Matsmältningssystemet

Tyflit (inflammation i blindtarmen) hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Tyflit hos katter är en inflammation i blindtarmen som oftast utvecklas som en del av en mer allmän tjocktarmsinflammation (kolit) eller tarminflammation (enterit). Sjukdomen kan ge matsmältningsbesvär, diarré, buksmärtor och sämre allmäntillstånd. Tyflit finns beskriven hos katter, bland annat vid kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men hur vanlig den är jämfört med hos hund är dåligt kartlagt.

7 min läsningKällor
Tyflit (inflammation i blindtarmen) hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour vid tecken på allvarlig tarmsjukdom eller vätskeförlust:

  • Upprepade kräkningar så att katten inte behåller vatten.
  • Kraftig slöhet, svaghet eller kollaps.
  • Tydlig buksmärta eller svullen, öm buk.
  • Riklig blodig diarré eller svart, tjärliknande avföring.
  • Matvägran tillsammans med försämrat allmäntillstånd.

Kattungar och katter som snabbt förlorar mycket vätska behöver bedömas skyndsamt. Misstanke om förgiftning eller ett föremål i tarmen kräver också snabb kontakt med veterinär.

Allmänt om sjukdomen

Blindtarmen är en blindändande del av tjocktarmen nära övergången från tunntarmen. Inflammation här kan ingå i en bredare process, exempelvis infektiös kolit, parasitangrepp eller inflammatorisk tarmsjukdom.

När även tjocktarmen är inflammerad störs upptaget av vatten och salter. Tarmens rörelser förändras, och slemproduktionen kan öka. Det bidrar till lös avföring och täta trängningar. Symtomen visar därför inte exakt vilken del av tarmen som är inflammerad.

Tyflit anger var inflammationen sitter, men inte vad som har orsakat den. Att skilja en infektion från en kronisk inflammatorisk sjukdom är viktigt eftersom behandlingarna kan vara olika.

Orsaker

Möjliga bakgrunder vid samtidig tarminflammation är:

  • Bakterieinfektioner, bland annat salmonella och vissa klostridieinfektioner.
  • Parasiter, som trikomonader, rundmaskar och andra encelliga parasiter.
  • Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
  • Foderallergi och överkänslighet mot foder.
  • Följder av förgiftningar och långvarig antibiotikabehandling.

Piskmaskar av släktet Trichuris har kopplats till tyflit hos katter. Dessa infektioner är ovanliga i många delar av världen men förekommer oftare i vissa tropiska och subtropiska områden. Sambandet med blindtarmsinflammation innebär att parasitrisken behöver bedömas utifrån kattens bakgrund och vistelsemiljö.

I Sverige kan salmonellainfektion hos katt vara kopplad till jakt på småfåglar, särskilt under senvinter och vårvinter. Även förorenad rå mat kan föra över bakterier. Salmonella kan orsaka tarminflammation, men diarré hos en jagande katt kan också ha andra orsaker.

Riskfaktorer

  • Kattungar och unga katter, särskilt vid infektioner och parasiter.
  • Katter från katthem och hem där många katter bor tätt.
  • Katter med kroniska mag-tarmsjukdomar.
  • Katter med försvagat immunförsvar.

Kunskapen om riskfaktorer för just tyflit hos katt är begränsad. Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom kan förekomma i alla åldrar men ses ofta hos medelålders och äldre katter.

Vanliga symtom

  • Diarré, ofta med slem eller färskt blod.
  • Ömhet i buken, som kan märkas när katten ogärna blir hanterad där.
  • Sämre aptit och slöhet.
  • Illamående eller kräkningar, som inte förekommer hos alla.
  • Viktnedgång vid kroniskt förlopp.
  • Täta trängningar till avföring, tenesmer, där katten krystar upprepade gånger.

Vid samtidig kolit kan katten gå till lådan ofta men bara få ut små mängder avföring. Den kan behöva bajsa plötsligt och ha ont när den krystar. Uttalad viktnedgång och återkommande kräkningar gör att även tunntarmen och andra sjukdomar behöver undersökas.

Komplikationer och följder

  • Kronisk kolit.
  • Uttorkning vid långvarig diarré.
  • Avmagring och viktförlust.
  • Komplicerande bakterieinfektioner i vissa fall.
  • Kronisk smärta.

Vid vätskeförlust kan katten behöva dropp och hjälp med näringsintaget. Hur allvarligt tillståndet blir beror även på den bakomliggande sjukdomen och hur stora delar av tarmen som är påverkade.

Diagnos hos veterinären

  • Avföringsprov för maskägg och encelliga parasiter samt riktad bakterieundersökning.
  • Blodstatus och biokemiska blodprover.
  • Ultraljud av tarmen och omkringliggande vävnader.
  • Endoskopi och biopsi av tjocktarm och blindtarmsområde när kronisk inflammation behöver utredas.
  • PCR för utvalda smittämnen, exempelvis trikomonader; vid misstänkt salmonella används bakterieodling av färsk avföring.

Veterinären går igenom avföringens utseende, symtomens längd, aptit, viktnedgång, foder och tidigare läkemedel. Tjocktarmsinflammation räknas vanligen som kronisk när besvären varat minst 3 veckor. Återkommande diarré kan behöva utredas även när katten verkar bättre mellan episoderna.

Vad ultraljud kan visa

Ultraljud kan visa förtjockad blindtarmsvägg, förstorade lokala lymfknutor eller förändringar i omgivande fettvävnad. Hela buken undersöks för att upptäcka samtidig sjukdom i andra tarmavsnitt.

I en grupp med 29 katter med ultraljudsförändringar kring övergången mellan tunn- och tjocktarm hade 28 mag-tarmsymtom. Blindtarmen var förtjockad hos 19 och slutet av tunntarmen hos 6. Hos 4 katter försvann både symtomen och ultraljudsförändringarna vid uppföljning. Förtjockning kan dock överlappa mellan friska och inflammerade tarmar, och en normal undersökning utesluter inte tarminflammation.

Varför vävnadsprov kan behövas

Biopsier granskas i mikroskop för att bedöma inflammationens typ. Vid långvariga besvär behöver IBD ibland skiljas från tarmlymfom, en cancersjukdom som kan ge liknande förändringar. Endoskopiska prov tas genom en kamera som förs in via ändtarmen; ibland krävs kirurgisk provtagning. Undersökningarna görs under narkos.

Behandling och uppföljning

Behandlingen styrs av orsaken. Påvisade parasiter behandlas med ett lämpligt preparat. Vid samtidig kronisk kolit eller IBD kan veterinären välja ett foder med nytt eller hydrolyserat protein, lättsmält foder eller anpassat fiberinnehåll. Under ett dietprov behöver alla andra foderkällor uteslutas för att resultatet ska kunna bedömas.

Antibiotika är ingen rutinbehandling för all diarré eller för ett ospecifikt ultraljudsfynd. Vid salmonella undviks de normalt, eftersom behandlingen kan förlänga bärarskap och främja resistens. En svårt sjuk katt med tecken på allmän infektion kan däremot behöva antibiotika inom intensivvården.

Vid bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom kan kortison eller annan immunreglerande behandling bli aktuellt när foderåtgärder inte räcker. Infektiösa orsaker behöver vägas in innan immunhämmande behandling väljs. Probiotika används ibland vid kolit, men underlaget för effekten är begränsat och de ersätter inte behandling av en påvisad orsak.

Återhämtning och prognos

Uppföljningen omfattar avföring, aptit, vikt och återkommande smärta. Vid behov upprepas blodprov eller bilddiagnostik. En katt vars symtom återkommer kan behöva ändrad behandling eller ytterligare utredning, även om en tidigare diet gav förbättring.

Kronisk IBD kan ofta hållas under kontroll med rätt kombination av foder och läkemedel. Prognosen vid tyflit beror på orsaken; ett samlat prognostal för alla katter med blindtarmsinflammation saknas.

Förebyggande

  • Parasitkontroll och avmaskning anpassad till kattens risk och provresultat.
  • Kontroll av foder- och vattenkvalitet.
  • Tidig bedömning av mag-tarminfektioner.
  • Mindre stress, som kan påverka tarmen.
  • Regelbundna kontroller vid kronisk diarré.

Handtvätt efter rengöring av kattlådan minskar risken för att sprida tarmsmitta. Vid misstänkt salmonella är det också viktigt att begränsa kontakt med fågelbord och hantera mat och avföring hygieniskt.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Tyflit kommer sällan ensam, men den är ofta ett tecken på problem i tarmen. Långvarig eller återkommande diarré är skäl att kontakta veterinären. Tidig diagnos kan förebygga komplikationer och förbättra kattens livskvalitet.

Anteckna hur ofta katten bajsar, om avföringen innehåller slem eller blod och om aptit eller vikt förändras. Ta med uppgifter om foder och läkemedel inför utredningen. Vid ordinerad diet är balanserad utfodring viktig även när maten behöver anpassas för tarmen.

Vid misstanke om att katten fått i sig något skadligt kan du läsa om giftiga ämnen, men kontakten med veterinär ska ske direkt. Inflammatorisk tarmsjukdom är en av de möjliga bakgrunder som utredningen kan behöva omfatta.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Är tyflit samma sak som kolit?

Tyflit betyder inflammation i blindtarmen, medan kolit betyder inflammation i tjocktarmen i övrigt. De kan förekomma samtidigt och ge liknande symtom, så avföringens utseende räcker inte för att skilja dem åt.

Visar en förtjockad blindtarm säkert att katten har tyflit?

Nej. Ultraljudsfynd överlappar mellan olika tillstånd och behöver vägas ihop med symtom och övriga undersökningar. Vid långvariga problem kan vävnadsprov behövas för att bedöma orsaken närmare.

Behöver katten alltid antibiotika?

Behandlingen beror på orsaken och hur sjuk katten är. Parasiter, foderrelaterad tarmsjukdom och kronisk inflammation kräver andra åtgärder, medan antibiotika kan behövas vid vissa allvarliga bakterieinfektioner.

Kan tyflit smitta andra katter eller människor?

Inflammationen i sig är ingen särskild smitta, men bakomliggande infektioner kan spridas. Salmonella kan exempelvis överföras via avföring, vilket gör handhygien och riktad utredning viktiga när infektion misstänks.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →