Sjukdomar

Danmark: fågelinfluensa på två kalkongårdar på en vecka — 67 000 fåglar avlivade, myndigheten uppmanar fjäderfähållare att vara vaksamma

Den 23 oktober bekräftade danska Livsmedelsverket det första utbrottet av högpatogen fågelinfluensa sedan april — på en kalkongård i Bøgelunde. Några dagar senare hittades viruset på en andra gård, på ön Lolland. Vi förklarar vad som hänt, vilka regler som gäller i zonerna, varför hösten är farlig och vad ägare av fjäderfä, katter och hundar bör göra.

7 min läsning
Tigrerad katt som tittar upp mellan växter
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad som hände i Bøgelunde
  2. Det andra utbrottet — på Lolland
  3. Vilka regler som gäller i zonerna
  4. Varför utbrotten börjar just nu
  5. Varför kalkongårdar är så sårbara
  6. Så känner du igen fågelinfluensa hos fjäderfä
  7. Även grannländerna drabbas
  8. Vad fjäderfähållare bör göra
  9. Om du hittar en död vild fågel
  10. Är viruset farligt för människor och livsmedel?
  11. Så skyddar du katt och hund
  12. Vad händer nu

Vad som hände i Bøgelunde

Den 23 oktober 2026 rapporterade danska Livsmedelsverket (Fødevarestyrelsen) högpatogen fågelinfluensa i en stor kalkonbesättning i Bøgelunde i Slagelse kommun på Själland. Diagnosen bekräftades genom laboratorieanalys vid Statens Serum Institut.

Alla 40 000 kalkoner avlivas — så stoppas spridningen av viruset och de sjuka fåglarna besparas lidande. Det är det första utbrottet av fågelinfluensa hos tamfjäderfä i Danmark denna säsong. Det föregående var i april 2026.

Oktober 2026Fågelinfluensa i Danmark
40 000kalkoner i BøgelundeSlagelse kommun, 23 oktober
27 000kalkoner i StokkemarkeLolland, avlivning 26 oktober
april 2026föregående utbrott hos tamfjäderfäDanmark
”medel”risk från vilda fåglarbedömning från 4 maj 2026

Fødevarestyrelsen, TV2 Øst, 23–26 oktober 2026

Det andra utbrottet — på Lolland

Mindre än en vecka senare hittades viruset på en andra kalkongård — i Stokkemarke på ön Lolland i södra Danmark. Där fanns 27 000 kalkoner, som avlivades måndagen den 26 oktober. Även runt den gården inrättades en skyddszon och en övervakningszon, och för alla fågelhållare i dem gäller skärpta krav.

Det är inte första gången för Danmark: 2022 fick till exempel 34 000 kalkoner avlivas på en gård nära Skælskør.

Vilka regler som gäller i zonerna

Runt båda gårdarna inrättades genast en skyddszon och en övervakningszon. Enligt EU:s regler omfattar skyddszonen minst 3 kilometer och övervakningszonen minst 10 kilometer. För alla som håller fåglar i dessa zoner gäller gemensamma krav:

  • registrera sina fåglar i det danska registret över djurbesättningar — även om det bara rör sig om några höns i trädgården;
  • inte föra in eller ut levande fåglar, ägg eller fjäderfäprodukter ur zonen utan särskilt tillstånd från myndigheten;
  • inte anordna marknader, utställningar eller tävlingar med fåglar.

Registreringen behövs för att veterinärerna ska veta var varje fågel i zonen finns och snabbt kunna kontrollera alla besättningar — även de små.

Zonerna hävs när veterinärerna har kontrollerat besättningarna i dem och risken för spridning har minskat.

Varför utbrotten börjar just nu

Myndigheten kopplar utbrotten direkt till höstflyttningen. Under de senaste veckorna har fågelinfluensa påvisats hos flera vilda fåglar, så det första fallet hos tamfjäderfä förvånade inte experterna.

Flest fall av högpatogen fågelinfluensa ser vi oftast när flyttfåglarna flyger över Danmark — som nu, under höstflyttningen.

Mette Kirkeskov Sie, veterinär och sektionschef på Fødevarestyrelsen

Danmark ligger på en av de viktigaste flyttvägarna på hösten: änder, gäss och andra sjöfåglar från Skandinavien och norra Ryssland passerar här på väg till övervintringsplatserna. Viruset utsöndras med deras avföring och kan nå tamfåglar via foder, vatten, strö eller på skor och redskap.

Just nu gäller i Danmark riskbedömningen från den 4 maj 2026: risken för att viruset förs in av vilda fåglar bedöms som medelhög. Om myndigheten höjer den till hög införs i hela landet ett krav på att hålla fjäderfä och andra fåglar i fångenskap under tak eller nät, så att de inte kommer i kontakt med vilda fåglar. Sådana åtgärder har Danmark infört även under tidigare säsonger, oftast för hösten och vintern.

Varför kalkongårdar är så sårbara

Kalkoner och höns är mycket mottagliga för högpatogen fågelinfluensa: sjukdomen utvecklas på några dagar och fåglarna dör i stort antal. Änder och gäss kan däremot bära viruset nästan utan symtom — därför sprider vilda sjöfåglar det så effektivt. På en stor gård där tusentals fåglar lever i samma stall sprids viruset mycket snabbt, och det enda sättet att stoppa det är att avliva hela flocken.

