Hjärta och blodkärl

Supraventrikulär takykardi hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Supraventrikulär takykardi (SVT) hos katter är en rytmrubbning som kan vara anfallsvis och utgår från förmaken eller AV-knutan. Den anfallsvisa formen kännetecknas av att den snabba hjärtrytmen börjar och slutar plötsligt och kan ge andnöd, svaghet och svimning. Hos katter är den ovanligare än hos hundar, men den hänger ofta ihop med kardiomyopatier och andra strukturella hjärtsjukdomar.

8 min läsningKällor
Supraventrikulär takykardi hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten visar något av följande:

  • andnöd eller andning med öppen mun;
  • svimning eller kollaps;
  • plötslig kraftig svaghet och svårighet att stå;
  • blågrå tunga eller slemhinnor;
  • plötsligt smärtsamma, kalla bakben som katten inte kan använda.

Låt katten vara så stilla och lugn som möjligt under transporten. Vid svår andnöd kan syrgas och sjukhusvård behövas. Akuta symtom behöver bedömas även om den snabba rytmen verkar ha gått över.

Allmänt om sjukdomen

Vid supraventrikulär takykardi sitter källan till de onormala impulserna ovanför kamrarna – i förmaken eller AV-knutan. Hjärtat slår för snabbt, vilket kan hindra kamrarna från att fyllas normalt och göra blodcirkulationen mindre effektiv. Hos katter kan SVT vara dold och märkas först vid kraftig ansträngning eller tillsammans med en annan hjärtsjukdom.

Normalt bestämmer sinusknutan hjärtats rytm. Impulserna leds från förmaken via AV-knutan, en elektrisk förbindelse, vidare till kamrarna. Vid SVT kan impulser uppstå i ett annat område eller cirkulera i en elektrisk slinga. Den senare mekanismen kallas rundgång eller reentry och kan hålla igång en mycket regelbunden, snabb rytm.

Vid SVT hos katt kan hjärtfrekvensen ligga omkring 300–400 slag per minut. Även en frisk, stressad katt kan nå 240 slag per minut i undersökningsrummet. Hjärtats elektriska mönster och hur rytmen börjar och slutar behövs därför för att skilja SVT från vanlig sinustakykardi, där hjärtats normala impulsgivare arbetar snabbare.

Orsaker

  • hypertrofisk och andra kardiomyopatier;
  • medfödda hjärtfel;
  • inflammationer i hjärtmuskeln (myokardit);
  • rubbad saltbalans (lågt eller högt kalium);
  • hypertyreos;
  • idiopatisk form (ingen känd orsak).

Kardiomyopati betyder sjukdom i hjärtmuskeln. Den bakomliggande sjukdomen och rytmrubbningen behöver utredas parallellt, eftersom de kan kräva olika behandling. Mer om hjärtmuskelsjukdom finns under kardiomyopatier.

Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormon, vilket driver upp hjärtfrekvensen och kan förändra hjärtmuskeln. En sådan katt kan gå ner i vikt trots god aptit och vara ovanligt rastlös. Hormonpåverkan kan ge snabb sinusrytm, medan EKG behövs för att avgöra om katten också har en annan takyarytmi, alltså en snabb rytmrubbning.

Riskfaktorer

  • raser med benägenhet för kardiomyopatier (maine coon, brittiskt korthår, ragdoll);
  • äldre katter;
  • katter med hypertyreos;
  • katter efter kraftig stress eller narkos.

Kunskapen om vilka av dessa faktorer som självständigt ökar risken för SVT hos katt är begränsad. Stress påverkar hjärtfrekvensen även hos friska katter, så omständigheterna runt ett anfall och den registrerade rytmen är viktiga vid bedömningen.

Vanliga symtom

  • plötslig svaghet eller svimning;
  • andnöd, andning med öppen mun;
  • slöhet, tål inte ansträngning;
  • snabb hjärtrytm som känns när du lägger handen på bröstkorgen.

Katten kan verka återställd mellan anfallen. Episoder av svaghet eller kollaps är därför värdefulla att dokumentera med tidpunkt och beskrivning av vad katten gjorde. Ett normalt beteende senare under dagen behöver vägas samman med det inträffade anfallet.

Vid samtidig hjärtsvikt kan andningen bli snabbare och mer ansträngd när katten vilar. Katten kan också bli stillsammare och få sämre aptit. Hur allvarligt ett anfall blir beror bland annat på om rytmen påverkar blodflödet och om det redan finns en hjärtsjukdom.

Komplikationer och följder

  • hjärtsvikt;
  • syrebrist i hjärnan;
  • tromboemboli vid samtidig hjärtsjukdom med risk för blodpropp;
  • kroniska rytmrubbningar;
  • plötslig död vid svåra anfall.

Tromboemboli innebär att en blodpropp följer med blodet och fastnar i ett kärl. Vid hjärtsjukdom hos katt kan en propp hindra blodförsörjningen till bakbenen och orsaka smärta, rörelsesvårigheter och kalla tassar. Risken för propp behöver bedömas utifrån hjärtsjukdomen och är inte ett givet resultat av varje SVT-anfall.

Diagnos hos veterinären

  • lyssning på hjärtat (snabb rytm, ofta regelbunden);
  • EKG (den viktigaste metoden för att påvisa SVT och vilken typ av takykardi det är);
  • ultraljud av hjärtat (strukturella hjärtsjukdomar);
  • blodprov och sköldkörtelhormoner för att bedöma möjlig hypertyreos;
  • röntgen av bröstkorgen (lungor och hjärta).

EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Elektroder fästs vanligen nära basen av kattens 4 ben, och katten behöver hållas stilla för att kurvan ska bli tydlig. Veterinären bedömer frekvens, regelbundenhet och sambandet mellan förmakens och kamrarnas signaler. Själva EKG-registreringen kan kompletteras med ultraljud för att bedöma hjärtats byggnad och funktion.

Vad visar kurvan?

Vid SVT är kamrarnas elektriska utslag, QRS-komplexen, vanligen smala. Förmakens signaler kan vara svåra att urskilja när rytmen är mycket snabb. En samtidig störning i impulsledningen kan förändra utslagens form och göra det svårare att skilja SVT från en rytm som börjar i kamrarna.

SVT som varar längre än 30 sekunder kallas ihållande. En regelbunden snabb rytm kan alltså vara onormal även om slagen kommer med jämna mellanrum. Enstaka extraslag och längre serier av snabba slag ser olika ut på EKG och bedöms därefter.

När anfallen inte syns under besöket

Ett kort EKG kan missa en rytmrubbning som bara uppträder ibland. Holter-EKG registrerar då hjärtat under minst 24 timmar medan katten är hemma. Elektroderna kopplas till en liten apparat i en väst; pälsen behöver vanligen rakas på vissa ställen för god hudkontakt.

En aktivitetsdagbok med tider för sömn, lek, mat och symtom hjälper veterinären att jämföra händelserna med EKG-kurvan. Långtidsregistrering kan också användas för att bedöma effekten av ordinerade hjärtmediciner.

Behandling och uppföljning

Vid en snabb rytm som försämrar cirkulationen kan rytmstabiliserande läkemedel behöva ges direkt i blodet under övervakning. Vid vissa svårbehandlade rytmrubbningar kan elkonvertering övervägas: en kontrollerad elektrisk stöt ges för att återställa rytmen. Veterinären avgör åtgärd utifrån EKG och kattens cirkulation.

För fortsatt behandling kan bland annat kalciumflödeshämmare eller betablockerare användas. Läkemedlen påverkar hjärtats elektriska ledning eller frekvens. Valet måste ta hänsyn till hjärtmuskelns funktion, eftersom vissa frekvenssänkande läkemedel kan vara olämpliga vid uttalat nedsatt pumpförmåga.

Samtidig hjärtsvikt behandlas efter hur katten är påverkad, exempelvis med syrgas och vätskedrivande läkemedel vid lungödem. Hypertyreos och saltstörningar behöver också hanteras när de finns. När hormonöverskottet kommer under kontroll kan hjärtförändringar som hör samman med hypertyreos förbättras.

Vid återkontroller bedöms symtom, rytm och behandlingseffekt. Nya svimningar, tilltagande trötthet eller andningsbesvär är skäl till tidigare kontakt. Hemma följs den ordinerade medicineringen, och katten får en lugn miljö under återhämtningen. Ändringar i medicineringen görs utifrån veterinärens bedömning och uppföljande fynd.

Förebyggande

  • regelbundna hjärtundersökningar för katter i riskgruppen;
  • behandling och kontroll av kardiomyopatier och hypertyreos;
  • mindre stress;
  • normal vikt.

Det saknas en säker metod för att förebygga all SVT hos katt. Vid känd hjärtsjukdom behöver planerade kontroller fortsätta även när katten verkar må bra, eftersom rytmrubbningar kan vara intermittenta och behöva långtidsregistrering för att upptäckas.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Supraventrikulär takykardi är en potentiellt farlig rytmrubbning som kan vara symtomfri eller visa sig med plötslig svimning och andnöd. Alla tecken på hjärtsvaghet hos katten är skäl att kontakta en veterinär, gärna med inriktning på hjärtsjukdomar. Akut andnöd eller kollaps kräver omedelbar bedömning. Tidig diagnos gör det möjligt att behandla rytmen och bakomliggande hjärtsjukdom.

Berätta hur anfallen börjar, vad katten gör när de uppstår och hur den mår efteråt. Be om tydliga råd för återbesök och för när nya symtom kräver akut vård. Om katten bär en EKG-väst är noggranna tidsanteckningar särskilt användbara.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Kan en snabb puls bero på stress i stället för SVT?

Ja. Stress kan höja pulsen kraftigt hos en frisk katt. För att påvisa SVT behöver veterinären bedöma EKG-kurvan och rytmens förlopp, tillsammans med kattens symtom och övriga undersökningsfynd.

Kan SVT vara regelbunden?

Ja. Många former ger en mycket regelbunden, snabb rytm. Andra kan vara mindre regelbundna. Att slagen känns jämna med handen på bröstkorgen räcker därför inte för att bedöma hjärtrytmen.

Varför behövs en EKG-väst när besökets EKG var normalt?

En anfallsvis rytmrubbning kan saknas under en kort undersökning. En längre registrering hemma ger större möjlighet att fånga anfallet och jämföra den elektriska rytmen med tidpunkten för svaghet eller svimning.

Kan sköldkörtelsjukdom påverka behandlingen?

Ja. För mycket sköldkörtelhormon ökar hjärtfrekvensen och kan påverka hjärtmuskeln. När hypertyreosen behandlas kan dessa förändringar förbättras, samtidigt som eventuell dokumenterad SVT följs med EKG och anpassad behandling.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →