Sjukdomar

700 vildsvin med GPS-halsband i 13 länder: EFSA visar hur långt vildsvinen vandrar och varför afrikansk svinpest kommer närmare gårdarna än man kan tro

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har publicerat en ny rapport om afrikansk svinpest. Forskare analyserade data från GPS-halsband på omkring 700 vildsvin i 13 europeiska länder. För det mesta håller sig vildsvinen inom ett litet område, men enskilda djur vandrar upp till 60 km på två veckor. Och under var femte tvåveckorsperiod kom vildsvin närmare än 50 meter från grisgårdar. Vad det betyder för lantbrukare, jägare och hundägare.

8 min läsning
Ett vildsvin står på en äng
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad som hände
  2. Varifrån uppgifterna kommer
  3. Vildsvin är hemkära
  4. Men vissa är vandrare
  5. Vildsvin vid grisgårdar
  6. Varför det är viktigt för lantbrukare
  7. Populationstäthet
  8. Vädrets roll
  9. Varför kadaver är så farliga
  10. Sökhundar
  11. Drönare
  12. Hur man avgör när djuret dog
  13. Vad EFSA:s expert sade
  14. Var smittan finns i Europa i dag
  15. Läget vid de tjeckiska gränserna
  16. Hur människor sprider smittan
  17. Regler för jägare
  18. Regler för friluftslivet
  19. Hundar på promenad
  20. Små besättningar
  21. Tecken på smittan hos grisar
  22. Vad projektet EUROBOAR är
  23. Hur GPS-halsband fungerar
  24. Varför det finns så många vildsvin
  25. Jakt och smitta
  26. Vad som ändras efter rapporten
  27. Varför rapporten är viktig för alla länder
  28. När du ska kontakta veterinär

Vad som hände

Den 16 november publicerade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA en ny vetenskaplig rapport om afrikansk svinpest. Den har tre delar: hur vildsvin rör sig, vad som styr smittans spridning och hur man bäst hittar döda djur och avgör när de dog. Slutsatserna ska hjälpa länderna att rikta sin övervakning bättre.

Varifrån uppgifterna kommer

EFSA:s forskare analyserade data från GPS-halsband på omkring 700 vildsvin i 13 europeiska länder. Uppgifterna sammanställdes av det internationella projektet EUROBOAR, som samlar forskare som studerar vildsvin i olika delar av Europa. Det viktiga är att djuren levde i områden utan afrikansk svinpest, så deras beteende hade inte påverkats av smittan eller av bekämpningsåtgärder.

Vildsvin är hemkära

Huvudresultatet är att vildsvin oftast håller sig inom ett litet område. Under 14 dagar var ett djurs genomsnittliga hemområde 2,4 kvadratkilometer. Det stämmer med vad veterinärer ser i praktiken: afrikansk svinpest sprids oftast gradvis bland vildsvin, från ett område till nästa.

Men vissa är vandrare

Samtidigt beter sig vissa vildsvin helt annorlunda. I sällsynta fall vandrade enskilda djur upp till 60 kilometer på samma två veckor. Sådana långa förflyttningar kan förklara plötsliga hopp av smittan till nya områden långt från kända utbrott.

Det viktigaste i EFSA:s rapportVildsvin och afrikansk svinpest
700vildsvin med GPS-halsband i urvaletEFSA
13europeiska länder som uppgifterna kommer frånEFSA
2,4 km²ett vildsvins genomsnittliga hemområde på 14 dagarEFSA
60 kmså långt vandrade enskilda djur på 14 dagarEFSA
22 %av tvåveckorsperioderna med närmande till en gård under 50 mEFSA

EFSA; 16.11.2026

Vildsvin vid grisgårdar

Den mest oroande siffran gäller gårdarna. Forskarna undersökte hur ofta vildsvin vars hemområde omfattade en grisgård kom ända fram till den. Under 22 % av tvåveckorsperioderna kom sådana djur minst en gång närmare än 50 meter från gården. Kontakt mellan vilda och tama grisar är alltså ingen teori utan en regelbunden möjlighet.

