Innehåll
- Vad som hänt
- Miljontals liv
- När en vanlig operation blir farlig
- Var resistensen kommer ifrån
- Förebygga är bättre än att bota
- Mål till 2030
- Medvetenhetsveckan
- Synsättet En hälsa
- Antibiotika i djurhållningen
- Vad som händer hos hundar och katter
- Resistenta stafylokocker hos hundar
- E. coli och urinvägarna
- Varför odling är viktig
- Antibiotika behövs inte alltid
- Finlands erfarenhet
- Regler för djurägare
- Hygien hemma
- Förebyggande hos djur
- Rått foder och bakterier
- Resistens hos lantbruksdjur
- Böndernas roll
- Hästar och antibiotika
- Vad det betyder för Europa
- Europeiska regler för veterinärer
- Nya läkemedel
- Vad som händer nu
- När du ska kontakta veterinär
Vad som hänt
Den 16 november varnade Världshälsoorganisationen för mikrobers resistens mot läkemedel. ”Hotet från resistens mot antibiotika och andra läkemedel är utbrett och hotar den moderna medicinens framtid”, sade WHO-experten Jean-Pierre Nyemazi. Uttalandet kom inför en världsvecka som ägnas åt problemet.
Miljontals liv
Enligt uppskattningar dog över en miljon människor 2021 av infektioner som inte gick att behandla med vanliga läkemedel. Om nuvarande trender fortsätter kommer resistenta infektioner enligt modellberäkningar att kräva 39 miljoner liv i världen under de kommande 25 åren. Nyemazi varnar för att antalet resistenta bakterier ökar samtidigt som alldeles för få nya antibiotika tas fram.
När en vanlig operation blir farlig
En förlossning eller en planerad operation kan bli farlig om patienten smittas av en bakterie, ett virus eller en svamp som befintliga läkemedel inte längre biter på. Mest utsatta är cancerpatienter och personer med kroniska sjukdomar: deras behandling bygger i hög grad på effektiva antibiotika.
Var resistensen kommer ifrån
Resistens uppstår framför allt när antibiotika används för ofta eller på fel sätt. Det gäller både människor och industriell djurhållning. Mikroberna anpassar sig gradvis tills välkända läkemedel slutar verka. Och under årtionden har för få nya klasser av antibiotika kommit till, så läkarna håller på att få slut på reservalternativ.
SRF, ORF; 16.11.2026
Förebygga är bättre än att bota
”Att förebygga infektioner är det bästa sättet att minska behovet av antibiotika”, sade WHO-experten Pravarsha Prakash. Men enligt henne följer bara ungefär en tredjedel av länderna fullt ut WHO:s rekommendationer om infektionsförebyggande i hela landet. Det handlar om handtvätt, hygien på sjukhus, vaccinationer och rent vatten.
Mål till 2030
År 2024 satte Världshälsoförsamlingen upp mål som ska nås till 2030. Bland dem finns infektionsförebyggande, rätt användning av antibiotika på sjukhus, kapacitet för laboratorieanalyser och övervakning av resistens. Enligt WHO är alltför många länder fortfarande långt ifrån målen.
Medvetenhetsveckan
Den 18–24 november pågår världsveckan för medvetenhet om antimikrobiell resistens. Den arrangeras gemensamt av WHO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FN:s miljöprogram och Världsorganisationen för djurhälsa. Det är ett tecken på att problemet är gemensamt för människor, djur och natur.
Synsättet En hälsa
Resistenta bakterier bryr sig inte om gränserna mellan arter. De går från djur till människor och tillbaka genom direktkontakt, livsmedel, vatten och jord. Därför talar experter om synsättet En hälsa: antibiotika måste skyddas samtidigt inom humanmedicin, veterinärmedicin och jordbruk.
Antibiotika i djurhållningen
I industriell djurhållning användes antibiotika länge inte bara för behandling utan också i förebyggande syfte och för att öka tillväxten. I EU är antibiotika som tillväxtbefrämjare förbjudet sedan 2006, och förebyggande behandling av hela grupper har kraftigt begränsats sedan 2022. Många länder i världen går samma väg, men i vissa stater gäller sådana begränsningar ännu inte.
Vad som händer hos hundar och katter
Resistensen drabbar också sällskapsdjur. Den 15 november rapporterade finska medier att hudinfektioner och urinvägsinfektioner hos hundar och katter blir svårare att behandla på grund av bakteriers resistens mot antibiotika. Veterinärer i hela Europa ser en liknande bild.
Resistenta stafylokocker hos hundar
Ett av veterinärernas största problem är meticillinresistenta stafylokocker, som hos hundar orsakar envisa hudinfektioner och öroninflammationer. Bara ett fåtal antibiotika verkar mot dem. Sådana bakterier kan också överföras till människor som bor med hunden, även om människor sällan blir sjuka.
E. coli och urinvägarna
Urinvägsinfektioner hos hundar och katter orsakas oftast av E. coli. Vissa stammar bildar enzymer som bryter ned många antibiotika. Om en sådan infektion behandlas på måfå kanske läkemedlet inte verkar, och sjukdomen drar ut på tiden och blir kronisk.
