ID-märkning och registrering av hund och katt – så fungerar Jordbruksverkets register

Därför finns ett centralt hundregister

Hundregistret är ett nationellt register över alla hundar och över vem som äger och ansvarar för dem. Enligt Jordbruksverket kom lagen om märkning och registrering till på grund av problem med aggressiva och farliga hundar. Det ska vara lätt att se var en lösspringande hund eller en hund som uppträder aggressivt hör hemma.

I praktiken är registret också ett verktyg för att återförena hundar med sina ägare. Den som hittar en hund kan låta en veterinär eller polisen läsa av chipet, och med id-numret går det att se vem som är registrerad ägare. Polisen och Tullverket har en egen söktjänst för sina anställda.

Registret är allmänt. Som privatperson kan du söka upp en hund i e-tjänsten, men om ägaren inte har godkänt visning på internet ser du bara att hunden är registrerad, inte vem som äger den. Jordbruksverket påpekar samtidigt att offentlighetsprincipen gäller. Myndigheten måste lämna ut uppgifter som någon begär, om de inte omfattas av sekretess, och företag med utgivningsbevis kan publicera uppgifterna.

Hunden ska märkas och registreras före fyra månaders ålder

En hund ska id-märkas med mikrochip eller tatuering innan den är fyra månader gammal. Köper du en omärkt hund som är äldre än tre månader ska den märkas inom fyra veckor. Samma tidsgränser gäller registreringen: hunden ska vara registrerad innan den fyller fyra månader, och en hund som köps efter tre månaders ålder ska registreras inom fyra veckor.

Köper du en hund som redan är märkt och registrerad ska du som ny ägare anmäla ägarbytet inom fyra veckor. Du behöver då den tidigare ägarens personnummer och hundens id-nummer. Saknar du uppgifter om tidigare ägare går det att göra ägarbytet med blankett och skriva "tidigare ägare okänd".

En vanlig missuppfattning är att registreringen hos Svenska Kennelklubben räcker. Det gör den inte. Jordbruksverket skriver tydligt att en hund som är registrerad hos SKK ändå måste registreras i det statliga hundregistret.

Mikrochip eller tatuering

En veterinär får märka hunden med mikrochip eller tatuering. Tatueringen görs i ett av hundens öron medan hunden är bedövad. Mikrochipet sätts under huden och läses av med en läsare.

Märkning med mikrochip får också göras av en person som har gått en utbildning i identitetsmärkning av hund med godkänt resultat. Det är därför vissa uppfödare och kennelklubbar har egna chipmärkare.

En hund som redan är id-märkt får inte märkas om. Ett undantag gäller om det krävs för att hunden ska få ett sällskapsdjurspass, eller om den befintliga märkningen har slutat fungera eller inte längre går att läsa, till exempel om en tatuering har suddats ut. Får hunden ett nytt chip är det viktigt att båda chipnumren står i passet om hunden ska resa.

Katter har samma krav sedan 2023

Sedan den 1 januari 2023 ska även katter vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket. Kravet gäller både innekatter och utekatter. Katten ska märkas och registreras innan den är fyra månader, och den som köper eller tar över en katt som är äldre än tre månader ska registrera sig som ägare inom fyra veckor.

Katter som är födda före den 1 januari 2008 är undantagna. Enligt Jordbruksverket ville lagstiftaren bespara så gamla katter ingreppet att bli id-märkta. Det är ändå tillåtet att registrera dem. Vet du inte när din katt är född får du göra en ungefärlig bedömning, gärna med hjälp av en veterinär.

Precis som för hundar räcker inte frivilliga register. SVERAK och SKK för egna register över katter, men de är inte samma sak som Jordbruksverkets kattregister, och katter förs inte över automatiskt.

Tatueringen görs i örat under bedövning, och mikrochip kan även sättas av utbildade chipmärkare. Jordbruksverket påpekar ett särskilt fall: du får inte märka om din katt bara för att kattluckan inte längre kan läsa av chipet.

Katthem och katter utan känd ägare

För katter är det inte alltid självklart vem som är ägare. Enligt Jordbruksverket kan den som tar på sig ansvaret enligt djurskyddslagen ses som den som ska registrera katten, det vill säga den som ser till katten, ger den mat och vatten och tar den till veterinär. Därför ska även katthem och andra ideella föreningar i stor utsträckning märka och registrera katter.

Det viktigaste för ett katthem är enligt myndigheten att den nya ägaren registrerar katten. En förening som vill registrera sig som ägare i e-tjänsten behöver först skicka in en fullmakt från organisationens firmatecknare. Om föreningen vet vem ägaren eller den nya ägaren är behöver den inte registrera sig själv, men den ska informera ägaren om kravet.

Registret gör det också lättare att se vilka katter som saknar ett hem. En upphittad katt utan registrering kan då få hjälp med vård och nytt hem, medan en registrerad katt kan lämnas tillbaka.

Avgifter och e-tjänster

Att registrera en hund eller katt i Jordbruksverkets e-tjänst kostar 40 kronor, och du betalar med kort eller Swish. Använder du blankett kostar det 100 kronor och betalas mot faktura. Ett ägarbyte kostar lika mycket. Avgiften är en engångsavgift och en offentlig avgift utan moms.

