Forskning

Rådjur äter rosor, rävar gnager på gravljus: österrikiska naturvårdare berättar hur vilda djur tar kyrkogårdar i besittning och ber om foton

Den 31 oktober, dagen före Allhelgonadagen då många i Österrike och andra europeiska länder besöker gravar, berättade det österrikiska naturskyddsförbundet Naturschutzbund hur vilda djur anpassar sig till livet på kyrkogårdar. Rådjur har fått smak för rosenknoppar, rävar gnager allt oftare på gravljus och fåglar bär band från kransar till sina bon. Vi förklarar varför kyrkogårdar blivit en fristad för djur, vad som är farligt med plastdekorationer och ljus och hur du ska göra om du möter ett vilt djur bland gravarna.

8 min läsning
Rådjur vid skogsbrynet
Foto: Freepik
Innehåll
  1. Vad naturvårdarna berättade
  2. Varför kyrkogårdar blivit en fristad
  3. Rådjur och rosor
  4. Varför rådjur inte är rädda för människor på kyrkogården
  5. Rävar och ljus
  6. Fåglar och band
  7. Fladdermöss i gravkammare
  8. Rävar och grävlingar nära människor: det här bör du veta som hundägare
  9. Igelkottar förbereder sig för vintersömn
  10. Hamstrar och insekter
  11. Så gör du en grav vänlig mot djur
  12. Forskning med hjälp av allmänheten
  13. Så hjälper du forskarna med din bild
  14. Varför städer behöver sådana naturöar
  15. Katter på kyrkogårdar
  16. Hundar på kyrkogårdar
  17. Därför är ljus och dekorationer farliga för husdjur
  18. Om du möter ett vilt djur på kyrkogården
  19. Vad det betyder för Europa
  20. När du ska kontakta veterinär

Vad naturvårdarna berättade

Den 31 oktober 2026 berättade den vetenskapliga redaktionen på österrikiska ORF om observationer från det österrikiska naturskyddsförbundet Naturschutzbund. Enligt data från medborgarforskning, alltså foton och rapporter som allmänheten skickar in, anpassar sig vilda djur allt bättre till livet på kyrkogårdar. Kyrkogårdar blir särskilt viktiga tillflyktsorter i storstäder och förorter.

Rapporten kom dagen före Allhelgonadagen den 1 november, då många i Österrike, liksom i många europeiska länder, besöker gravar, tänder ljus och pryder gravstenar.

Det viktigaste i siffrorVilka som lever på kyrkogårdar
1 novAllhelgonadagentoppen för kyrkogårdsbesök i Österrike
5grupper av vilda däggdjurrådjur, grävlingar, rävar, hamstrar, fladdermöss
0bekämpningsmedel och torvviktigaste rådet för gravskötsel
2organisationer samlar djurfotonNaturschutzbund och BOKU

ORF, Naturschutzbund; 31 oktober 2026

Varför kyrkogårdar blivit en fristad

Kyrkogårdar är ofta de enda tysta platserna i städer och samhällen. Där växer gamla träd, och öppna ytor, snår och blommor varvas.

På kyrkogårdar finns ett mosaikartigt samspel mellan öppna, skogbevuxna och blommande ytor.

Lucas Ende, artskyddssamordnare på Naturschutzbund

Enligt Ende ger det stor variation av livsmiljöer på en liten yta: rådjur, grävlingar, rävar, europeiska hamstrar och fladdermöss hittar på kyrkogårdar förhållanden som blivit sällsynta i städer.

Rådjur och rosor

Rådjur som lever på kyrkogårdar har enligt Ende fått smak för rosenknoppar: djuren söker så näringsrik föda som möjligt, och rosor har tydligen blivit en delikatess för dem. Vill du skydda blommorna på en grav råder Ende dig att plantera kryddväxter i närheten, till exempel salvia, som rådjur inte gillar smaken av.

Varför rådjur inte är rädda för människor på kyrkogården

På kyrkogårdar jagas det inte, hundar är oftast kopplade och besökarna är tysta. Djuren lär sig snabbt att inget hotar dem här och slutar fly från människor. Därför kan rådjur lugnt beta bland gravarna på dagen och rävar komma fram i skymningen. Det betyder inte att du får mata eller röra dem: djur som vant sig vid mat blir mindre försiktiga och blir oftare påkörda på gator i närheten.

Rävar och ljus

Rävar gnager enligt rapporter allt oftare på gravljus. Oljorna och fetterna i ljusen ger dem energi för att bygga upp vinterfett, förklarar Ende. För en räv är det en ovanlig men begriplig strategi: före vintern försöker rovdjur få i sig så många kalorier som möjligt.

Fåglar och band

Fåglar har i sin tur fått smak för band och andra mjuka dekorationer från kransar och bär dem allt oftare till sina bon. Ende uppmanar till att om möjligt undvika plast i gravdekorationer. Plastband och trådar är farliga för fåglar: ungar kan trassla in sig i dem, och plast bryts inte ner utan blir kvar i naturen i åratal.

Fladdermöss i gravkammare

Fladdermöss på kyrkogårdar har nytta inte bara av gamla träd, utan också av gamla familjegravar och små mausoleer. De är särskilt viktiga som vinterkvarter.

För fladdermöss är det viktigt att ha frostfria vinterkvarter med hög luftfuktighet där de får vara ostörda.

Lucas Ende, Naturschutzbund

Därför bör man vid renovering av gamla gravkammare tänka på övervintrande djur och inte täta alla springor och öppningar.

