Fästingar i Sverige – arter, smittor och skydd för hund och katt

Vanlig fästing finns i hela landet

Den vanligaste arten i Sverige är vanlig fästing, Ixodes ricinus. Den finns i hela landet och lever främst på rådjur och gnagare, men hittas ofta också på betande djur, på hundar, katter och kaniner som är mycket utomhus och på människor.

En vuxen hona är 3–3,8 millimeter lång och kan bli upp till 11 millimeter när hon har sugit blod. Nymfen är bara 1–2 millimeter, och larven är så liten att den är svår att se. Larven har sex ben, medan nymfer och vuxna fästingar har åtta. Det är därför det lönar sig att gå igenom pälsen noga: de minsta stadierna missas lätt.

Vanlig fästing kan sprida borreliabakterier och TBE-virus, som främst orsakar sjukdom hos människor men också kan drabba djur. Den sprider också Anaplasma phagocytophilum, som ger betesfeber hos idisslare och kan infektera hundar och katter.

Fler arter i norr och söder

Tajgafästingen, Ixodes persulcatus, finns främst längs norrlandskusten i Norrbottens län och har hittats i enstaka exemplar i Västerbotten och Jämtland. Den går knappt att skilja från vanlig fästing med blotta ögat och kan bära samma smittämnen. Fynden i SVA:s insamling kan tyda på att den har spridits till nya områden.

Igelkottfästingen, Ixodes hexagonus, är vanlig i södra och mellersta Sverige. Den lever främst på igelkottar men hittas också på rävar, mårddjur, hundar och katter. Trubbnosfästingen, Haemaphysalis punctata, finns främst på Gotland, Öland, i Kalmar och i Skåne, med enstaka rapporter från Västra Götaland och Östergötland.

Anaplasmos: vanlig infektion, sällan allvarlig

Infektion med Anaplasma phagocytophilum är vanlig hos hundar i Sverige, men enligt SVA ger den oftast inga symtom alls. I europeiska studier har antikroppar mot bakterien hittats hos allt från 3 till 50 procent av friska hundar som har provtagits.

När en hund blir sjuk är feber och nedsatt allmäntillstånd det vanligaste. Hunden kan ha ont i muskler och leder, vara ovillig att röra sig och halta. Antalet röda och vita blodkroppar kan påverkas, och i ovanliga fall ses blödningar i slemhinnor eller från nosen.

SVA beskriver prognosen som god. Om hunden behöver antibiotika blir den oftast pigg igen inom en till två dagar, och många hundar blir friska utan behandling. Kroniska eller återkommande besvär förväntas inte, och dödsfall har aldrig rapporterats hos hund. Infektionen är inte anmälningspliktig.

Diagnosen ställs bäst genom att påvisa bakteriens arvsmassa i blodet med PCR, tillsammans med typiska symtom och ett snabbt svar på behandlingen. Antikroppstest är svåra att tolka, eftersom många friska hundar har antikroppar kvar länge efter en tidigare infektion. SVA avråder därför från att provta friska hundar.

Anaplasmos ska inte förväxlas med monocytär ehrlichios, som orsakas av Ehrlichia canis och sprids av den bruna hundfästingen, en art som normalt inte finns i Sverige.

Babesios följer med från utlandet

Babesios är en annan sak. Sjukdomen orsakas av Babesia-parasiter som angriper de röda blodkropparna, och den kan bli akut livshotande hos en hund som smittas för första gången. I Sverige förekommer babesios normalt inte hos hund, men den har diagnostiserats hos hundar som har smittats utomlands.

Parasiterna sprids av fästingar som normalt inte lever i svensk natur: den brokiga hundfästingen, Dermacentor reticulatus, och den bruna hundfästingen, Rhipicephalus sanguineus, även kallad kennelfästing. I Europa har sjukdomen traditionellt funnits främst kring Medelhavet, men SVA noterar att den har spridit sig norrut.

Symtomen kommer vanligen en till tre veckor efter smittan, alltså kort efter en resa eller import. Hunden får blodbrist och blir trött, andas tyngre och har ofta feber. Slemhinnorna i munnen kan bli bleka eller gula och urinen mörkare än vanligt. Det finns läkemedel som ofta ger snabb effekt, men en del hundar får en komplicerad form med skador på hjärna, lever, njurar eller lungor och överlever inte trots intensivvård.

Babesios hos hund eller katt är anmälningspliktig redan vid misstanke till Jordbruksverket och länsstyrelsen. De Babesia-arter som ger sjukdom hos hund räknas inte som zoonoser, så de smittar inte människor.

