Att ta farväl av ett husdjur

När husdjuret dör

Avlivning, kremering, begravning, anmälan till registret och sorgen efteråt – lugnt och i den ordning som du behöver det. Ta det i din egen takt.

Ljus golden retriever i hemmet

Att förlora en hund eller en katt är att förlora en familjemedlem. Sorgen kan vara lika stark som när en människa dör, och samtidigt finns det praktiska saker att ta ställning till, ofta medan man är som tröttast. Här har vi samlat det viktigaste: från beslutet om avlivning till vad du gör med kroppen, vem du behöver meddela och hur du kan bevara minnet.

Om djuret har dött plötsligt hemma: lägg det på en filt eller handduk på ett svalt ställe och ring din veterinär eller närmaste djursjukhus. De berättar hur du kan göra med kroppen och kan ordna kremering. Du behöver inte bestämma allt samma dag.

När är det dags?

Många ägare säger efteråt att de visste innan de var redo att säga det högt. Ingen kan ge ett exakt svar, men frågan är oftast inte hur länge djuret kan leva, utan hur det har det. Veterinären hjälper dig att bedöma livskvaliteten, och du känner ditt djur bäst.

  • Smärta som inte längre går att lindra med läkemedel, eller som kommer tillbaka allt oftare.
  • Aptit och vätska: djuret äter eller dricker knappt, eller kräks och tappar i vikt trots behandling.
  • Rörlighet: det kan inte längre resa sig, gå ut eller ta sig till lådan utan hjälp.
  • Andning: djuret andas tungt eller snabbt även i vila.
  • Glädje: det slutar hälsa, leka och söka kontakt, och de dåliga dagarna blir fler än de bra.

Ett enkelt sätt är att varje kväll skriva upp om dagen var bra eller dålig. När de dåliga dagarna tar över blir bilden tydligare – både för dig och för veterinären. Det är en sista omtanke att låta djuret somna in innan lidandet blir svårt.

Avlivning – så går det till

Avlivning görs av en veterinär. Djuret får först en lugnande spruta och somnar djupt. Därefter ges ett läkemedel som stoppar hjärtat. Djuret känner ingen smärta, och det hela går lugnt och fort. Du får vara med hela tiden, och de flesta ägare väljer att vara det – för djuret är det tryggt att höra din röst.

  • På kliniken eller hemma. Många kliniker och mobila veterinärer gör hembesök. Hemma slipper djuret resan och främmande dofter, och resten av familjen kan säga adjö i lugn och ro.
  • Boka en lugn tid, gärna i slutet av dagen, och fråga om ni kan få ett eget rum och gå ut en annan väg.
  • Bestäm i förväg om kremering eller begravning, så att du slipper ta ställning precis efteråt. Du kan också betala innan, så att du kan gå direkt när det är över.
  • Ta med djurets filt eller favoritleksak. Många vill också klippa en pälstuss eller göra ett tassavtryck – fråga personalen, de hjälper gärna till.
  • Ta den tid du behöver efteråt. Du får sitta kvar hos ditt djur så länge du vill.

Kremering

Kremering är det vanligaste valet i Sverige. Djuret får bara kremeras på en godkänd anläggning – det är inte tillåtet att göra det själv. Oftast ordnar kliniken allt, men du kan också kontakta ett djurkrematorium direkt; vissa hämtar djuret hemma eller på kliniken.

  • Gemensam kremering: flera djur kremeras samtidigt, och askan återlämnas inte. Den sprids ofta i en minneslund.
  • Individuell kremering: ditt djur kremeras ensamt, och du får tillbaka askan i en urna eller en enkel behållare. Det kostar mer och tar längre tid.

Askan kan du förvara hemma, gräva ner i trädgården, sprida på en plats som djuret älskade (fråga markägaren om det inte är din mark) eller sätta i en askgrav på en djurkyrkogård. Fråga krematoriet vad som gäller för hämtning och urnor.

Begravning på egen tomt

Du får begrava ditt husdjur på din egen tomt, så länge du inte misstänker att det hade en farlig, smittsam sjukdom. Kommunen kan ha egna regler, till exempel i vattenskyddsområden och nära brunnar, sjöar och vattendrag – kontrollera med kommunens miljöförvaltning om du är osäker.

  • Gräv djupt så att räv, grävling eller andra djur inte kan komma åt kroppen. Lägg gärna stenar eller en platta överst.
  • Svep djuret i en filt, ett lakan eller en enkel trälåda. Undvik plast, som inte bryts ner.
  • Välj platsen med omsorg: en bit från brunnar och vattendrag, där marken inte grävs upp igen.
  • Inte på annans mark eller i naturen utan markägarens lov. På hyrd mark, en kolonilott eller i en bostadsrättsförenings trädgård behöver du fråga först.
  • Om du flyttar ligger graven kvar. Många väljer därför kremering och tar med sig askan.

