Veterinärvård i Sverige · Myndigheter
Distriktsveterinärerna – statens djursjukvård från Kiruna till Tomelilla
Cirka 700 medarbetare, omkring 60 mottagningar och ungefär 240 specialutrustade bilar. Det är Distriktsveterinärerna, statens egen veterinärorganisation och enligt dem själva Sveriges tredje största veterinära aktör. Varje år gör deras veterinärer omkring 300 000 besök ute hos djurägare, från Kiruna i norr till Tomelilla i söder. För den som har hund eller katt i en storstad kan Distriktsveterinärerna verka avlägsna, men organisationen har en särskild roll i svensk djursjukvård. Den ska finnas där det behövs för att alla djur ska kunna få vård dygnet runt, och den är statens resurs när en smittsam djursjukdom bryter ut. Den här artikeln förklarar vad Distriktsveterinärerna gör, vilka regler som styr dem och vad det betyder för djurägare.

Distriktsveterinärerna arbetar framför allt med lantbrukets djur.
En avdelning inom Jordbruksverket
Distriktsveterinärerna är en avdelning vid Statens jordbruksverk, enligt förordningen med instruktion för myndigheten. Deras uppdrag styrs främst av den förordningen och av direktiv från Jordbruksverket, men också av riksdagens beslut och statens budgetramar.
Organisationen beskriver sitt uppdrag kort: alla djur ska kunna få sjukvård dygnet runt, smittsamma sjukdomar ska hindras från att spridas och djurskyddet ska vara gott. Distriktsveterinärerna är också en del av totalförsvaret, vilket betyder att de har uppgifter även vid kriser och höjd beredskap.
Ny förordning sedan 2025
Sedan den 1 september 2025 finns en särskild förordning om statens ansvar för veterinär verksamhet. Där definieras veterinär verksamhet som två saker: beredskap för utbrott av smittsamma djursjukdomar, och hälso- och sjukvård för alla djur i människans vård.
Förordningen slår fast att Jordbruksverket ska se till att det finns tillgång till veterinärer för den verksamheten. Om det finns djurskyddsskäl ska djur i människans vård kunna få sjukvård oavsett tid på dygnet. Det är den regeln som ligger bakom att det ska finnas veterinär i beredskap även på natten, också i glesbygd.
För att följa upp detta ska Jordbruksverket dela in Sverige i veterinärområden, som vart och ett består av ett eller flera distrikt. För varje område ska myndigheten följa och analysera tillgången på veterinära tjänster och hur många djur som finns, hålla informationen tillgänglig och bedöma om alla djur i området kan få hälso- och sjukvård.
Bara där det behövs
Utifrån den bedömningen beslutar Jordbruksverket i vilka veterinärområden Distriktsveterinärerna ska vara etablerade. Förordningen är tydlig med att de bara får vara etablerade där det krävs för att säkra tillgången till veterinärer. Staten ska alltså inte konkurrera med privata kliniker där det redan finns en fungerande vård.
Jordbruksverket kan också lösa tillgången på annat sätt. Enligt en annan förordning får myndigheten ingå avtal med privata veterinärer om skyldighet att utföra veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. I praktiken kan det handla om att en privat aktör tar ansvar för beredskapen i ett område mot ersättning.
Lantbrukets djur först
I de områden där Distriktsveterinärerna finns ska de bedriva hälso- och sjukvård för lantbrukets djur. För hästar och sällskapsdjur får de ge vård på poliklinisk nivå, det vill säga undersökning och behandling utan att djuret läggs in. Stationärvård för hästar och sällskapsdjur får de bara bedriva om det finns särskilda skäl.

Det förklarar varför mottagningarnas utbud skiljer sig från ett privat djursjukhus. På mottagningarna tar Distriktsveterinärerna emot smådjur, hästar och i vissa fall mindre produktionsdjur, och erbjuder enligt egen beskrivning allt från rutinundersökningar till avancerad vård i moderna lokaler. Behöver en hund eller katt ligga inne för intensivvård remitteras den i regel vidare.
Ute i fält handlar arbetet främst om hästar och produktionsdjur som nötkreatur, grisar, får och höns. Smådjur får hjälp med enklare behandlingar vid behov. En stor del av arbetet är förebyggande djurhälsovård i besättningar med nötkreatur, gris och får.
Smittskydd och beredskap
När en smittsam djursjukdom har konstaterats beskriver Distriktsveterinärerna sig som Jordbruksverkets förlängda arm. Deras insatsledare och utredande veterinärer sköter det operativa bekämpningsarbetet från ledningscentraler. Utredande veterinärer kan till exempel leda en smittutredning när det finns misstanke om smitta på en gård.