Exotiska fästingar och kennelfästingen

Exotiska fästingar kommer till Sverige på tre sätt enligt SVA: med flyttfåglar, med människor och djur som har rest, och med illegalt importerade djur. Brokig hundfästing har påträffats sporadiskt i södra och mellersta Sverige de senaste fem till tio åren, och SVA bedömer att den kan bli vanligare i takt med ett varmare klimat.

Den bruna hundfästingen kräver särskild uppmärksamhet. Under gynnsamma förhållanden kan den tillfälligt etablera sig utomhus, och inomhus kan den överleva i flera månader utan att suga blod och föröka sig mycket snabbt. En hund som tar med sig kennelfästingar hem kan alltså orsaka ett angrepp i bostaden.

Flyttfågelfästingen, Hyalomma marginatum, rapporterades första gången i Sverige 2018. Den är stor, har randiga ben och hittas oftast på hästar och nötkreatur. Under 2025 rapporterades tre exemplar. Arten kan bära krim-kongo blödarfebervirus, men alla flyttfågelfästingar som har skickats in till SVA har testats negativt för viruset. I juni 2024 kom också det första svenska fyndet av brokig fårfästing, Dermacentor marginatus, som hittades på en människa.

TBE drabbar främst människor

TBE, fästingburen hjärninflammation, orsakas av ett virus som sprids av vanlig fästing, tajgafästing och trubbnosfästing. Enligt SVA orsakar viruset främst sjukdom hos människor, men det kan också drabba hundar, hästar och vilda klövdjur.

Hos människor är TBE anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen, och Folkhälsomyndigheten för statistik över fallen. Under 2025 rapporterades 503 fall, motsvarande 4,74 fall per 100 000 invånare, och 99 procent av dem hade smittats i Sverige. År 2026 har varit ännu värre: i statistiken som omfattar fall till och med oktober fanns redan 610 rapporterade fall, eller 5,75 per 100 000 invånare. Året innan dess, 2024, var antalet 384.

För djurägaren är det framför allt en påminnelse om att fästingar som hunden eller katten bär in i hemmet också kan nå människor. Det finns vaccin mot TBE för människor, och frågor om det ställs till vården, inte till veterinären.

Så skyddar du hund och katt

SVA:s råd är desamma för anaplasmos och babesios: förebygg fästingangrepp med veterinärmedicinska preparat som har rätt indikation, och gå regelbundet igenom djurets päls så att fästingar plockas bort innan de hinner överföra smitta. Be veterinären om hjälp med val av preparat och recept, eftersom alla medel inte passar alla djur.

Ska hunden resa i Europa rekommenderar SVA förebyggande behandling med läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingar, och att pälsen och huden kontrolleras kontinuerligt under resan. Det gäller särskilt resor till områden där brokig hundfästing och brun hundfästing är vanliga.

Om hunden blir trött, får feber eller bleka slemhinnor några veckor efter en utlandsresa ska du kontakta veterinär och berätta var hunden har varit. Det hjälper veterinären att tänka på sjukdomar som inte finns i Sverige.

Rapportera dina fästingfynd

SVA övervakar fästingarna i Sverige med hjälp av medborgarforskning. Med verktyget Rapportera Fästing kan vem som helst skicka in uppgifter och bilder om fynd. Rapporter om inhemska arter visar hur de är utbredda och när på året de är aktiva, och rapporter om exotiska arter kan ge tidiga varningssignaler om att en ny fästingart har kommit till landet.

Exotiska arter hittas oftast på hösten. Hittar du en ovanligt stor fästing, en fästing med randiga ben eller en med brokigt mönster på ryggskölden på din hund eller häst är det värt att rapportera fyndet.

Vanliga frågor

Kan min hund bli allvarligt sjuk av anaplasma?

Det är ovanligt. Enligt SVA får de flesta infekterade hundar inga symtom, och de som blir sjuka tillfrisknar oftast inom en till två dagar med eller utan behandling. Dödsfall har inte rapporterats hos hund.

Finns babesios i Sverige?

Normalt inte hos hund. Fallen som har diagnostiserats gäller hundar som har smittats utomlands eller av fästingar som följt med en hund in i landet. Misstänkt babesios ska anmälas till Jordbruksverket och länsstyrelsen.

Kan katter få fästingburna sjukdomar?

Ja. Anaplasma kan infektera även katter via fästingbett, och babesios hos katt förekommer men är ovanligt i Europa. Katter som är ute mycket bör också kontrolleras efter fästingar.

Smittar TBE från hund till människa?

Nej, TBE sprids med fästingbett. Men fästingar som djuret bär in kan bita människor, och därför är det bra att kontrollera både djur och människor efter vistelse i naturen.