Varför odling är viktig
För att välja rätt antibiotikum kan veterinären ta ett urinprov eller ett prov från huden eller örat och skicka det till laboratoriet. Där odlas bakterien, och man testar vilka läkemedel den är känslig för. Det tar några dagar och kostar pengar, men det hjälper att direkt välja ett läkemedel som fungerar och inte slösa tid på ett som inte gör det.
Antibiotika behövs inte alltid
Många problem hos djur går över utan antibiotika. Lindrig diarré, enkel hudinflammation på grund av allergi och virusinfektioner behandlas inte med antibiotika. Ofta hjälper schampon, salvor, specialfoder och behandling av den bakomliggande orsaken. Veterinärer väljer allt oftare lokal behandling i stället för tabletter.
Finlands erfarenhet
För några år sedan minskade finska veterinärer användningen av antibiotika hos hundar, särskilt vid hud- och öroninfektioner, och det hjälpte: andelen resistenta bakterier minskade. De nya rapporterna visar att det är för tidigt att slappna av och att kampen mot resistens måste pågå hela tiden.
Regler för djurägare
- Ge antibiotikan exakt enligt ordination och hela kuren ut.
- Använd inte gamla överblivna tabletter utan veterinär.
- Ge inte ditt djur läkemedel avsedda för människor.
- Kräv inte antibiotika om veterinären anser att det inte behövs.
- Tacka ja till odling om infektionen kommer tillbaka.
Hygien hemma
Om din hund eller katt har en resistent infektion, tvätta händerna efter att du skött om den, särskilt efter sårvård och byte av förband. Låt inte djuret slicka familjemedlemmar med nedsatt immunförsvar i ansiktet. Tvätta bäddar och skålar separat. Dessa enkla åtgärder skyddar både människor och andra djur.
Förebyggande hos djur
Precis som hos människor är det bästa sättet att bekämpa resistens att förebygga infektioner. Regelbundna vaccinationer, parasitskydd, rätt foder och skötsel av hud, tänder och öron minskar risken för sjukdomar där antibiotika kan behövas.
Rått foder och bakterier
Rått foder till hundar och katter innehåller ibland bakterier, även sådana som är resistenta mot antibiotika. Djuret kan utsöndra dem med avföringen, och människor kan smittas när de städar. Om du ger ditt djur rått kött, var noga med hygienen, tvätta händer och skålar och ge inte sådant foder i familjer med små barn.
Resistens hos lantbruksdjur
Även grisar, kycklingar och kor bär på resistenta bakterier, till exempel stammar av E. coli som bryter ned många antibiotika. De kan nå människor via kött och genom miljön. Därför övervakar EU resistensen hos lantbruksdjur och i livsmedel och publicerar resultaten varje år.
Böndernas roll
Bönder kan minska behovet av antibiotika genom att förbättra djurhållningen: lägre beläggning, bättre ventilation, rent strö, rätt utfodring och vaccination. En frisk besättning blir mer sällan sjuk och behöver mer sällan behandling. I många EU-länder har man just så lyckats minska antibiotikaanvändningen utan att djuren tagit skada.
Hästar och antibiotika
Resistenta bakterier förekommer också hos hästar, särskilt efter operationer och lång behandling på kliniker. Hästveterinärer går också över till principen ”så lite som möjligt och bara vid behov”. Hästägare bör följa samma regler som hund- och kattägare.
Vad det betyder för Europa
Europa är en av de ledande i kampen mot resistens: i EU gäller strikta regler för antibiotika till djur, och försäljningen av veterinära antibiotika har minskat märkbart de senaste åren. Men resistenta bakterier reser jorden runt med människor, djur och livsmedel. Framgången beror därför också på vad som händer i andra länder.
Europeiska regler för veterinärer
Sedan 2022 gäller i EU en förordning om veterinärmedicinska läkemedel som begränsar förebyggande användning av antibiotika och reserverar vissa läkemedel enbart för människor. Veterinärer måste skriva ut antibiotika efter en undersökning. För djurägare innebär det att man inte kan få antibiotika ”för säkerhets skull”, och det är rätt.
Nya läkemedel
Få nya antibiotika tas fram, eftersom det är dyrt och tar lång tid, och nya läkemedel används så sparsamt som möjligt. Forskare letar efter alternativ: bakteriofager, vacciner, probiotika och antikroppar. Inom veterinärmedicinen studeras redan bakteriofager för behandling av öroninfektioner hos hundar.
Vad som händer nu
Under världsveckan 18–24 november genomför WHO och andra organisationer kampanjer för att informera allmänheten, läkare och bönder om resistens. På veterinärkliniker i många länder pratar man också med djurägare om rätt användning av antibiotika under dessa dagar. Huvudbudskapet är enkelt: varje onödig förskrivning gör de följande mindre pålitliga.
När du ska kontakta veterinär
Om din hund eller katt har en inflammation i huden, öronen eller urinvägarna som inte går över efter en behandling eller som kommer tillbaka, gå tillbaka till veterinären och prata om odling med resistensbestämning. Ta genast djuret till veterinär om det har blod i urinen, ofta krystar utan att det kommer urin, har feber, är slött eller vägrar äta.
Källor
- SRF, 16 november 2026
- ORF, 16 november 2026
- Iltalehti / Uusi Suomi, 15 november 2026









