Vad kostar veterinärvård i Sverige? Konkurrensverkets granskning och djurägarens rättigheter

Ett regeringsuppdrag om priser och insyn

Konkurrensverket fick i uppdrag av regeringen att analysera prissättningen inom djursjukvården för sällskapsdjur och hur bristande pristransparens påverkar konkurrensen och kostnaderna. Som en del av granskningen var 84 veterinärkliniker och djursjukhus skyldiga att besvara ett frågeformulär och lämna uppgifter om priser på ett stort antal behandlingar.

Myndighetens slutsats var tydlig. Enligt rapporten finns det stora problem med bristande pristransparens gentemot djurägarna inom den icke-profylaktiska vården, det vill säga vården av sjuka eller skadade djur. Prisuppgifter är ofta ofullständiga, svåra att tolka eller saknas helt i förväg, och det är vanligt att extrakostnader dyker upp under ett vårdtillfälle.

Förebyggande vård är lättare att jämföra

Bilden skiljer sig mellan olika typer av vård. För förebyggande åtgärder, till exempel vaccinationer, bedömer Konkurrensverket att pristransparensen generellt är bättre. Priserna finns oftare publicerade på klinikernas webbplatser, och klinikerna konkurrerar mer med pris, till exempel genom kampanjer och rabatter.

Även dessa priser har dock ökat mer än inflationen. Skillnaden är att djurägaren lättare kan jämföra dem och välja klinik, medan det är svårt att jämföra kostnaden för att utreda och behandla ett sjukt djur.

Varför blir det svårt att veta priset i förväg?

Konkurrensverket pekar på praktiska skäl till att veterinärer har svårt att lämna exakta prisuppgifter. Behandlingen måste ofta anpassas efter varje enskilt fall, och det saknas standardiserade behandlingsupplägg. Under ett vårdförlopp kan nya undersökningar eller åtgärder tillkomma, vilket gör slutkostnaden svår att förutse.

Samtidigt har djurägarna begränsade möjligheter att agera på den information som finns. I många delar av landet finns få eller inga andra vårdgivare att välja mellan, särskilt i akuta lägen och under jourtid. I vissa regioner förekommer enligt rapporten lokala eller regionala jourmonopol, vilket begränsar konkurrensen ytterligare.

Kedjorna och prisutvecklingen

En förklaring som har fått stor uppmärksamhet är förändringen av ägarstrukturen. Enligt Leif Nordqvist på Konkurrensverket har stora bolag sedan 2011 klivit in på den svenska marknaden och successivt köpt upp mindre kliniker. Han sa till SVT att de tre kedjorna AniCura, Evidensia och Svenska Veterinärgruppen ligger över den genomsnittliga prisutvecklingen jämfört med fristående kliniker.

Svensk Jakt rapporterade att prisutvecklingen enligt analysen har varit störst hos klinikerna inom de två stora koncernerna Evidensia och AniCura. Evidensia svarade SVT att deras djursjukvård i dag är mycket mer avancerad, med utrustning, kompetens och vård som är öppen dygnet runt.

Andra förklaringar är att allt fler har skaffat hund och katt, och att djurägare går till veterinären oftare och tidigare än förr. Svelands vd Linda Krantz sa till SVT att nio av tio av bolagets kunder ser sitt husdjur som en familjemedlem.

Försäkringsbolagens roll

Eftersom en mycket stor andel av svenska hundar och katter är försäkrade är det i hög grad försäkringsbolagen som finansierar marknaden. Enligt Svensk Jakts genomgång av rapporten menar Konkurrensverket att försäkringsbolagen har varit passiva och inte har agerat för att hålla nere prisökningarna.

För djurägaren betyder det att stigande vårdpriser också syns i premierna. Försäkringen ersätter upp till ett visst belopp per år, och resten, liksom självrisken, betalar ägaren själv.

Svagare konsumentskydd än för andra tjänster

En viktig punkt i rapporten gäller det juridiska skyddet. Konsumenttjänstlagen omfattar i dag inte behandling av levande djur. Det betyder enligt Konkurrensverket att djurägare har ett svagare konsumentskydd än när de köper andra tjänster, till exempel en bilreparation.

Andra regler gäller dock redan. Prisinformationslagen och marknadsföringslagen ställer krav på tydlig prisinformation även i djursjukvården, och Konkurrensverket vill att djurägare och företag informeras bättre om dem. Rapporten påminner också om att djurägare har rätt att få ut sitt djurs journaluppgifter och ta med dem till en annan vårdgivare.

Konkurrensverkets förslag

Myndigheten föreslog flera åtgärder:

• Att regeringen tillsätter en kommission med veterinärmedicinsk expertis som tar fram nationella behandlingsrekommendationer för vanliga skador och sjukdomar, framför allt hos hund och katt. Det skulle göra behandlingar lättare att jämföra och öppna för paketpriser.
• Att Konsumentverket eller en annan myndighet får i uppdrag att ta fram en branschöverenskommelse om hur prisinformation ska publiceras på klinikernas och djursjukhusens webbplatser.
• Informationsinsatser till djurägare och djursjukvårdsföretag om kraven i prisinformationslagen och marknadsföringslagen.
• Att regeringen utreder om konsumenttjänstlagen ska utvidgas till behandling av levande djur.
• Att kliniker och djursjukhus tydligare redovisar om de tillhör en kedja, så att djurägare vet om olika mottagningar ingår i samma företagsgrupp.

Frågan har också blivit politisk. Socialdemokraterna presenterade i november 2025 flera reformförslag för att pressa veterinärpriserna, och flera av dem ligger enligt Svensk Veterinärtidning i linje med Konkurrensverkets förslag.

Vad kan du göra som djurägare?

Rapporten visar att det inte alltid går att få ett exakt pris i förväg, men det finns sätt att få bättre kontroll:

• Jämför priser på förebyggande vård, som vaccinationer och hälsokontroller. De publiceras oftare och kan skilja sig mellan kliniker.
• Fråga om en uppskattning av kostnaden innan en utredning eller behandling börjar, och be veterinären berätta om det tillkommer nya åtgärder under vårdens gång.
• Ta reda på vilken klinik eller vilket djursjukhus som har jour där du bor, och om den tillhör en kedja.
• Begär ut journalen om du vill ha en second opinion eller byta vårdgivare. Du har rätt att få ut den.
• Läs villkoren i din djurförsäkring, särskilt ersättningsbeloppet per år och självrisken, så att du vet vad du själv kan behöva betala.

Vanliga frågor

Hur mycket har veterinärpriserna ökat?

Enligt Konkurrensverket ökade de ordinarie priserna för vård av sjuka och skadade hundar och katter med omkring 40 procent i genomsnitt mellan 2020 och maj 2025. Akutpriserna steg med uppemot 50 procent.

Varför är akutvård så dyr?

Jourverksamhet kräver personal dygnet runt, och i många områden finns få eller inga alternativ på natten. Konkurrensverket pekar på att det i vissa regioner finns lokala eller regionala jourmonopol.

Gäller konsumenttjänstlagen hos veterinären?

Nej, inte i dag. Lagen omfattar inte behandling av levande djur, och Konkurrensverket har föreslagit att regeringen utreder om det ska ändras.

Har jag rätt att få ut mitt djurs journal?

Ja. Konkurrensverket påminner om att djurägare har rätt att få ut journaluppgifterna och ta med dem till en annan vårdgivare.