Hälsa och förebyggande

Typer av vaccin och vaccinmärken: så väljer veterinären vaccin till hund och katt

Att välja vaccin är veterinärens beslut, men det är bra att förstå vad valet bygger på. Vaccinen skiljer sig åt i innehåll, tillverkningsmetod och hur de ges. Veterinären väger effekt, säkerhet och djurets livsstil – inte bara märket.

8 min läsningKällor
Typer av vaccin och vaccinmärken: så väljer veterinären vaccin till hund och katt

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour vid följande tecken efter vaccination:

  • Svullnad i ansiktet.
  • Andningssvårigheter.
  • Kramper.
  • Kollaps.

Akut hjälp: svullnad i ansiktet, andningssvårigheter, kramper eller kollaps – oftast inom de första timmarna.

Varför valet spelar roll

Även en innekatt eller en hund som sällan träffar andra hundar kan smittas – via skor, kläder, föremål eller ett nytt djur i hemmet. Kattpest, valpsjuka och parvovirus kan vara dödliga. Ett vaccin som inte passar djurets behov, eller ett schema som inte följs, kan lämna djuret oskyddat.

Skydd kan betyda olika saker. Vaccin mot kattpest ger ett mycket gott skydd mot sjukdom, medan vaccin mot kattsnuvevirus framför allt minskar sjukdomens svårighetsgrad. En vaccinerad katt kan fortfarande insjukna i kattsnuva. Även katter utan symtom kan sprida herpesvirus. Hygien och genomtänkt djurhållning behövs därför också.

Typer av vaccin

Efter innehåll

  • Monovalenta – skyddar mot en sjukdom, till exempel rabies.
  • Kombinationsvaccin – skyddar mot flera sjukdomar på en gång, till exempel valpsjuka, parvovirus och smittsam leverinflammation (HCC) hos hund.

Benämningarna beskriver antalet smittämnen eller komponenter som vaccinet riktar sig mot. De säger inte om vaccinet är levande eller avdödat. Ett kombinationsvaccin kan dessutom innehålla komponenter som framställts på olika sätt, så hela innehållsdeklarationen behöver bedömas.

Efter tillverkning

  • Levande (försvagade) – ger ett snabbt och starkt skydd; de vanligaste grundvaccinen för hund och katt är levande.
  • Inaktiverade (avdödade) – kan inte orsaka sjukdom, men skyddet byggs upp långsammare och det behövs oftast två doser i början.

Att ett avdödat vaccin inte kan orsaka sjukdom genom förökning av vaccinorganismen betyder inte att det saknar biverkningar. Immunförsvarets aktivering kan ge exempelvis ömhet eller övergående allmänna symtom. Hur snabbt skyddet utvecklas och hur länge det varar beror också på det enskilda vaccinet och smittämnet.

Rekombinanta vaccin och subenhetsvaccin

Ett subenhetsvaccin innehåller utvalda delar av smittämnet i stället för hela organismen. Ett vektorvaccin använder ett annat virus som bärare för genetisk information, så att immunförsvaret möter ett utvalt protein från det smittämne man vill skydda mot. Sådana tekniker ger ytterligare alternativ utöver den enkla uppdelningen levande eller avdödat.

Adjuvans är ämnen som förstärker immunsvaret mot vaccinets antigen, alltså det som immunförsvaret reagerar på. Vissa vaccin behöver adjuvans, medan andra inte gör det. Adjuvansfritt är en egenskap hos en bestämd produkt och innebär inte att varje produkt inom en större vaccinserie har samma egenskaper.

Efter hur de ges

  • Spruta under huden eller i muskeln – det vanligaste.
  • Droppar i näsan – till exempel mot kennelhosta (Bordetella och parainfluensa) hos hund.

Vaccin som ges i munnen används i praktiken inte till hundar och katter.

Det finns dock orala hundvacciner mot Bordetella som är godkända i europeiska länder. Vilka som är godkända och tillgängliga i Sverige måste kontrolleras för den aktuella produkten. Ett vaccin avsett för mun eller näsa får inte ges som injektion: administreringsvägen är en del av produktens godkända användning.

Vanliga vaccinserier i Sverige

Vaccinen säljs bara till veterinärer – du kan inte köpa dem själv.

Det avgörande är att det rör sig om receptbelagda veterinärläkemedel. Uppgiften ska inte tolkas som att vacciner aldrig distribueras via apotek; veterinärens ordination och produktens godkända användning styr hanteringen.

Vilka produkter kliniken har varierar, men vanliga serier är:

  • Vacciner för både hund och katt, enkla och kombinerade: till exempel mot valpsjuka, HCC, parvovirus och parainfluensa hos hund, mot leptospiros, mot kennelhosta i form av näsdroppar, mot kattpest och kattsnuva hos katt samt mot rabies.
  • Kombinationsvaccin för hund mot valpsjuka, HCC, parvovirus, parainfluensa och leptospiros, även med rabies.
  • Adjuvansfria kattvacciner, med olika produkter mot kattpest, kattsnuva, klamydia, leukemi (FeLV) och rabies, samt andra vaccinserier framtagna för hund.

Alla vaccin som får användas i Sverige är godkända av Läkemedelsverket eller centralt inom EU. Märket är mindre viktigt än att djuret får rätt vaccin i rätt tid.

Ett gemensamt serienamn visar inte att produkterna är utbytbara. Innehåll, vaccinstammar, godkänd administreringsväg och dokumenterad skyddstid behöver kontrolleras för varje produkt. Byte av märke kan vara möjligt, men för kattens calicivirus kan olika vaccinstammar göra att bytet kräver särskild bedömning. Vaccin får inte blandas eller spädas på andra sätt än de godkända.

Vad veterinären tar hänsyn till

  • Grundvaccin eller tillägg? Alla hundar bör ha skydd mot valpsjuka, parvovirus och HCC, alla katter mot kattpest och kattsnuva. Kennelhosta, leptospiros och FeLV väljs efter livsstil och smittrisk. Rabies behövs vid utlandsresa.
  • Djurets ålder och hälsa. Valpar och kattungar behöver flera doser med sista dosen tidigast vid 16 veckor. Bara friska djur vaccineras.
  • Tidigare reaktioner. Har djuret reagerat på ett vaccin kan veterinären byta produkt eller dela upp vaccinationerna.
  • Hur länge skyddet räcker. Många grundvaccin räcker i tre år, medan leptospiros och kennelhosta behöver förnyas varje år.

En stabil kronisk sjukdom innebär inte samma situation som akut sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. För en kroniskt sjuk katt vägs smittrisken mot möjligheten att svara på vaccinet och eventuella biverkningar. Valet kan därför omfatta både tidpunkt och vaccintyp.

Antikroppar från modern skyddar unga djur, men kan också hindra ett vaccin från att ge full effekt. Därför behöver åldern och hela grundvaccinationen vägas in, inte bara om djuret har fått en spruta. Ett tidigare vaccinationsintyg hjälper veterinären att se vilka komponenter som faktiskt givits.

Leptospirosbedömningen påverkas även av det lokala smittläget. I svenska områden med återkommande kliniska fall eller misstänkt ökning kan vaccination vara aktuell även för hundar som inte reser. Mer om grundskydd finns under vaccination av hund och vaccination av katt.

Före och efter vaccinationen

  • Djuret ska vara friskt – utan kräkningar, diarré eller flytningar från ögon och näsa. Veterinären undersöker det före sprutan.
  • Avmaskning och parasitskydd görs enligt plan – det behöver inte ske ett visst antal dagar före vaccinationen.
  • Ändra inte foder i samband med vaccinationen, så är det lättare att se om något inte stämmer.
  • Valpen eller kattungen bör inte träffa okända djur förrän grundvaccinationen är klar och ytterligare 10–14 dagar har gått. Vuxna djur som omvaccineras behöver ingen karantän.

Rådet om 10–14 dagar ersätter inte produktens uppgifter om när skyddet börjar gälla. För valpar kan försiktig socialisering i en trygg miljö inledas innan vaccinationsserien är avslutad. Kontakt med kända friska djur i en kontrollerad miljö skiljer sig från besök i miljöer med högt smittryck.

Även förvaring och hantering påverkar effekten. Många vaccin behöver hållas kylda, vanligen vid 2–8 °C. Att en produkt är korrekt vald räcker alltså inte om den hanterats fel; instruktioner om förvaring, beredning och administrering måste följas.

Reaktioner efter vaccin – vad är normalt?

Normalt (går över på 1–2 dagar): liten svullnad vid stickstället, trötthet, lätt feber.

En liten knöl vid stickstället kan behöva följas även efter att de allmänna symtomen gått över. Hos katt bör en knöl undersökas om den finns kvar efter 3 månader, är större än 2 cm eller fortsätter växa 1 månad efter injektionen. Det är kriterier för utredning, inte en rekommendation att vänta med en stor eller växande svullnad.

Kontakta veterinären: djuret äter inte på mer än ett dygn, stor svullnad, kräkningar eller diarré.

Rätt vaccin väljs utifrån ditt djurs behov. Följ vaccinationsschemat och håll uppsikt efter sprutan – så får ditt husdjur ett tryggt skydd.

Vanliga frågor

Är ett levande vaccin alltid bättre än ett avdödat?

Nej. Levande vaccin kan ge ett kraftigt immunsvar, men valet beror på smittämne, djurets hälsa och den enskilda produktens egenskaper. Ett avdödat vaccin kan vara lämpligare i vissa situationer och behöver bedömas utifrån sin dokumentation.

Betyder kombinationsvaccin att alla komponenter är likadana?

Nej. Kombinationen beskriver vad vaccinet skyddar mot, medan tillverkningsmetod och administreringsväg är andra egenskaper. Olika komponenter i samma produkt kan vara framställda på olika sätt och ha olika skyddstid.

Kan veterinären byta vaccinmärke?

Det kan vara möjligt, men innehåll och tidigare vaccinationer måste jämföras. Produkter med samma användningsområde är inte automatiskt identiska, och olika calicivirusstammar hos katt kan kräva särskild bedömning vid ett byte.

Behöver en innekatt vaccineras?

Ja, kattpestvaccin rekommenderas även till innekatter. Smitta kan följa med föremål och människor, och andra komponenter väljs utifrån kattens situation. Veterinären väger grundskydd och eventuell kontakt med andra katter mot hälsa och tidigare vaccinationer.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →