70 000 ankor i Nederländerna, inhysningskrav i hela Skottland och ett virus som slagit rot på Svalbard: fågelinfluensan tar fart i Europa

Vad som hänt

Den 9 och 10 november 2026 bekräftades fågelinfluensa H5N1 i flera europeiska länder samtidigt. I Nederländerna hittades viruset på en stor ankgård, i England på en kommersiell fjäderfägård i Norfolk och i Tyskland på en liten gård i Brandenburg. Skottland införde tvingande skyddsåtgärder för fåglar i hela landet. Samtidigt meddelade norska forskare att viruset har slagit rot på Svalbard.

70 000 ankor i Hierden

Det största utbrottet de här dagarna var i byn Hierden i den nederländska provinsen Gelderland. På en gård som föder upp ankor för slakt bekräftades högpatogen fågelinfluensa. Omkring 70 000 fåglar avlivas under ledning av den nederländska livsmedels- och konsumentsäkerhetsmyndigheten NVWA. Enligt myndigheten drabbades samma gård av fågelinfluensa två gånger 2022.

Transportförbud

Runt gården i Hierden gäller transportförbud inom 10 kilometer. Inom zonen får fåglar, ägg, gödsel och använt strö inte transporteras. I zonen finns ytterligare 13 fjäderfägårdar. NVWA undersöker om djur eller produkter transporterades till eller från gården strax innan smittan upptäcktes. Om så är fallet kommer fler åtgärder.

Fåglarna under tak

Sedan den 28 oktober gäller ett nationellt inhysningskrav för kommersiellt fjäderfä i Nederländerna. Det infördes efter tre utbrott på kort tid. Även hobbyhållare med några hönor måste skydda sina fåglar mot kontakt med vilda fåglar. Besök i kommersiella fjäderfästallar är tillåtna bara när det behövs för människors eller djurs hälsa eller välfärd.

Vaccinering av värphöns

Det förra nationella inhysningskravet i Nederländerna hävdes först i juni 2026, när antalet smittfall hade minskat kraftigt. Redan då kallade ministeriet viruset oförutsägbart. Nu arbetar regeringen med en plan för obligatorisk vaccinering av värphöns. Nederländerna är ett av de EU-länder som på allvar överväger vaccinering som ett långsiktigt skydd mot fågelinfluensa.

Hela Skottland är skyddszon

Från klockan 12 den 10 november utlyste Skottlands statsveterinär en skyddszon mot fågelinfluensa i hela landet. Alla som håller fåglar är nu enligt lag skyldiga att följa strikta smittskyddsåtgärder. Anledningen var att fynden hos vilda och hållna fåglar ökat. Risken för fjäderfä i Skottland bedöms som mycket hög.

Vad som hittats i Storbritannien

Det första utbrottet i vinter bekräftades i Skottland för omkring sex veckor sedan på Yttre Hebriderna. När zonen utlystes hade Storbritannien sex fall hos hållna fåglar under säsongen: två i Skottland — en hobbyflock på Lewis och en äggproducent i Scottish Borders — och fyra i England. Sedan den 21 oktober har viruset påvisats hos 9 av 65 undersökta döda vilda fåglar.

Nytt utbrott i Norfolk

Den 9 november bekräftades högpatogen fågelinfluensa H5N1 på en kommersiell fjäderfägård nära Dersingham i King's Lynn and West Norfolk. Runt gården inrättades en skyddszon och en övervakningszon. För djurhållare där gäller restriktioner: fjäderfä, ägg, biprodukter och till och med andra djur får bara flyttas med särskilt tillstånd.

Brandenburg: höstens första utbrott

I Tyskland hittades viruset på en liten gård i kommunen Milower Land i Havelland. Där fanns omkring 50 höns, 80 ankor och 35 gäss. Det är höstens första fall av fågelinfluensa i en fjäderfäbesättning i Brandenburg, meddelade delstatens jordbruksministerium. Delstatslaboratoriet i Berlin-Brandenburg påvisade H5N1, och Friedrich Loeffler-institutet bekräftade fyndet officiellt.

Åtgärder i Havelland

Alla fåglar på gården avlivas. Distriktet utfärdade en allmän föreskrift: inom 10 kilometer måste djurhållare hålla fjäderfä inomhus och skydda dem mot vilda fåglar. Inom tre kilometer gäller en skyddszon där veterinärer besöker alla gårdar med fjäderfä. Två döda svanar som hittats i området undersöks också.

Ett virus som slagit rot på Svalbard

Det mest oroande beskedet de här dagarna kom från Arktis. Studier vid Norska veterinärinstitutet visar att fågelinfluensan har etablerat sig i Svalbards ekosystem och sprids mellan olika djurarter. Tidigare dök viruset upp där bara sporadiskt. Nu är det enligt forskarna en fast del av den lokala naturen.

Från trut till isbjörn

Högpatogen fågelinfluensa påvisades första gången på Svalbard sommaren 2022 hos en vittrut, en stor arktisk trut. Därefter började viruset drabba däggdjur. Hösten 2025 hittades det hos fyra fjällrävsungar. I maj 2026 påvisades det hos en isbjörn — det första sådana fallet i Europa.

