Veterinärvård i Sverige · Smittskydd
Smittsamma sjukdomar hos hund och katt i Sverige – vaccination, zoonoser och resistenta bakterier
"Friska djur behöver inte antibiotika." Så inleder Jordbruksverket sin information om sjukdomar och smittskydd för hund- och kattägare. Meningen sammanfattar en svensk hållning: genom att förebygga sjukdom minskar behovet av antibiotika, och därmed risken att bakterier blir resistenta. Sverige är i dag fritt från rabies, men flera smittsamma sjukdomar har ändå blivit en fråga för djurägare, bland annat Brucella canis hos hund och rävens dvärgbandmask. Den här artikeln går igenom vad Jordbruksverket säger om vaccination, anmälningsplikt, zoonoser och resistenta bakterier.

Vaccination minskar risken för smittsamma sjukdomar och behovet av antibiotika.
Djurägarens ansvar enligt EU:s djurhälsoförordning
Enligt EU:s djurhälsoförordning har den som håller djur ansvar för en god djurhälsa, en god djurhållning och för att minimera risken att smitta sprids. Det gäller även den som har en enda hund eller katt som sällskapsdjur.
Om ditt djur är sjukt eller om du misstänker att det har smittats bör du alltid kontakta en veterinär. Misstänker du en epizooti, en särskilt allvarlig smittsam djursjukdom, är du skyldig att kontakta veterinär och göra allt du kan för att förhindra att smittan sprids från djuret.
Den som säljer eller överlåter en hund eller katt ska ge den nya ägaren grundläggande information om skötsel, hållning och smittskydd.
Grundvaccination av hund och katt
Jordbruksverket skriver att det är bra att grundvaccinera hunden. En valp behöver vaccineras mot parvovirus, valpsjuka och smittsam leverinflammation, hepatit. Vaccinationerna behöver upprepas för att hunden ska vara skyddad. Det finns också vaccin mot andra sjukdomar, till exempel kennelhosta.

För katter rekommenderar Jordbruksverket grundvaccination mot parvo-, calici- och herpesvirus.
Behovet varierar mellan djur. En hund eller katt som sällan träffar andra djur är mindre utsatt för smitta än en som ofta visas på utställning, går på hunddagis eller bor på pensionat, och resor ökar risken ytterligare. Därför bör du prata med veterinären om vilket skydd som passar just ditt djur.
Mot rabies behöver hundar och katter som bara är i Sverige inte vaccineras. Ska djuret resa utomlands måste det däremot vaccineras.
Epizootier och anmälningsplikt
Vissa särskilt allvarliga djursjukdomar kallas epizootier. Det är normalt sjukdomar som inte finns i Sverige, och ett utbrott kan hota både människors och djurs hälsa. Rabies är ett exempel.
Vissa sjukdomar är anmälningspliktiga till Jordbruksverket eller länsstyrelsen. Som regel är det inte djurägaren som anmäler, utan den veterinär eller det laboratorium som konstaterar smittan. Djurägaren har ändå en viktig roll, eftersom hen ser djuret varje dag och kan upptäcka tidiga tecken på en allvarlig smitta.
Zoonoser: smitta mellan djur och människor
Zoonoser är smittor som kan spridas mellan djur och människor. Jordbruksverket påpekar att många zoonoser som är allvarliga för människor inte alltid gör djuren sjuka, och tvärtom. Smittan kan också gå från människa till djur vid nära kontakt.
Exempel på zoonoser hos hundar är rabies, Brucella canis, rävens dvärgbandmask, salmonella, leptospiros, vissa antibiotikaresistenta bakterier som MRSA, MRSP och ESBL, samt vissa parasiter. Hos katter nämner Jordbruksverket rabies, salmonella, toxoplasmos, samma resistenta bakterier och vissa parasiter.
Rabies: Sverige är fritt
Rabies orsakas av ett virus som kan infektera alla varmblodiga djur, inklusive människor. Praktiskt taget alla som får symtom blir successivt förlamade och dör inom tio dagar. Viruset sprids via saliv, nästan alltid genom bett eller slickningar från ett smittat djur.
Rabies finns i hela Afrika, Mellersta Östern, Nord-, Central- och Sydamerika och i stora delar av Asien. I Europa finns sjukdomen bara i de östra delarna, med undantag för några fall varje år som förs in till Medelhavsländerna med djur som har smugglats in, framför allt från Afrika. Sverige är fritt från rabies.
Hos hundar börjar rabies med en förändring av temperamentet. Vänliga hundar kan bli bitska och osäkra, medan skygga hundar blir tillgivna. Katter blir ofta aggressiva. Inkubationstiden kan vara från tio dagar till flera månader, och anges vanligen till omkring fyra till sex månader. Misstänker du rabies ska du genast kontakta veterinär och isolera djuret från människor och andra djur.
Brucella canis: en ny utmaning
Brucella canis är en bakterie som framför allt påverkar könsorganen och fortplantningen hos hundar. Den kan orsaka dödfödda valpar och infektion i testiklarna, men också problem i ryggen och ögonen. Infektionen räknas som kronisk, och det finns ingen effektiv behandling. En smittad hund kan sprida bakterien även när den saknar symtom.
Det första fallet i Sverige upptäcktes 2011. Under 2022 ökade antalet rapporterade hundar med antikroppar kraftigt. De flesta fall har gällt importerade hundar eller hundar som har haft nära kontakt med en importerad hund. Bakterien smittar främst mellan hundar, men kan i sällsynta fall smitta människor.
En smittad hund ska inte användas i avel, eftersom parning och valpning innebär den största risken för smittspridning. Kastrering minskar risken men tar inte bort den. Jordbruksverket har tidigare beslutat om hårda åtgärder i enstaka fall, men har nu ändrat inriktning till information, kunskapsuppbyggnad och övervakning. Brucella canis är inte en reglerad sjukdom enligt EU:s djurhälsoförordning, och därför får Sverige inte ställa egna krav vid införsel från andra EU-länder. Fallen hanteras av klinikveterinären tillsammans med djurägaren, med stöd av SVA.
Rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask har räv och mårdhund som huvudvärdar, men även hundar kan bli huvudvärdar och sprida smittan vidare. Värddjuren får inga symtom. Smittan finns framför allt i östra Europa men har spridit sig västerut och har påvisats även i Sverige.
Parasiten sprids när en gnagare äter ägg som har kommit ut med avföringen. En hund smittas genom att äta en smittad gnagare, till exempel en sork, och det gäller oavsett om hunden är i Sverige eller utomlands. För människor är dvärgbandmask en allvarlig sjukdom, eftersom den kan ge blåsmask i levern eller andra organ.
Avmaskningsmedel med prazikvantel kan köpas receptfritt på apotek i Sverige. Har din hund sprungit lös i skogen och kan ha ätit smågnagare kan du kontakta veterinären för råd om avmaskning.
MRSA och MRSP: resistenta hudbakterier
MRSA och MRSP är stafylokocker som är resistenta mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika och ofta mot flera andra typer. MRSP, meticillinresistent Staphylococcus pseudintermedius, kan i vissa fall vara resistent mot alla tillgängliga antibiotika. MRSA är en zoonos, och människor som har varit i kontakt med djur med MRSP kan bära bakterien på huden och sprida den vidare.

Jordbruksverket uppmanar djurägare att vara uppmärksamma på svårläkta sår och hudinfektioner, särskilt efter antibiotikabehandling eller ett kirurgiskt ingrepp. Bara ett prov kan visa vilken bakterie det är och om den är resistent.
Har en hund konstaterad MRSA- eller MRSP-infektion med symtom gäller särskilda krav, bland annat informationsplikt och begränsningar för var hunden får vistas. För MRSA gäller också kontaktisolering, transportregler och rengöring. Kraven gäller under den akuta fasen, när djuret utsöndrar mest bakterier. En hund som bara bär bakterien utan symtom omfattas inte av kraven, men det finns rekommendationer.
Så minskar du smittrisken
Jordbruksverkets råd till alla som har eller arbetar med hund eller katt:
- Begränsa antalet kontakter med andra djur och håll sjuka djur åtskilda från friska.
- Var uppmärksam på hur djuret mår och kontakta veterinär om du misstänker smitta.
- Använd antibiotika bara när det verkligen behövs och alltid enligt veterinärens ordination.
- Vaccinera och avmaska enligt veterinärens ordination, och ta reda på smittläget inför resor eller köp av djur från andra länder.
- Var försiktig med nya djur, eftersom varje ny kontakt innebär en smittrisk.
- Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt efter att ha hanterat matskålar, foder, avföring eller urin och vid sårvård.
Vanliga frågor
Vilka vaccin behöver min valp?
Jordbruksverket rekommenderar grundvaccination mot parvovirus, valpsjuka och hepatit. Prata med veterinären om fler vaccin, till exempel mot kennelhosta.
Behöver min katt vaccineras mot rabies?
Bara om katten ska resa utomlands. En katt som bara är i Sverige behöver inte rabiesvaccin, eftersom Sverige är fritt från rabies.
Vad är Brucella canis?
En bakterie som främst påverkar hundens fortplantning. Den är kronisk, går inte att behandla effektivt och sprids framför allt vid parning och valpning. De flesta svenska fall har kopplingar till importerade hundar.
Kan jag själv köpa avmaskningsmedel mot dvärgbandmask?
Ja. Avmaskningsmedel med prazikvantel finns receptfritt på apotek i Sverige.
Källor
- Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos hundar, Jordbruksverket, läst 2026-11-13.
- Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos katter, Jordbruksverket, läst 2026-11-13.
Mer i ämnet
ParasiterAvmaskning av hund och katt – när behövs det och varför används träckprov i Sverige?Behöver vuxna hundar och katter avmaskas regelbundet? Om spolmask, valpar och kattungar, träckprov, smitta till människor och varför avmaskning efter behov är vanligt i Sverige.
SäsongHund och katt på vintern – så skyddar du djuret mot kyla och andra vinterriskerSå skyddar du hund och katt under den svenska vintern: kyla och nedkylning, salt och grus på tassarna, isen på sjöar, giftig glykol och katter som söker värme i bilen.
KonsumentMissnöjd med veterinärvården – vart vänder du dig och hur går en anmälan till?Om du är missnöjd med en veterinärbehandling: prata med kliniken, begär journalen, anmäl till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård eller kräv ersättning.