Rävar och grävlingar nära människor: det här bör du veta som hundägare

Stadsrävar och grävlingar undviker oftast människor, men hundar har skäl att hålla sig borta från dem. Rävar kan ha skabb, som smittar hundar vid nära kontakt eller via platser där räven legat. I Österrike och andra centraleuropeiska länder bär rävar också på rävens dvärgbandmask, som är farlig för människor. En hund kan smittas om den fångar och äter en mus eller sork. Låt därför inte hunden gräva i lyor eller äta kadaver och gnagare, och prata med veterinären om regelbunden avmaskning.

Igelkottar förbereder sig för vintersömn

I början av november kan du möta igelkottar på kyrkogårdar, i parker och trädgårdar när de letar plats att övervintra på. Igelkottar bygger bon i lövhögar, under buskar och i häckar, så ta inte bort alla löv på hösten och bränn inte rishögar utan att först kontrollera dem. Om du ser en igelkott på dagen, särskilt en liten och mager, kan den vara försvagad. Kontakta då en lokal viltrehabilitering.

Hamstrar och insekter

På kyrkogårdar hittar även europeiska hamstrar lugna platser, och de är utrotningshotade i Europa. För många vilda bin och humlor är fläckar av bar jord mellan gräset viktiga: där bygger insekterna underjordiska bon. Och insekterna föder i sin tur fåglar, fladdermöss och andra ryggradsdjur.

Så gör du en grav vänlig mot djur

Naturschutzbund råder dig att göra gravar så naturnära som möjligt och välja inhemska växter:

  • på torra platser ljung, lavendel, rosmarin och timjan, vars blommor föder insekter;
  • på fuktiga platser vintergröna och penningblad, som är lätta att sköta;
  • utan bekämpningsmedel, som dödar fler organismer än de ska;
  • utan torvjord, eftersom torvbrytning förstör våtmarker;
  • utan plast, eftersom fåglar bär band, konstgjorda blommor och förpackningar till sina bon.

Forskning med hjälp av allmänheten

Flera forskningsprojekt studerar den biologiska mångfalden på kyrkogårdar. Naturschutzbund och BOKU-universitetet i Wien ber om foton på djur som setts på kyrkogårdar. Enligt Ende hjälper uppgifterna till att visa vilka som lever där och vad som är värt att skydda. Han föreslår att de artrikaste kyrkogårdarna ska bli skyddade områden.

Så hjälper du forskarna med din bild

För att ett foto ska vara till nytta för forskare måste djuret synas tydligt, och du bör ange datum, plats och om möjligt tid. Fotografera på avstånd, gå inte fram till djuret och locka det inte med mat för bildens skull. Vet du inte vilket djur det är gör det inget: specialister artbestämmer utifrån fotot. Särskilt värdefulla är bilder på sällsynta arter, till exempel hamstrar, och på spår av djur, som lyor, gnagmärken och spillning.

Varför städer behöver sådana naturöar

Städer växer, och platserna där djur kan leva i fred blir allt färre. Kyrkogårdar, gamla parker och trädgårdar fungerar som öar och broar mellan dem: längs dem rör sig djuren genom staden och hittar mat och skydd. Ju fler sådana platser en stad har, desto mer motståndskraftig är dess natur och desto fler fåglar, igelkottar, fladdermöss och pollinerande insekter finns där.

Katter på kyrkogårdar

Kyrkogårdar lockar också katter som går ute. För fåglar som häckar i gamla träd och buskar och för små däggdjur är katter allvarliga rovdjur. Om din katt går ute bör du särskilt på våren under häckningstiden hålla den inne på morgonen och kvällen, när fåglarna är som mest aktiva, och alltid kastrera den så att antalet hemlösa katter inte ökar.

Hundar på kyrkogårdar

I många städer får du gå på kyrkogården med hund i koppel, men reglerna varierar, så kontrollera i förväg. På högtider är kyrkogården full av frestelser för en hund: brinnande ljus, blommor, mat som lämnats på gravar och spår av vilda djur. Ha hunden i kort koppel, låt den inte gnaga på ljus och dekorationer och håll den borta från vilda djurs lyor och gömställen.

Därför är ljus och dekorationer farliga för husdjur

Vax och paraffin kan, om de sväljs, ge hunden kräkningar och magbesvär, och metall- och plastdelar från lyktor och lock kan ge skador och stopp i tarmen. Ett brinnande ljus kan bränna morrhår, päls och tassar, särskilt hos nyfikna valpar och katter. Vissa växter som ofta planteras på gravar är giftiga för djur, till exempel idegran och en del lökväxter.

Om du möter ett vilt djur på kyrkogården

  1. Titta på avstånd och försök inte gå fram till eller mata djuret.
  2. Koppla din hund och led bort den.
  3. Rör inte ungar: modern brukar finnas i närheten.
  4. Stör inte fladdermöss i gravkammare och springor, särskilt på vintern.
  5. Rapportera ett skadat djur till en lokal viltrehabilitering.

Vad det betyder för Europa

I Österrike, Tyskland, Polen, Tjeckien och många andra länder besöker miljontals människor kyrkogårdar i början av november, och även i Sverige tänder många ljus på gravarna i allhelgonahelgen. De österrikiska naturvårdarnas erfarenhet visar att kyrkogårdar inte bara är minnesplatser, utan också viktiga naturöar i städer. Små förändringar, som mindre plast och bekämpningsmedel, fler inhemska växter och varsam hantering av gamla gravkammare, hjälper till att behålla de här djuren nära oss.

När du ska kontakta veterinär

Om din hund har ätit ett ljus, en lykta, en plastdekoration eller en växt från en grav och får kräkningar, diarré, blir slö eller har ont i magen, kontakta veterinär. Åk direkt till kliniken om hunden svalt ett metallock, glas eller batteriet från ett elektriskt ljus: sådana föremål är farliga även utan första symtom.

Källor

  1. ORF, science.ORF.at, 31 oktober 2026