Den som vill betala kontant kan göra det i Jordbruksverkets entré på Skeppsbrogatan 2 i Jönköping, eller skicka pengar i ett kuvert tillsammans med blanketten. Registrering via telefon går inte.

I hundregistret kan du registrera en hund för första gången, registrera ägarbyte, ändra kontaktuppgifter och uppgifter om hunden, anmäla fel, till exempel ett felaktigt chipnummer, och anmäla att hunden har dött. I kattregistret finns motsvarande funktioner under Mina katter. Där avregistrerar du också en katt som har dött eller flyttat utomlands. Adressen uppdateras automatiskt mot folkbokföringen, men nytt telefonnummer eller ny e-postadress måste du ändra själv.

Nytt 2026: godkända chip för resor

Från och med den 22 april 2026 måste hundar och katter vara märkta med ett chip som är godkänt av Jordbruksverket för att kunna få ett sällskapsdjurspass och resa utomlands. Myndigheten publicerar en lista över godkända chip med tillverkare, ICAR-produktkod och nummerserie.

Ett godkänt chip uppfyller kraven i EU:s djurhälsoförordning. Jordbruksverket betonar att godkännandet inte är ett omdöme om chippets prestanda, så frågor om läsavstånd och andra egenskaper får ställas till tillverkaren, veterinären eller chipmärkaren.

För resor gäller dessutom en tidsregel: id-märkningen måste vara gjord före eller samtidigt med rabiesvaccinationen. Annars är vaccinationen inte giltig. Det är därför veterinären alltid läser av chipet innan hen vaccinerar ett djur som ska resa.

Uppfödare och kommersiella anläggningar

Den som håller hundar eller katter i kommersiellt syfte ska också registrera anläggningen där djuren hålls, i Jordbruksverkets anläggningsregister. Syftet är att kunna spåra djuren vid ett sjukdomsutbrott.

Som kommersiellt syfte räknas bland annat att föda upp tre eller fler kullar per år, att mot betalning hyra ut eller låna ut tre eller fler djur per år, att sälja djur från tre eller fler egna kullar per år eller att sälja tre eller fler djur per år från någon annans uppfödning. Den som mot betalning tar emot fyra eller fler hundar eller katter, till exempel på hunddagis eller inackordering, räknas också hit. Veterinärkliniker behöver däremot inte registrera anläggning.

Ett särskilt fall gäller djur som flyttas mellan länder för att byta ägare, eller som reser mer än fem dagar före eller efter ägaren. Då ska både ursprungs- och destinationsplatsen registreras som anläggning i respektive land.

EU-regler på väg från 2028

EU har beslutat om en ny förordning om djurskydd för hundar och katter och deras spårbarhet, förordning (EU) 2026/1818. Enligt Jordbruksverket börjar olika delar att gälla vid olika tidpunkter, med start den 31 augusti 2028.

Reglerna sätter minimikrav för djurens välfärd och skärper kraven på id-märkning och registrering, för att motverka olaglig handel med hundar och katter. De gäller framför allt den som föder upp och säljer djur eller ansvarar för ett djurhem, inklusive jourhem. Jordbruksverket ska se över vilka svenska bestämmelser som behöver anpassas och informerar löpande på sin webbplats.

Länsstyrelsen kontrollerar

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och ansvarar för att lagen om märkning och registrering följs. För katter beskriver Jordbruksverket hur det brukar gå till: först informerar länsstyrelsen ägaren om att katten ska märkas och registreras. Om katten ändå förblir omärkt eller oregistrerad kan länsstyrelsen förelägga ägaren om vite.

Det viktigaste skälet att registrera är ändå praktiskt. En omärkt katt som springer bort är svår att återförena med sin ägare, och en hund utan aktuella kontaktuppgifter i registret kan bli kvar på ett hundstall längre än nödvändigt.

Vanliga frågor

Räcker det att hunden är registrerad hos Svenska Kennelklubben?

Nej. Jordbruksverket skriver att en hund som är registrerad hos SKK ändå måste registreras i det statliga hundregistret. Kennelklubbens register och Jordbruksverkets register är två olika saker.

Måste innekatter registreras?

Ja. Sedan den 1 januari 2023 gäller kravet både innekatter och utekatter. Undantaget är katter som är födda före den 1 januari 2008.

Vad kostar registreringen?

40 kronor i e-tjänsten och 100 kronor med blankett. Ett ägarbyte kostar lika mycket. Avgiften betalas en gång.

Kan jag märka om min katt om kattluckan inte läser chipet?

Nej. En katt eller hund som redan är märkt får bara märkas om när det krävs för ett pass eller när den befintliga märkningen har slutat fungera eller inte går att läsa.

Vad är nytt för den som ska resa?

Från den 22 april 2026 krävs ett chip som Jordbruksverket har godkänt för att djuret ska få ett sällskapsdjurspass och kunna resa utomlands. Chipet måste också vara insatt före eller samtidigt med rabiesvaccinationen.