Organisationen har också personal i viktiga införselhamnar och på flygplatser, där de kontrollerar djur och djurprodukter och de intyg om smittfrihet som följer med. De kontrollerar djur, varor och handlingar och utfärdar officiella dokument inför resor till andra länder. Veterinärer vid Distriktsveterinärerna får enligt förordningen arbeta som officiella veterinärer och utföra andra offentliga uppdrag.
En mindre känd uppgift är assistans till blåljuspersonal. Vid bränder, bilolyckor eller räddning av djur kan räddningstjänst och polis behöva en veterinär på plats.
Bristen på veterinärer
Hela djursjukvårdsbranschen i Sverige har under flera år haft brist på veterinärer och djursjukvårdspersonal. Det påverkar också Distriktsveterinärerna. I ett pressmeddelande inför sommaren 2022 varnade de för att flera mottagningar inte skulle kunna lösa bemanningen fullt ut, och att djurägare kunde behöva resa längre för att få vård.
En del av förklaringen var att Distriktsveterinärerna hade fått ta över ansvaret för beredskapen i fler distrikt. Bara under våren 2022 beslutade Jordbruksverket att de skulle ansvara för beredskapen i distrikten Kalmar och Varberg, eftersom det inte gick att lösa med privata aktörer. Jordbruksverket påpekade att beredskap dygnet runt kräver stora personalresurser och att en viktig uppgift är att lantbrukets djur alltid ska ha tillgång till veterinär.
Rådet till djurägare var då, och är fortfarande, att ta reda på hur tillgången till vård ser ut där man bor. Akut sjuka djur prioriteras, och Distriktsveterinärerna går att nå på telefon för rådgivning även när en mottagning har begränsade öppettider.
Vad betyder det för hund- och kattägare?
För de flesta hund- och kattägare i städerna är det privata kliniker och djursjukhus som står för vården. Distriktsveterinärerna är framför allt viktiga där det finns få andra alternativ, och som garanti för att någon har ansvar för beredskapen även på natten.
Distriktsveterinärernas mottagningar tar emot hundar och katter för undersökning och behandling, och på webbplatsen finns en sökfunktion för att hitta närmaste mottagning. Samma mottagning kan också hjälpa till med officiella uppgifter inför en resa, som kontroll av chip och intyg, eftersom veterinärerna där får agera som officiella veterinärer.
Bor du på landsbygden är det klokt att ta reda på vilken mottagning som har beredskap i ditt område innan något händer. Spara telefonnumret i mobilen, och kontrollera hur långt det är till närmaste djursjukhus med inläggning om din hund eller katt skulle behöva intensivvård.
Vanliga frågor
Är Distriktsveterinärerna en privat kedja?
Nej. Distriktsveterinärerna är en avdelning inom Jordbruksverket, alltså en del av staten. Deras uppdrag styrs av förordningar, direktiv från Jordbruksverket och riksdagens beslut.
Kan jag gå till Distriktsveterinärerna med min hund eller katt?
Ja. Mottagningarna tar emot smådjur och hästar för undersökning och behandling. Enligt förordningen får de bedriva vård för sällskapsdjur på poliklinisk nivå, men inläggning bara om det finns särskilda skäl.
Varför finns de inte i alla städer?
Förordningen säger att Distriktsveterinärerna bara får vara etablerade där det behövs för att säkra tillgången till veterinärer. Där privata kliniker redan täcker behovet ska staten inte etablera sig.
Vem ansvarar för att det finns veterinär på natten?
Jordbruksverket. Myndigheten ska se till att djur i människans vård kan få sjukvård oavsett tid på dygnet när det finns djurskyddsskäl, antingen genom Distriktsveterinärerna eller genom avtal med privata veterinärer.
Källor
- Vår organisation, Distriktsveterinärerna, läst 2026-11-13.
- Vårt uppdrag, Distriktsveterinärerna, läst 2026-11-13.
- Smittskydd och offentliga kunder, Distriktsveterinärerna, läst 2026-11-13.
- Förordning (2025:683) om statens ansvar för veterinär verksamhet, lagen.nu, läst 2026-11-13.
- Brist på personal i djursjukvården – viktigt att djurägare förbereder sig inför sommaren, Distriktsveterinärerna och Jordbruksverket, 9 juni 2022, läst 2026-11-13.
Mer i ämnet
ParasiterAvmaskning av hund och katt – när behövs det och varför används träckprov i Sverige?Behöver vuxna hundar och katter avmaskas regelbundet? Om spolmask, valpar och kattungar, träckprov, smitta till människor och varför avmaskning efter behov är vanligt i Sverige.
SäsongHund och katt på vintern – så skyddar du djuret mot kyla och andra vinterriskerSå skyddar du hund och katt under den svenska vintern: kyla och nedkylning, salt och grus på tassarna, isen på sjöar, giftig glykol och katter som söker värme i bilen.
KonsumentMissnöjd med veterinärvården – vart vänder du dig och hur går en anmälan till?Om du är missnöjd med en veterinärbehandling: prata med kliniken, begär journalen, anmäl till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård eller kräv ersättning.