Hud och päls

Skabb hos katter (notoedres): orsaker, symtom och förebyggande

Skabb hos katter (notoedres) är en parasitsjukdom i huden som orsakas av kvalstret Notoedres cati. Sjukdomen ger kraftig klåda, håravfall, skorpor och hudinflammation. Notoedres är mycket smittsam mellan katter och kan även ge övergående hudbesvär hos människor, så kallad skenskabb.

7 min läsningKällor
Skabb hos katter (notoedres): orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten med hudbesvär samtidigt visar:

  • kollaps eller uttalad svaghet;
  • svårigheter att stå eller gå;
  • ansträngd andning;
  • kraftig blödning från självskadad hud;
  • tydligt sänkt medvetande.

En katt med utbredda sår, försämrad aptit eller snabb avmagring behöver också snar veterinärbedömning. Kraftig klåda och skorpor bör undersökas även om katten fortfarande är pigg.

Allmänt om sjukdomen

Notoedres cati är ett mikroskopiskt hudkvalster som gräver gångar i överhuden och livnär sig på vävnadsvätska. Där kvalstren tränger in uppstår inflammation, klåda och en allergisk reaktion. Utan behandling kan skabben förvärras och spridas från huvudet till hela kroppen.

Livscykeln sker på katten. Honan lägger ägg i gångarna, äggen kläcks till larver och dessa utvecklas via nymfer till vuxna kvalster. Hela utvecklingen kan slutföras på mindre än 3 veckor. Äggen kläcks efter omkring 4–5 dagar, och vuxna kvalster kan uppträda redan 12 dagar efter kläckningen, även om det ofta tar längre tid.

Notoedres är ovanligt i Sverige och andra nordliga områden. Det är en annan parasit än öronskabbkvalstret, som framför allt finns i hörselgången. Misstänkt smitta behöver därför bekräftas, så att behandlingen riktas mot rätt kvalster.

Orsaker

  • smitta vid direktkontakt med en sjuk katt;
  • spridning via saker som används för skötseln, bäddar och möbler;
  • många djur på liten yta (katthem, uppfödningar);
  • försvagat immunförsvar, kroniska sjukdomar och stress kan förvärra förloppet.

Direktkontakt mellan katter är den viktigaste smittvägen. När en katt i en grupp är smittad behöver även andra kontaktkatter räknas som möjliga bärare. Klådan och hudförändringarna kan vara olika tydliga hos olika katter, trots att de har haft nära kontakt.

Riskfaktorer

  • utekatter och katter från katthem;
  • kattungar och unga katter (mer mottagliga);
  • äldre eller försvagade katter;
  • katter som inte behandlas regelbundet mot parasiter.

Det finns begränsat med kattdata om hur dessa faktorer var för sig påverkar risken för Notoedres. Även en i övrigt frisk katt kan smittas. Täta kontakter gör det lättare för kvalstren att spridas mellan kattfamiljer eller i en djurgrupp.

Vanliga symtom

  • kraftig klåda (katten kliar sig hela tiden och skadar huden);
  • håravfall, särskilt på huvudet, öronen och halsen;
  • grå skorpor och sårskorpor;
  • röd och förtjockad hud;
  • tecken på sekundär bakterieinfektion, som varblåsor eller obehaglig lukt;
  • irritabilitet och viktnedgång vid svårt förlopp.

Förändringarna börjar typiskt längs öronens kanter och kan sprida sig över ansiktet, ögonlocken och halsen. Därefter kan även tassar och området kring bakdelen påverkas. När katten kliar och gnider sig kan huden skadas ytterligare, så att kala fläckar och öppna rivsår uppstår.

Vid ett svårt angrepp kan katten bli avmagrad och allmänt försvagad. Feber kan också förekomma. Hur mycket päls som saknas säger inte ensamt hur sjuk katten är; aptit, aktivitet och sårens omfattning behöver bedömas tillsammans.

Komplikationer och följder

  • utbredda förändringar i huden;
  • avmagring på grund av ständig stress och kliande;
  • sekundära bakterie- och svampinfektioner;
  • smitta till människor (ger oftast övergående klåda och utslag).

Den skadade hudbarriären underlättar sekundär bakterieinfektion. Utan behandling kan svåra fall bli livshotande, särskilt hos unga katter. Hos människor kan kvalstren orsaka kliande utslag efter kontakt med ett angripet djur, men de brukar inte fortsätta leva och föröka sig på människan.

Diagnos hos veterinären

  • hudundersökning;
  • djupa hudskrap och mikroskopi (kvalster och ägg);
  • uteslutning av andra parasiter (demodikos, sarkoptesskabb);
  • cellprov vid sekundära infektioner.

Varför behövs skrapprov?

Veterinären väger samman klåda, förändringarnas placering och kontakt med andra djur. I skrapprovet går det att identifiera kvalster eller ägg med mikroskop. Vid Notoedres finns ofta många kvalster, vilket brukar göra dem lättare att hitta än vid vissa andra skabbangrepp.

