Matsmältningssystemet

Kräkningar hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Kräkningar hos katter är ett vanligt symtom där innehåll från magsäcken eller övre delen av tunntarmen kommer upp genom munnen. Kräkningar kan vara enstaka och ofarliga, till exempel efter att katten svalt päls, om den i övrigt mår bra. Kräkningar kan också vara ett tecken på allvarliga sjukdomar i mag-tarmkanalen, levern, njurarna eller hormonsystemet. När besvären återkommer behöver orsaken utredas.

7 min läsningKällor
Kräkningar hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Sök omedelbart vård om katten:

  • kräks blod eller material som ser ut som kaffesump;
  • kräks upp även vatten eller snabbt blir allt slöare;
  • har tydlig buksmärta, spänd buk eller upprepade kväljningar utan att något kommer upp;
  • faller ihop, har svårt att stå eller får andningsbesvär;
  • kan ha svalt ett snöre, en nål eller något giftigt, även om den ännu verkar pigg;
  • går upprepade gånger till kattlådan utan att kunna kissa.

Försök inte framkalla kräkning hemma. Om ett snöre syns i munnen ska du låta det sitta kvar. Det kan ha fastnat längre ner, och om du drar kan tarmen skadas. Ring kliniken för råd samma dag om katten kräks mer än 2 gånger på 24 timmar. De akuta tecknen ovan kräver snabb hjälp oavsett hur många gånger katten har kräkts.

Allmänt om tillståndet

Katter har en ganska välutvecklad kräkreflex. Den kan fungera som en skyddsmekanism för att göra sig av med något som irriterar magen. Ett gift kan ändå finnas kvar eller redan ha tagits upp i kroppen. Före en kräkning kan katten bli orolig, slicka sig om munnen eller dregla. Sedan arbetar bukmusklerna tydligt när maginnehållet stöts upp.

Det är viktigt att skilja kräkningar från uppstötningar. Vid en uppstötning kommer maten upp utan ansträngning, ibland strax efter måltiden. Den är ofta osmält och kan ha en avlång form. Upprepade uppstötningar kan bero på problem i matstrupen. En hostande katt kan också huka sig och sträcka fram halsen. En kort film av händelsen, om katten är stabil, kan hjälpa veterinären att skilja mellan kräkning, uppstötning och hosta.

Kräkningar som fortsätter i mer än 2–3 veckor brukar beskrivas som kroniska. De kan exempelvis hänga samman med en inflammation i magsäcken eller tarmen. Vid återkommande episoder eller viktnedgång är det bra att söka vård tidigare.

Orsaker

  • Fodret: för mycket mat på en gång, skämd mat eller hastigt foderbyte.
  • Mag-tarmsjukdomar: magkatarr, tarminflammation, sår, tarmstopp, inälvsmask eller ett svalt främmande föremål.
  • Sjukdomar i levern och bukspottkörteln (hepatit, leverlipidos, pankreatit).
  • Njursjukdomar (uremi vid kronisk njursjukdom eller akut njursvikt).
  • Hormonsjukdomar (hypertyreos, diabetes).
  • Infektionssjukdomar (kattpest, annan virusinfektion i mag-tarmkanalen).
  • Förgiftningar (läkemedel, växter, kemikalier).
  • Stress eller förändringar i kattens miljö kan ibland bidra.

När katten tvättar pälsen sväljer den hår. Det mesta passerar med avföringen, men ibland kommer en hårboll upp. En katt som hulkar gång på gång utan att få upp något behöver bedömas. Ett främmande föremål kan ge liknande tecken. En del katter med föremål som har fastnat i tarmen kräks inte alls.

Riskfaktorer

  • Kattungar, som är känsligare för infektioner och parasiter.
  • Äldre katter, där kroniska lever- och njursjukdomar kan förekomma.
  • Katter som går ute och lättare kan komma åt gifter, skräp eller bytesdjur.
  • Katter som får obalanserat foder eller rester från bordet.

Risken beror på vad som orsakar kräkningen. I en svensk studie från 2015 hittades spolmaskägg hos omkring 20 % av de utekatter vars avföring undersöktes. En kattunge eller en katt som redan har en kronisk sjukdom kan försämras snabbt när kräkningar gör att den får i sig för lite vätska.

Vanliga symtom

  • Enstaka eller upprepade kräkningar.
  • Inslag i kräkningen, till exempel mat, galla, slem, blod, hår eller mask.
  • Slöhet, matvägran.
  • Ökad törst eller tecken på uttorkning.
  • Viktnedgång vid kroniska kräkningar.
  • Tecken på grundsjukdomen, till exempel dålig andedräkt vid kronisk njursjukdom eller diarré vid tarminflammation.

Gul vätska kan innehålla galla. Färgen räcker inte för att avgöra om det finns en leversjukdom eller ett problem i mag-tarmkanalen. Ökad törst, en förändrad urinmängd eller viktnedgång kan ge ledtrådar om en sjukdom utanför mag-tarmkanalen.

Komplikationer och följder

  • Uttorkning och rubbad saltbalans.
  • Avmagring vid kroniska kräkningar.
  • Aspirationspneumoni när katten andas in maginnehåll.
  • Att grundsjukdomen förvärras, till exempel njur-, lever- eller hormonsjukdom.

När katten förlorar vätska samtidigt som den dricker mindre kan den bli svag och få torra eller klibbiga slemhinnor. Andningssvårigheter efter en kräkning eller uppstötning är en varningssignal. Uteblivet matintag kan dessutom leda till fettinlagring i levern, särskilt om en katt med övervikt plötsligt slutar äta.

Diagnos hos veterinären

  • Sjukdomshistoria (hur ofta och hur katten kräks, andra tecken och samband med måltider).
  • Blodstatus och biokemiska blodprover (lever, njurar, salter).
  • Avföringsprov vid misstanke om mask eller andra parasiter.
  • Ultraljud av buken.
  • Röntgen (främmande föremål, tarmstopp).
  • Endoskopi av magsäcken vid kroniska kräkningar i utvalda fall. Ibland undersöks även tarmen.

Veterinären känner på buken, bedömer om katten är uttorkad och väljer prover efter vad undersökningen visar. Ett urinprov kan ge mer information om exempelvis njurfunktion eller diabetes. Röntgen kan visa vissa föremål och mönster som talar för stopp. Vid endoskopi kan veterinären ta små vävnadsprover från slemhinnan för att bedöma inflammation eller andra förändringar.

Behandling och uppföljning

Behandlingen beror på orsaken. Vid uttorkning kan katten behöva dropp, och vid illamående kan veterinären ge behandling som gör det lättare för den att äta. Ett föremål i magsäcken kan ibland tas bort med endoskop. Om ett föremål sitter fast i tarmen kan operation behövas.

Om katten bara har kräkts en gång och sedan är pigg, dricker och äter som vanligt kan du följa hur den mår. Låt färskt vatten finnas tillgängligt och undvik att tvångsmata en illamående katt. Långvarig fasta är olämplig, eftersom utebliven näring kan bidra till leverlipidos. Om katten snart kräks igen, blir slö eller slutar äta bör du kontakta veterinären för bedömning.

Förebyggande

  • Ge balanserat foder och gör foderbyten gradvis.
  • Anpassa avmaskningen till kattens ålder och risk för smitta. Träckprov kan vara ett stöd.
  • Se till att katten inte kommer åt giftiga växter, kemikalier och små föremål.
  • Håll kroniska sjukdomar i lever, njurar och hormonsystem under kontroll.
  • Planerade kontroller hos veterinären och vaccination mot kattpest.

En katt som fångar bytesdjur behöver en annan parasitbedömning än en katt som alltid är inomhus. Förvara snören, sytråd och små leksaksdelar där katten inte når dem.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Kräkningar är ett vanligt men ospecifikt symtom hos katter. Kontakta veterinär om katten kräks oftare än 1 gång i veckan eller om episoderna återkommer tillsammans med slöhet, matvägran eller viktnedgång. Vid blod i kräkningen eller andra akuta tecken ska du söka hjälp direkt. Uppgifter om när kräkningen kom, hur den såg ut och vad katten kan ha fått i sig hjälper veterinären att välja undersökning.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär.

Vanliga frågor

Hur ser jag skillnad på kräkning och uppstötning?

Vid kräkning brukar bukmusklerna arbeta och katten kan först dregla eller slicka sig om munnen. Vid uppstötning kommer mat eller vätska upp mer passivt. Upprepade uppstötningar kan behöva utredas även om katten i övrigt verkar pigg.

Kan en katt ha svalt något farligt utan att kräkas?

Ja. Symtomen beror bland annat på var föremålet har fastnat. En katt som kan ha svalt ett snöre eller ett annat föremål ska bedömas akut även om den ännu inte har kräkts.

Är det farligt om katten kräks gult?

Gul vätska kan innehålla galla, men färgen säger lite om orsaken. Om katten fortsätter kräkas, inte behåller vatten eller har gula slemhinnor och påverkat allmäntillstånd behöver den bedömas snabbt.

Kan jag ge katten ett läkemedel mot illamående som jag har hemma?

Ge bara läkemedel som veterinären har ordinerat till katten för det aktuella tillståndet. När kräkningen beror på ett tarmstopp, en förgiftning eller en annan bakomliggande sjukdom behöver den orsaken bedömas snabbt.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →