor började den 14 och 15 november. Tiotals miljoner krabbor kom ut ur regnskogen och tog sig mot kusten. Öns vägar, broar och trottoarer täcktes av en sammanhängande röd matta av djur i rörelse.
Var det är
Julön är ett litet australiskt externt territorium i Indiska oceanen, söder om den indonesiska ön Java. Större delen av ön är täckt av regnskog och ingår i en nationalpark. Här bor omkring två tusen människor och ett enormt antal röda krabbor, som bara finns på den här ön och på de närliggande Kokosöarna.
Varför krabborna vandrar till havet
Röda krabbor lever i skogen och andas luft, men förökar sig i havet. Varje år när regnperioden börjar tar de sig till kusten för att para sig och lägga ägg. Regnet ger krabborna den fukt de behöver: i torrt väder förlorar de snabbt vatten och kan dö på vägen.
Kopplingen till månen
Tidpunkten för vandringen hänger nära samman både med regnet och med månens cykel. Honorna släpper ut äggen i havet före gryningen, när tidvattnet drar sig tillbaka under månens sista kvarter. Då är skillnaden mellan flod och ebb som minst, och äggen förs säkrare ut till havs. Därför räknar forskare och parkvakter ut ungefärliga datum i förväg.
Euronews, Parks Australia; 16.11.2026
Månader av förberedelser
Vandringen sköts av Parks Australia, Australiens nationalparksmyndighet. Förberedelserna börjar flera månader i förväg. Personalen rensar tunnlarna under vägarna, bygger särskilda krabbroar och sätter upp kilometervis med staket längs vägarna. Staketen hindrar krabborna från att ta sig ut på körbanan och leder dem till säkra passager.
Stängda vägar
Under vandringen stängs vissa vägar på ön, och där trafik behövs uppmanas förarna att köra långsamt. Skyltar om avstängning sätts upp. Ibland sopar invånare och parkpersonal bort krabborna från vägen med krattor och kvastar för att släppa fram bilar. Krabbornas skal är hårda, men hjulen krossar dem, och vassa skalbitar punkterar däck.
Krabbroar
Ett av öns mest kända särdrag är de särskilda krabbroarna. Det är nätklädda gångbroar över vägen där krabborna klättrar över körbanan. Bilder på tusentals krabbor som kravlar uppför en sådan bro har spridits över hela världen. Broarna och tunnlarna gör det möjligt att skydda både krabborna och trafiken på ön.
Hur förökningen går till
Hanarna når kusten först. De gräver hålor inte långt från havet, där parningen sker. Sedan återvänder hanarna till skogen, medan honorna stannar i hålorna och ruvar äggen. Efter ungefär två veckor går honorna ner till vattnet och släpper ut äggen i havet, varefter även de vänder tillbaka till skogen.
Miljontals larver
I havet kläcks äggen till larver som lever i planktonet i flera veckor. Många av dem blir föda åt fiskar, mantor och valhajar, som kommer till ön just under den här tiden. Efter en månad förvandlas de överlevande till små krabbor och kryper i land för att ta sig upp i skogen.
Små krabbor
Ibland är antalet unga krabbor som kommer i land enormt, och stränderna täcks av miljarder små röda prickar. Men så är det inte varje år: vissa år dör nästan alla larver i havet. Populationen överlever tack vare de sällsynta goda åren.
Krabbornas roll i skogen
Röda krabbor är en viktig del av öns ekosystem. De äter nedfallna löv, frukter och blommor, bryter ned förnan och gödslar marken. Utan dem skulle öns skog se helt annorlunda ut. Att skydda krabborna innebär därför att skydda hela den unika regnskogen.
Hotet från gula galna myror
Den största faran för krabborna är den gula galna myran, som förts dit av människor. Myrorna bildar enorma kolonier, angriper krabborna och sprutar myrsyra på dem, vilket bländar och dödar dem. Myrorna har utrotat tiotals miljoner krabbor. För att bekämpa dem har man släppt ut en liten stekel på ön som undergräver myrornas födokälla, och dessutom används beten.
Biologisk bekämpning
Stekeln som släppts ut på Julön parasiterar på insekter vars söta utsöndringar myrorna lever av. Utan den födan försvagas myrornas superkolonier. Projektet förbereddes i åratal för att säkerställa att stekeln inte skulle skada öns egen natur. Det är ett exempel på försiktig användning av biologiska metoder mot invasiva arter.
Turister och krabbor
Vandringen lockar turister från hela världen till ön. Flyg och hotellrum under vandringssäsongen bokas långt i förväg. Turisterna får lära sig reglerna: plocka inte upp krabbor, stör dem inte och kör långsamt. För en liten ö är detta en viktig inkomstkälla.
Hur en röd krabba ser ut
Julöns röda krabba är en ganska stor landkrabba med ett klarrött skal som är omkring tio centimeter brett. Hanarna har större klor än honorna. Krabborna lever i hålor i den fuktiga skogen och gömmer sig större delen av torrperioden, de kommer främst fram på morgonen och efter regn.
Hur lång tid vägen tar
Vägen från öns inre till kusten kan ta omkring en vecka för en krabba. Krabborna rör sig främst tidigt på morgonen och på kvällen, när det är svalare, och gömmer sig i skuggan när det är varmt. Om regnet upphör kan vandringen sakta ner eller tillfälligt stanna av.
Hur krabborna skyddas mot bilar
Förutom staket och broar gäller tillfälliga regler på ön. Vissa vägavsnitt stängs i timmar eller dagar, och där trafik behövs röjer parkpersonalen vägen. Invånare och turister ombeds planera sina resor med hänsyn till vandringen.
En reservatsö
Större delen av Julön ingår i en nationalpark. Här lever sällsynta fåglar, flygande hundar och andra djur som inte finns någon annanstans. De röda krabborna är öns mest kända symbol. Naturen är sårbar för införda arter som myror, råttor och katter, och därför övervakas de noga.
Varför det är viktigt för forskningen
De röda krabbornas vandring är en bra modell för att studera hur djur reagerar på regn, temperatur och månfaser. Forskare påpekar att klimatförändringarna kan förskjuta regnperioden. Det kan påverka vandringens tidpunkt och framgång och därmed antalet krabbor.
Vad det betyder för Europa
Även i Europa förekommer massvandringar av djur över vägar: på våren vandrar paddor och grodor till dammarna, på hösten salamandrar. I Tyskland, Nederländerna, Österrike och andra länder sätter man upp tillfälliga staket, hinkar för att bära över djuren och permanenta tunnlar under vägarna. Frivilliga bär groddjur över vägarna på nätterna.
Ekodukter i Europa
För större djur bygger man i Europa gröna broar, så kallade ekodukter, över motorvägarna. Hjortar, vildsvin, rävar och lodjur använder dem för att ta sig över. Sådana byggnader minskar antalet viltolyckor och hjälper bestånden att inte bli isolerade. Principen är densamma som på Julön: led djuren dit där det är säkert att korsa.
Djur på vägarna
Varje år dör miljontals djur på Europas vägar, från igelkottar och paddor till hjortar. Det är farligt även för förarna: en kollision med ett stort djur kan sluta i en allvarlig olycka. Varningsskyltar för vilt sätts upp där djuren korsar oftast, och där bör man sänka farten, särskilt i skymningen.
Krabbor och kräftor som husdjur
I Europa har en del människor eremitkräftor och sötvattenskräftor hemma. De behöver fukt, rätt temperatur och gömställen, och eremitkräftorna dessutom extra snäckskal. Exotiska kräftor och krabbor får aldrig släppas ut i naturen: vissa arter har blivit invasiva i Europa och tränger undan inhemska kräftor.
Om du har kört på ett djur
- Stanna på ett säkert ställe och slå på varningsblinkers.
- Gå inte fram till ett skadat stort djur.
- Ring polisen eller en djurräddning.
- Markera platsen så att experter kan hitta djuret.
- Om det är ett husdjur, åk till veterinären med det.
Vad som händer nu
Vandringen kommer att pågå i flera veckor. Parkpersonalen följer krabborna, öppnar och stänger vägar och räknar djuren. Senare, när honorna har släppt ut sina ägg, börjar väntan på de unga krabborna. Blir det ett bra år kommer öns stränder om en månad att bli röda igen, den här gången av miljontals små krabbor.
När du ska kontakta veterinär
Om du har eremitkräftor eller kräftor hemma och märker att ett djur har slutat äta, inte rör sig på länge, tappar ben eller fått ett grumligt skal, kontakta en veterinär som arbetar med exotiska djur. Om din hund eller katt har skadats i trafiken, även utan synliga sår, åk genast till veterinären.
Källor
- Euronews, 16 november 2026