Ett foto på skorpor kan inte avgöra vilken parasit katten har. Öronskabb, andra hudparasiter, ringorm och allergiska hudproblem kan också ge klåda eller pälsavfall. Om huden är varig eller luktar illa kan cellprov hjälpa till att avgöra om en följdinfektion behöver behandling.

Kvalstren kan ibland påvisas i avföringsprov eftersom katten sväljer dem när den slickar pälsen. Hudproverna är ändå centrala för att bekräfta orsaken till hudförändringarna.

Behandling

Behandlingen ska både döda kvalstren och hantera hudskadorna. I Sverige finns registrerad behandling med moxidektin mot Notoedres cati hos katt. Veterinären väljer preparat utifrån diagnos, ålder, vikt och hälsa. Produkter med olika verksamma ämnen kan ha helt olika användningsområden även om förpackningarna liknar varandra.

Alla katter som haft nära kontakt med den smittade katten behöver omfattas av planen, även de som ännu inte visar klåda. Om bara katten med mest skorpor behandlas finns risk att smittan blir kvar i gruppen. Andra djurslag i hemmet behöver bedömas separat; en katts behandling ska inte kopieras till en hund eller kanin.

Vid sekundär bakterieinfektion kan antibiotika behövas. Klåda och kraftig inflammation kan ibland också kräva särskild lindring. Sådan behandling behöver kombineras med åtgärder mot kvalstren, eftersom enbart klådlindring lämnar orsaken kvar.

Hudvård och uppföljning

Veterinären kan rekommendera skonsam rengöring för att mjuka upp skorpor och göra huden lättare att behandla. Riv inte loss hårt sittande skorpor. Följ instruktionerna för det ordinerade medlet och ge inte extra behandlingar på eget initiativ.

Hemma följs klåda, nya skorpor, rivsår, aptit och vikt. Vid utebliven förbättring eller nya hudförändringar behöver veterinären kontrollera diagnosen, hur behandlingen använts och om alla kontaktkatter har omfattats. Hudens läkning och bedömningen av kvarvarande kvalster behöver båda ingå i uppföljningen.

Rengöring i hemmet

Rengör bäddar, transportburar och skötselredskap som katterna delar. Kvalstrets livscykel är knuten till katten, och omfattande kemisk sanering av bostaden behövs vanligen inte. Den viktigaste åtgärden är att samordna behandlingen av katterna och begränsa nya smittkontakter.

Förebyggande

  • använd parasitmedel som veterinären bedömt lämpligt för kattens smittrisk;
  • isolera och behandla sjuka djur;
  • rengör bäddar, klösbrädor och möbler;
  • inte för många djur på liten yta i katthem och uppfödningar;
  • ett starkt immunförsvar tack vare bra foder.

Om en ny katt har klåda eller skorpor behöver den undersökas innan nära kontakt med andra katter tillåts. Välj förebyggande parasitskydd individuellt; olika medel skyddar mot olika parasiter. Läs om balanserad kost för husdjur.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Skabb hos katter (notoedres) är en smittsam sjukdom som kan ge svåra besvär hos katten och övergående hudreaktioner hos människor. Kontakta veterinären snabbt om katten får klåda, skorpor och kala fläckar. Tidig behandling kan avlägsna parasiterna och förebygga komplikationer.

Berätta vilka andra djur katten träffat och om fler i hemmet kliar sig. Vid egna hudutslag bör du kontakta vården och nämna den misstänkta kattsmittan. Kattens läkemedel ska inte användas på människor.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Är Notoedres samma sak som öronskabb?

Nej, Notoedres angriper huden och ger ofta skorpor längs öronkanter, ansikte och hals. Öronskabbkvalstret finns främst i hörselgången. Veterinärundersökning och mikroskopi hjälper till att skilja parasiterna åt.

Kan en innekatt få Notoedres?

Ja, smittan kan följa med genom kontakt med en angripen katt, även om den egna katten annars lever inomhus. När en katt i hemmet är smittad behöver alla kontaktkatter bedömas.

Måste alla katter i hemmet behandlas?

Katter som haft nära kontakt behöver vanligen behandlas tillsammans, även om bara någon har tydliga skorpor. Annars kan smittan finnas kvar. Veterinären planerar vilka djur som omfattas och vilket medel som passar.

Kan skabben smitta mig?

Ja, kontakt med en angripen katt kan ge kliande hudutslag hos människor. Kvalstret brukar inte etablera ett varaktigt angrepp på människan. Kontakta vården vid egna besvär och behandla kattens smitta enligt veterinärens plan.

Behöver hela bostaden desinficeras?

Omfattande kemisk sanering behövs vanligen inte vid Notoedres. Rengör kattens bäddar och delade redskap och följ veterinärens råd. Samordnad behandling av kontaktkatterna är viktigare än att enbart städa miljön.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →