Akut till veterinären
Åk direkt till en veterinärklinik om katten visar något av följande tecken.
- Täta försök att kissa utan synlig urin.
- Bara några droppar urin trots att katten krystar eller jamar på lådan.
- Kraftig smärta i buken eller stark oro tillsammans med svårigheter att kissa.
- Kräkningar eller påtaglig slöhet samtidigt som katten har urinbesvär.
- Kollaps eller svårighet att få kontakt med katten.
Det kan vara svårt att avgöra om katten försöker kissa eller bajsa. Vid misstänkt stopp ska du åka in även om katten nyss var pigg. Försök inte klämma på buken för att tömma blåsan. En spänd urinblåsa behöver bedömas och hanteras av veterinär.
Allmänt om sjukdomen
Urinröret hos katter är en smal kanal som för ut urinen från urinblåsan. När väggarna blir inflammerade uppstår svullnad och irritation, och urineringen blir smärtsam och svår. Hos hankatter är urinröret längre och smalare än hos honor. Det ger mindre utrymme för urinen att passera när slemhinnan svullnar eller när något fastnar.
Inflammation i urinblåsan kallas cystit. Uretrit kan förekomma samtidigt och ge samma besvär vid urinering. Vid idiopatisk cystit kan även urinröret svullna eller dra ihop sig. Hos en katt med smärta och täta trängningar behöver veterinären först bedöma om urin fortfarande kan passera.
Orsaker
- Bakteriella urinvägsinfektioner kan irritera urinröret och andra delar av urinvägarna.
- Urinsten, även små stenar eller grus, kan irritera slemhinnan på vägen ut.
- Proppar i urinröret kan bestå av slem, celler, proteiner och varierande mängder kristaller.
- Skador i urinröret kan uppstå i samband med kateterisering eller när en sten passerar.
- Inflammation i urinblåsan kan förekomma tillsammans med svullnad och irritation i urinröret.
Kateterisering kan behövas för att häva ett stopp, även om slemhinnan är ömtålig. Vid kvarstående besvär efter ingreppet kan veterinären undersöka om slemhinnan fortfarande är irriterad eller om en förträngning har uppstått. Felint herpesvirus och calicivirus har undersökts vid nedre urinvägsbesvär, men någon säker koppling till uretrit är inte visad.
Riskfaktorer
- Hankatter löper större risk för urinstopp på grund av det smala urinröret.
- Överviktiga katter som rör sig lite kan ha ökad risk för besvär från de nedre urinvägarna.
- Katter med kronisk blåskatarr eller urinsten kan få återkommande irritation i urinröret.
- Katter som får en obalanserad kost eller dricker lite kan ha ökad risk för vissa typer av urinsten.
Urinstopp förekommer hos både kastrerade och okastrerade hankatter. I en studie av 84 hankatter med urinstopp hade både kastrerade och okastrerade katter liknande tecken vid undersökningen. Hos de 29 som behövde opereras såg man skador i urinröret oavsett om katten var kastrerad. Det finns begränsat underlag för att bedöma kastrering som en självständig riskfaktor för uretrit.
Vanliga symtom
- Täta och smärtsamma försök att kissa.
- Blod i urinen (hematuri).
- Urin i små mängder eller droppvis.
- Jamande och oro vid urinering.
- Katten slickar sig på könsorganen.
- Katten kissar utanför lådan eller går dit betydligt oftare än vanligt.
Om katten lämnar många små urinfläckar kan det tyda på trängningar eller att den har svårt att tömma blåsan. När flera katter delar låda är det lätt att missa vilken katt som har lämnat en fläck. Veterinären behöver veta om du sett just den sjuka katten kissa.
Komplikationer och följder
Stopp i urinröret är den allvarligaste komplikationen och drabbar särskilt hankatter. Vid ett fullständigt stopp kan katten utveckla akut njurskada och farliga förändringar i blodets kaliumhalt. Vid en bakteriell infektion kan bakterier spridas vidare till urinblåsan och njurarna. Långvarig inflammation eller skador kan också ge ärrbildning i urinröret. En förträngning kan göra urinstrålen svagare och öka risken för nya stopp.
Diagnos hos veterinären
Veterinären känner försiktigt på buken för att bedöma urinblåsans storlek och ömhet. Vid misstänkt urinstopp kan blodprover visa hur njurarna och saltbalansen har påverkats. Urinprov kan visa blod, protein, kristaller eller bakterier. Blod och inflammatoriska celler i urinen kan förekomma även när det saknas en bakteriell infektion.
Vid misstanke om bakterier kan veterinären ta urin direkt från urinblåsan för odling. Det minskar risken att bakterier från huden eller de yttre urinvägarna följer med provet. En urinodling kan visa vilken bakterie som växer och vilka antibiotika den är känslig för. Ultraljud av urinblåsan och åtkomliga delar av urinröret kan ingå i utredningen. Röntgen kan behövas vid misstanke om sten. Vid ett kroniskt förlopp kan veterinären använda kontrastbilder eller uretrocystoskopi (undersökning av urinröret med kamera) för att se slemhinnan och eventuella förträngningar.
Behandling och uppföljning
Behandlingen beror på vad som orsakat irritationen och hur väl urinen kan passera. Vid urinstopp behöver veterinären snabbt återställa flödet, ofta med en kateter under sedering eller narkos. Smärtlindring och vätskebehandling anpassas till kattens tillstånd. Antibiotika kan behövas vid bakteriell infektion. Katetern läggs in varsamt och används bara när veterinären bedömer det nödvändigt. Om ärrbildning i urinröret hindrar flödet kan en förträngning i vissa fall vidgas med ett ingrepp. Valet av behandling beror bland annat på var förträngningen sitter.
I en brittisk journalstudie behövde 100 av 854 katter (11,7 %) kateteriseras på nytt inom 48 timmar efter att deras första kateter tagits bort. Efter hemkomsten är det därför viktigt att följa hur katten kissar och reagera snabbt om urinen minskar eller uteblir igen.
Förebyggande
- Ge katten fri tillgång till färskt vatten och ett foder som passar dess behov.
- Förebygg urinsten med ett anpassat specialfoder när veterinären rekommenderar det för den aktuella stentypen.
- Sök vård i tid vid tecken på blåskatarr eller infektion.
- Se till att katten har tillgång till en ren låda där den kan kissa i lugn och ro.
- Följ klinikens plan för återkontroller om katten tidigare har haft urinsten, förträngning eller urinstopp.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Svårigheter att kissa, blod i urinen eller smärta är skäl att genast låta veterinären undersöka katten. Notera när du senast såg katten kissa normalt och om den försöker oftare än vanligt. Berätta om tidigare urinvägsbesvär, en nyligen använd kateter eller ett foderbyte. Om katten bara får ut droppar eller inte kan kissa alls behöver den vård direkt.
Vanliga frågor
Är uretrit samma sak som blåskatarr?
Uretrit sitter i urinröret, medan blåskatarr sitter i urinblåsan. De kan förekomma samtidigt och ge liknande symtom. Veterinären undersöker hur urinen passerar och kan använda urinprov och bilddiagnostik för att utreda orsaken.
Räcker några droppar urin för att veta att katten kan kissa?
Nej. Vid täta, smärtsamma försök kan några droppar komma ut även när blåsan inte töms ordentligt. Katten behöver bedömas akut om den upprepade gånger försöker kissa och det bara kommer droppar.
Behöver katten antibiotika om det finns blod i urinen?
Blod kan komma från en irriterad slemhinna, en sten eller en infektion. Vid misstanke om bakterier kan en urinodling visa om antibiotika behövs och hjälpa veterinären att välja en lämplig behandling.
Varför får katten besvär igen efter ett urinstopp?
Slemhinnan kan fortfarande vara irriterad, och en sten, propp eller förträngning kan påverka urinflödet. Kontakta veterinären direkt om katten åter får svårt att kissa så att ett nytt stopp kan upptäckas snabbt.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Urinvägsbesvär hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Occurrence and clinical management of urethral obstruction in male cats under primary veterinary care in the United Kingdom in 2016, Journal of Veterinary Internal Medicine, läst 2026-11-07.
- Noninfectious Diseases of the Urinary System of Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- Risk Factors and Clinical Presentation of Cats with Feline Idiopathic Cystitis, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Neutering is not associated with early-onset urethral obstruction in cats, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Feline Lower Urinary Tract Disease, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-07.
- Urinary tract infection and subclinical bacteriuria in cats: A clinical update, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Fluoroscopy-guided balloon dilation of a proximal urethral stricture caused by a urethral membrane in a female cat, Journal of Feline Medicine and Surgery Open Reports, läst 2026-11-07.
- Prevalence of viral infections in Norwegian cats with and without feline lower urinary tract disease, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Infectious Diseases of the Urinary System of Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- Akutvård katt – när ska du söka hjälp och vad kan du förvänta dig?, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