Varför det är viktigt för lantbrukare

Afrikansk svinpest går inte att behandla, det finns inget vaccin och vid ett utbrott på en gård avlivas hela besättningen. Om vildsvin regelbundet kommer nära gårdar kan varje lucka i stängslet, en öppen dörr eller felaktigt förvarat foder bli en väg in för viruset. EFSA betonar att strikt smittskydd på gårdar i områden med smittade vildsvin är avgörande.

Populationstäthet

Rapportens andra del handlar om vad som driver smittans spridning. Ju tätare vildsvinsstammen är, desto snabbare når smittan nya områden. EFSA rekommenderar därför att övervakning och bekämpning koncentreras till områden med hög vildsvinstäthet vid fronten av ett utbrott som sprider sig.

Vädrets roll

Ett oväntat resultat gäller temperaturen. I områden med högre minimitemperaturer var andelen positiva kadaver mindre och smittan fanns kvar kortare tid. Viruset överlever troligen längre i kadaver och i miljön när det är kallt, så smittade rester förblir farliga längre.

Varför kadaver är så farliga

Viruset som orsakar afrikansk svinpest är mycket tåligt. Det kan överleva i månader i döda vildsvin, särskilt i kyla. Friska vildsvin nosar på och äter resterna och smittas. Därför är det en av de viktigaste åtgärderna att snabbt hitta och ta bort döda djur.

Sökhundar

EFSA har bedömt metoderna för att söka efter kadaver. Särskilt utbildade hundar gör sökandet betydligt effektivare: de hittar rester i tät undervegetation där en människa skulle gå förbi. I flera EU-länder finns redan hundekipage som är tränade att hitta döda vildsvin.

Drönare

Vissa länder använder drönare med värmekamera och vanlig kamera för att söka efter kadaver. Enligt EFSA beror nyttan på landskapet: i öppen terräng fungerar de bra, i tät skog sämre. Drönare kompletterar hundar och människor men ersätter dem inte.

Hur man avgör när djuret dog

När ett kadaver hittas är det viktigt att veta hur länge vildsvinet har varit dött. Det avgör när viruset kan ha dykt upp i området. Oftast bedöms tiden visuellt utifrån nedbrytningsstadiet. EFSA drar slutsatsen att sådana metoder i de flesta situationer fungerar för fältarbete.

Vad EFSA:s expert sade

”Genom att veta hur vildsvin rör sig kan länderna rikta övervakningen av afrikansk svinpest mer effektivt. Genom att föra samman exakta spårningsdata från flera europeiska länder har vi nu en tydligare bild av deras beteende och av de faktorer som kan påverka smittans spridning”, sade Frank Verdonck, chef för EFSA:s enhet för biologiska faror samt djurhälsa och djurskydd.

Var smittan finns i Europa i dag

Afrikansk svinpest är fortfarande ett av de största hoten mot grisuppfödningen i EU. Hösten 2026 påvisas den hos vildsvin i Tyskland, Polen, de baltiska länderna, Italien och på Balkan, och i år hittades smittan för första gången i Finland. Finland bygger ett 83 kilometer långt stängsel för att hålla viruset kvar bland vildsvinen i landets sydöstra del.

Läget vid de tjeckiska gränserna

Den tjeckiska veterinärmyndigheten SVS meddelade att den i oktober hävde den sista restriktionszonen i landets norra del, eftersom två år har gått sedan det senaste bekräftade fallet. Men den följer grannländerna noga: i Sachsen är smittan bekräftad hos vildsvin omkring 20 km från den tjeckiska gränsen och i Slovakien omkring 30 km.

Hur människor sprider smittan

Vildsvinen själva vandrar inte långt, så långa hopp av smittan hänger ofta ihop med människor. Viruset sprids med skor, kläder och bildäck, med jakttroféer och med fläskprodukter som slängs vid vägkanten. En korvsmörgås från ett smittat område som lämnas på en parkering kan starta ett nytt utbrott.

Regler för jägare

  1. Rengör och desinficera skor, kläder och bil efter jakten.
  2. Lämna inte vildsvinsinälvor i skogen utan tillstånd.
  3. För inte troféer eller kött ut ur restriktionszoner.
  4. Rapportera varje dött vildsvin du hittar.
  5. Gå aldrig in i grisstallet i jaktkläderna.

Regler för friluftslivet

Släng inte rester av fläskprodukter i skogen eller vid rastplatser, använd stängda soptunnor. Ta inte med hemgjorda korvar eller fläsk från områden med afrikansk svinpest. Om du hittar ett dött vildsvin, rör det inte och rapportera fyndet till veterinärmyndigheten eller polisen.

Hundar på promenad

En hund kan bära viruset på tassar och päls om den har nosat på ett vildsvinskadaver och sedan kommer nära grisar. För hundarna själva är viruset inte farligt, men i restriktionsområden måste de vara kopplade i skogen. Jakthundar tvättas efter jakten och utrustningen rengörs.

Små besättningar

Särskilt sårbara är små besättningar med några grisar på gården. Där finns sällan dubbla stängsel eller hygienslussar. Experter råder att hålla grisarna inomhus, inte utfodra dem med matrester, inte släppa in obehöriga och genast ringa veterinären om en gris dör.

Tecken på smittan hos grisar

Sjuka grisar får hög feber, slutar äta och ligger ner, och huden på öron, buk och ben blir röd eller blå; kräkningar, diarré och blödningar kan förekomma. Grisarna dör inom några dagar. Vid minsta misstanke ska veterinärerna kontaktas omedelbart och djuren inte flyttas någonstans.

Vad projektet EUROBOAR är

EUROBOAR är ett nätverk av forskare från olika europeiska länder som studerar vildsvin med GPS-halsband och viltkameror. Medlemmarna delar sina data för att jämföra djurens beteende i olika landskap och klimat. Utan detta samarbete hade det inte gått att samla spåren från hundratals vildsvin i 13 länder i en och samma studie.

Hur GPS-halsband fungerar

Ett vildsvin fångas i en fälla, sövs och får ett halsband med GPS-mottagare. Flera gånger om dagen registrerar enheten positionen och skickar den till forskarna. Efter månader eller år lossnar halsbandet automatiskt. Spåren visar var djuret äter och vilar och hur ofta det närmar sig gårdar och vägar.

Varför det finns så många vildsvin

Antalet vildsvin i Europa har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Milda vintrar, majsfält och åtling från jägare ger dem gott om mat, och de har få naturliga fiender. Ju fler vildsvin, desto lättare sprids afrikansk svinpest, och därför ökar många länder jakten.

Jakt och smitta

Jakten kan både hjälpa och stjälpa bekämpningen. Att minska tätheten av vildsvin bromsar smittan, men bullriga drevjakter kan sprida djuren över stora avstånd. I utbrottsområden begränsas därför jakten ofta eller bedrivs enligt särskilda regler för att inte sprida viruset.

Vad som ändras efter rapporten

EFSA:s rapport är det vetenskapliga underlaget för beslut av EU-kommissionen och de nationella veterinärmyndigheterna. Uppgifterna om vildsvinens rörelser hjälper till att bestämma rätt storlek på restriktionszoner och planera kadaversök. Resultatet om populationstäthet kan också påverka hur jakten regleras i områden i utkanten av utbrott.

Varför rapporten är viktig för alla länder

Även länder utan afrikansk svinpest kan ha nytta av rapporten. Att veta hur ofta vildsvin närmar sig gårdar hjälper till att förstärka stängsel och förbereda beredskapsplaner i tid. Ju bättre förberedelser, desto mindre skada om viruset ändå kommer.

När du ska kontakta veterinär

Om dina grisar har hög feber, inte äter, har röd eller blåaktig hud, diarré eller blödningar, kontakta genast en veterinär och veterinärmyndigheten. Om din hund har nosat på eller tuggat på ett vildsvinskadaver, tvätta den och håll den borta från grisar; om hunden visar tecken på sjukdom, ta den till veterinär.

Källor

  1. EFSA, 16 november 2026
  2. Státní veterinární správa, 2026
Ämne: SjukdomarDjur: Lantbruksdjur HundarLand: EU