Djurkyrkogård och minneslund

I många delar av Sverige finns djurkyrkogårdar och minneslundar för husdjur. Där kan djuret begravas i en egen grav eller askan sättas i en askgrav eller spridas i en gemensam lund. Gravplatsen hyrs oftast för en viss tid som kan förlängas, och det finns regler för gravstenar, blommor och skötsel. Fråga din veterinär eller ett djurkrematorium vilken djurkyrkogård som finns närmast dig.

Det praktiska efteråt

  • Anmäl dödsfallet till registret. Hundar och katter ska vara id-märkta och registrerade, och när djuret har dött ska du anmäla det till registret där det är registrerat. Hur du gör står på Jordbruksverkets webbplats.
  • Försäkringen: hade djuret en livförsäkring, kontakta försäkringsbolaget. De kan behöva ett intyg från veterinären om dödsorsaken. Säg också upp veterinärvårdsförsäkringen.
  • Stamtavla och avelsföreningar: för en registrerad rashund eller raskatt kan du meddela din klubb eller förening.
  • Påminnelser och prenumerationer: stoppa foderleveranser och påminnelser om vaccination och avmaskning, så att de inte kommer som en överraskning.
  • Mediciner som blir över lämnar du på ett apotek. Spola dem inte ner och släng dem inte i soporna.
  • Saker och kläder behöver inte tas undan direkt. Halsband, filt och skålar kan få vara kvar tills du är redo.

Sorgen

Det är normalt att sorgen tar tid – veckor eller månader, ibland längre. Saknaden kommer ofta i vardagen: vid promenadtiden, när du kommer hem, när ingen väntar vid dörren. Låt den få plats. Det är inte konstigt att sörja ett djur, och det är inte heller konstigt om du känner skuld eller tvivel kring beslutet. Prata med någon som förstår, och fråga gärna veterinären om sådant som du undrar över.

  • Barn behöver ärliga, enkla ord: att djuret har dött och inte kommer tillbaka. Undvik att säga att det ”somnade”, eftersom det kan göra barn rädda för att sova. Låt barnet vara med och säga adjö, rita eller skriva ett brev.
  • Andra djur i hemmet kan också sakna sin kamrat: de letar, äter sämre eller blir klängiga. Håll fast vid rutinerna och ge dem lite extra tid.
  • Ett nytt djur ersätter inte det som har gått bort. Det finns ingen rätt tid – för vissa känns det rätt efter några veckor, för andra efter flera år.
  • Ritualer hjälper: tänd ett ljus, plantera en växt på graven, sätt upp en bild eller samla minnena på ett ställe.

Bevara minnet

Många vill ha en plats där minnena finns kvar: bilderna från valptiden, den roliga historien som alla i familjen kan, orden från barnen. På Tassio.se kan du skapa en minnessida för ditt husdjur – med bilder, livsberättelse, viktiga datum och en QR-kod till en minnesskylt på graven, i trädgården eller vid urnan. Vänner och släkt kan tända ett ljus och lämna några varma ord.

Röd långhårig katt i fönstretMinnessida på Tassio.seBevara minnet av ditt husdjurBilder, livsberättelse och de närmastes ord på en lugn sida, med en länk och en QR-kod till en minnesskylt. Du skapar sidan själv i din egen takt och betalar först när du vill publicera den.Skapa en minnessida →

Så kan en färdig sida se ut: Ludde, golden retriever · Smilla, långhårig huskatt. Priser: Priser.

Vanliga frågor

Får jag vara med när mitt husdjur avlivas?

Ja. Du får vara med hela tiden, och för de flesta djur är det tryggt att ägaren finns där. Om det känns för svårt kan du säga adjö innan och låta personalen ta hand om resten.

Kan veterinären avliva mitt djur hemma?

Ja, många kliniker och mobila veterinärer gör hembesök. Fråga din klinik i god tid, särskilt om du vill att det ska ske en viss dag.

Får man begrava en hund eller katt i trädgården?

Ja, på din egen tomt, om du inte misstänker att djuret hade en farlig, smittsam sjukdom. Gräv tillräckligt djupt, undvik plast och håll avstånd till brunnar och vatten. Kommunen kan ha egna regler, till exempel i vattenskyddsområden.

Vad är skillnaden mellan gemensam och individuell kremering?

Vid gemensam kremering kremeras flera djur samtidigt och askan återlämnas inte. Vid individuell kremering kremeras ditt djur ensamt, och du får tillbaka askan.

Måste jag anmäla att min hund eller katt har dött?

Ja. Hundar och katter ska vara registrerade, och när djuret har dött ska du anmäla det till registret där det är registrerat. Hur du gör står på Jordbruksverkets webbplats.

Hur kan jag bevara minnet av mitt husdjur?

Till exempel med ett tassavtryck, en pälstuss, ett fotoalbum eller en minnessida med bilder och livsberättelse som du kan dela med familj och vänner.

Artiklarna på Tassio.se ger allmän information och ersätter inte råd från en veterinär. Läs också: Demens hos hund · Ålder i människoår · Veterinärvård i Sverige.

Uppdaterad 18 november 2026