Därför arbetar stora fjäderfäanläggningar efter strikta regler: stallarna beträds bara via en hygiensluss med klädbyte, foder och strö förvaras övertäckt och fordon desinficeras. Men inte ens det strängaste skyddet utesluter risken helt — viruset kan komma in med damm, gnagare eller småfåglar som tar sig in i stallet.

Så känner du igen fågelinfluensa hos fjäderfä

Hos höns och kalkoner förlöper högpatogen fågelinfluensa blixtsnabbt, och ofta är det första tecknet att flera fåglar plötsligt dör under natten. Djurhållaren bör också reagera på slöhet och burrig fjäderdräkt, ovilja att äta och dricka, kraftigt minskad äggläggning, svullnad av huvudet, blåaktig kam och slör, flytningar från näbben, andningssvårigheter, diarré och koordinationsstörningar.

Fågelinfluensa måste anmälas till veterinärmyndigheten. Om du misstänker den hos dina fåglar, kör inte själv fåglarna till veterinären och sälj inga ägg: ring veterinärmyndigheten och vänta på instruktioner.

Även grannländerna drabbas

Danmark är inte det enda land där säsongen har börjat. I grannlandet Schleswig-Holstein har viruset sedan den 21 oktober bekräftats på tre gårdar, och delstaten har infört obligatoriska skyddsåtgärder för alla fjäderfähållare. Den 19 oktober registrerade England säsongens första utbrott på en gård. Enligt branschsammanställningar för 21–26 oktober har Europa sedan början av 2026 haft fler än 300 utbrott hos tamfjäderfä i 16 länder och omkring 2 700 fall hos vilda fåglar i 33 länder.

Vad fjäderfähållare bör göra

Myndigheten betonar att djurhållarna själva kan göra mycket för att minska risken.

Om vi tar skyddet mot smitta på allvar kan vi tillsammans minska risken för utbrott.

Mette Kirkeskov Sie, veterinär, Fødevarestyrelsen

De viktigaste reglerna är enkla:

  • byt skor innan du går in till fåglarna och ha särskilda kläder för hönshuset;
  • se till att vilda fåglar inte kommer åt dina fjäderfän, deras foder eller vatten — utfodra och vattna under tak eller inomhus;
  • släpp inte ut fåglarna vid dammar och fält där vildgäss och vildänder samlas;
  • ta inte emot fåglar eller redskap från grannar så länge det finns utbrott i regionen;
  • om fåglarna blir slöa, slutar äta eller värpa, eller om flera dör plötsligt, kontakta veterinären direkt.

Om du hittar en död vild fågel

Fågelinfluensa smittar vanligtvis svårt till människor, men sjuka, försvagade och döda vilda fåglar ska man inte röra. I Danmark rapporteras fynd av döda vilda fåglar via appen FugleinfluenzaTip — utifrån dessa rapporter bestämmer veterinärerna vilka fynd som ska analyseras på laboratoriet. I Sverige rapporterar man till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Om du ändå har rört en fågel eller dess avföring, tvätta händerna noga med tvål.

Varje rapport är viktig. Veterinärmyndigheterna övervakar fågelinfluensa främst genom fynd av döda vilda fåglar: det är de som först visar att viruset har kommit till en region, och de gör det möjligt att varna fjäderfähållare i tid.

Är viruset farligt för människor och livsmedel?

Europeiska myndigheter bedömer risken för allmänheten som låg. Människor smittas av fågelinfluensa mycket sällan och nästan alltid vid nära kontakt med sjuka fåglar, till exempel vid slakt eller skötsel utan skydd. Kött och ägg från besättningar där viruset hittats når inte handeln, och ordentligt tillagat fågelkött och ägg är säkra. Konsumenterna i Danmark behöver alltså inte ändra sina vanor — det räcker att som alltid genomsteka fågelkött och inte smaka på rå köttfärs.

Så skyddar du katt och hund

För sällskapsdjur är den största risken kontakt med en sjuk eller död fågel. Katter är särskilt mottagliga för H5N1: i Europa har det redan hänt att katter blivit allvarligt sjuka efter att ha fångat eller ätit en sjuk fågel. Hundar smittas mer sällan, men det kan hända.

  • Låt inte hund eller katt röra, tugga på eller bära hem döda fåglar.
  • Ha hunden kopplad vid sjöar, kusten och fält med många vilda fåglar.
  • Ge inte dina djur rått fågelkött eller inälvor av okänt ursprung.
  • Om det finns ett utbrott i närheten, begränsa om möjligt kattens utevistelse.
  • Om ett djur som kan ha haft kontakt med en fågel blir slött, får hög feber, hostar, andas tungt eller vinglar, ring veterinären direkt och berätta om kontakten.

Vad händer nu

Fågelinfluensasäsongen i norra Europa pågår vanligtvis till våren, med en topp under hösten och början av vintern. Myndigheten följer fynden hos vilda fåglar och reviderar vid behov sin riskbedömning. Fjäderfähållare i Danmark bör följa meddelandena från Fødevarestyrelsen, som publicerar zonkartor, regler och nya fall. För den som har kalkoner och höns i trädgården innebär det en sak: håll fåglarna så att de inte möter vilda fåglar fram till våren, och ring veterinären vid minsta tecken på sjukdom. För katt- och hundägare i hela Europa räcker en enkel regel under dessa månader: håll djuret borta från döda fåglar.

Källor

  1. Danska Livsmedelsverket (Fødevarestyrelsen), 23 oktober 2026
  2. TV2 Øst, oktober 2026
  3. DR, 23 oktober 2026