Antikroppar hos många djur

På Svalbard har viruset dödat valrossar, fjällrävar och isbjörnar, främst unga djur. Men i prover som tagits efter 2022 hittades antikroppar hos en stor del av de undersökta djuren. ”Det visar att många djur har smittats och överlevt infektionen”, säger seniorforskaren Ingebjørg Nymo vid Veterinärinstitutet. Före 2022 fanns inga antikroppar i proverna.

Därför är det viktigt

Enligt Nymo är steget från fågel till däggdjur viktigt för viruset: det kommer ett steg närmare förmågan att smitta människor. Men invånarna på Svalbard behöver inte vara rädda så länge de undviker nära kontakt med sjuka eller döda djur. Veterinärinstitutet utreder möjligheten till långsiktig övervakning av viltets hälsa på ögruppen.

Risken för människor

Skotska hälsomyndigheter bedömer att risken för allmänheten är mycket låg. Ordentligt tillagat fågelkött och ägg är säkra. Störst risk har de som har nära kontakt med sjuka fåglar: lantbrukare, veterinärer och personal som avlivar besättningar. De rekommenderas skyddskläder, handskar och munskydd.

Därför ökar utbrotten

På hösten flyttar vilda sjöfåglar från norr till Västeuropa och för med sig viruset. Fågelinfluensa sprids via spillning, fjädrar, vatten och foder som vilda fåglar kommer åt. Därför ökar antalet utbrott på gårdar oftast i november och december. Inhysningskraven ska hindra att tamfåglar möter vilda fåglar.

Om du har några hönor

Även om du bara har några hönor är smittskyddet viktigt:

1. Håll fåglarna under tak eller i en sluten voljär när inhysningskrav gäller.
2. Ställ inte foder och vatten där vilda fåglar kommer åt.
3. Byt skor och kläder innan du går in i hönshuset.
4. Släpp inte in obehöriga i hönshuset.
5. Om fåglar dör eller värpningen sjunker kraftigt, ring veterinär direkt.

Sjukdomstecken hos fåglar

Hos höns och kalkoner förlöper fågelinfluensa ofta blixtsnabbt: fåglarna dör plötsligt utan tydliga symtom. Innan dess kan man se slöhet, aptitlöshet, burrigt fjäderdräkt, svullnad på huvudet, blåfärgad kam och slör, diarré och minskad värpning. Ankor och gäss kan få mildare symtom och är därför farliga dolda smittbärare.

Faran för katter

Katter kan smittas av fågelinfluensa om de fångar en sjuk fågel eller äter rått kött från en smittad fågel. Hos dem blir sjukdomen ofta allvarlig: hög feber, neurologiska problem, blindhet och kramper. I områden med utbrott är det bättre att inte låta katter gå fritt ute, och rått fågelkött bör tas bort ur deras kost.

Hundar och promenader

Hundar smittas sällan, men risk finns om de rör vid döda vilda fåglar. Ha hunden kopplad vid vatten och låt den inte plocka upp eller tugga på fåglar. Om hunden ändå kommer med en död fågel, rör den inte med bara händer, tvätta hundens mun och tassar och rapportera fyndet.

Om du hittar en död fågel

Rör inte döda vilda fåglar med bara händer. I Sverige rapporteras fynd, särskilt av svanar, gäss, änder och rovfåglar, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. I Norge är det Mattilsynet som ska få veta, och på Svalbard sysselmesteren. Andra länder har egna rapportvägar.

Vem som ansvarar för vad

I Europa leds kampen mot fågelinfluensa av nationella veterinärmyndigheter: NVWA i Nederländerna, delstaternas och distriktens veterinärmyndigheter i Tyskland med stöd av Friedrich Loeffler-institutet, och myndigheten för djur- och växthälsa APHA i Storbritannien. I Sverige ansvarar Jordbruksverket. De inrättar zoner, organiserar avlivning och kontrollerar grannbesättningar.

Vad ett utbrott kostar

Ett utbrott på en stor gård innebär mer än förlorade fåglar. Gårdar runt omkring hamnar i restriktionszoner, kan inte sälja fjäderfä eller ägg och förlorar inkomster. Statlig ersättning täcker oftast värdet av avlivade djur men inte alla följdförluster. Därför lönar sig förebyggande arbete bättre än någon ersättning.

Vad det betyder för Europa

Utbrotten i november visar att fågelinfluensasäsongen i Europa bara har börjat ta fart. Viruset cirkulerar samtidigt hos vilda fåglar från Arktis till kontinentens södra delar. Nya inhysningskrav är troliga även i andra länder. För fjäderfähållare gäller det att förbereda tak över fåglarna i tid, och för hund- och kattägare att hålla djuren borta från vilda fåglar.

När du ska kontakta veterinär

Ring veterinär direkt om dina höns, ankor eller gäss plötsligt börjar dö, blir slöa, slutar äta eller får svullnad på huvudet eller blå kam. Kontakta veterinär om din katt eller hund efter kontakt med en vild fågel får feber, blir slö, hostar, får koordinationsproblem eller kramper.