Matsmältningssystemet

Leverencefalopati hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Leverencefalopati hos katter är en samling neurologiska störningar som uppstår vid svår leversvikt eller vid en portosystemisk shunt. Tillståndet beror bland annat på att ämnen som levern normalt oskadliggör ansamlas i blodet. Ammoniak spelar en viktig roll. Ämnena når hjärnan och ger störningar i beteende, koordination och medvetande.

8 min läsningKällor
Leverencefalopati hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Sök akut vård om katten visar något av följande tecken.

  • Katten får ett krampanfall, särskilt om det pågår eller återkommer.
  • Katten faller ihop, är svår att väcka eller har tydligt påverkat medvetande.
  • Katten tappar plötsligt synen eller kan inte längre stå.
  • Katten har svårt att andas eller andas med öppen mun.
  • Katten blir plötsligt kraftigt förvirrad efter att ha fått i sig något som kan vara giftigt.

Vid ett anfall kan du flytta undan hårda föremål och ta tid på anfallet. Försök inte hålla fast katten eller stoppa något i munnen. Ring veterinär direkt och ta med förpackningen vid misstänkt förgiftning.

Allmänt om tillståndet

Blod från tarmen går vanligtvis genom portådern till levern. Där omvandlas en stor del av ammoniaken till urinämne, som kroppen sedan utsöndrar via njurarna. När levern sviktar eller när blod från tarmen leds förbi levern genom en shunt når mer ammoniak resten av kroppen. Även andra ämnen och inflammatoriska processer påverkar hjärnans funktion. Hos katter ger det neurologiska symtom från lätt förvirring till kramper och koma.

Förloppet kan vara snabbt vid akut leversvikt, medan en katt med en medfödd shunt kan ha återkommande episoder och verka piggare däremellan. Vid cirros kan ärrbildning både försämra leverfunktionen och göra det svårare för blodet att passera genom levern.

Orsaker

  • Medfödda eller förvärvade portosystemiska shuntar leder en del av blodet förbi levern. Förvärvade shuntar kan bildas när trycket i portådern är för högt.
  • Kronisk leversvikt kan utvecklas vid kolangit, cirros eller en tumör som påverkar en stor del av levern. Även svår leverlipidos kan försämra leverfunktionen kraftigt.
  • Akuta förgiftningar och infektionssjukdomar kan orsaka så omfattande leverskada att hjärnan påverkas.
  • Blödningar i mag-tarmkanalen kan utlösa en episod hos en katt som redan har leversvikt eller shunt. Nedbrytningen av blod i tarmen kan öka belastningen av ammoniak.
  • Katten behöver aminosyran arginin från kosten för att kunna omvandla ammoniak till urinämne. En obalanserad kost kan ge brist på arginin. Långvarig matvägran innebär framför allt en risk för leverlipidos.

Riskfaktorer

  • Kattungar och unga katter med medfödda shuntar kan visa symtom redan medan de växer.
  • Äldre katter med kroniska leversjukdomar kan drabbas när leverfunktionen försämras.
  • Katter med leversvikt och ascites kan ha ett förhöjt tryck i portådern. Ascites betyder att vätska har samlats i buken.
  • Katter som har ätit för lite under en längre tid riskerar fettlever, särskilt om de tidigare var överviktiga.

Uttorkning, förstoppning och infektion kan förvärra encefalopatin. Även lågt blodsocker eller förändringar i blodets salter kan utlösa eller förstärka neurologiska symtom. Det finns begränsad kunskap om hur stor risken är för en enskild katt med någon av de bakomliggande leversjukdomarna.

Vanliga symtom

  • Beteendeförändringar som apati, förvirring eller aggressivitet.
  • Ostadig gång, nedsatt koordination (ataxi).
  • Dregling och ibland kräkningar.
  • Perioder av blindhet.
  • Kramper, darrningar, muskelryckningar.
  • Dvala eller koma i svåra fall.
  • Vågformigt förlopp där symtomen ibland förvärras efter måltider.

Katten kan vandra planlöst, gå i cirklar eller stå med huvudet pressat mot en vägg. I en grupp på 34 opererade katter med medfödd shunt utanför levern var medianåldern 8 månader och åldrarna sträckte sig från 3 till 87 månader. Före operationen hade 28 av katterna beteendeförändringar (82 %), 25 dreglade (73 %) och 14 hade ostadig gång (41 %).

Komplikationer och följder

  • Svåra kramper och status epilepticus, till exempel ett anfall som pågår i 5 minuter eller längre.
  • Bestående hjärnskador efter långvariga kramper.
  • Svikt i flera organ vid svår akut leversvikt.
  • Död utan behandling vid svår encefalopati.

En katt som blir omtöcknad kan få svårt att svälja. Vid akut leversvikt med svår encefalopati kan hjärnan svullna. Vid återkommande episoder till följd av en shunt kan de neurologiska symtomen däremot avta när ammoniakbelastningen minskar och cirkulationen genom levern förbättras.

Diagnos hos veterinären

  • Sjukdomshistoria med tidigare leversjukdomar, shuntar, kost och eventuella förgiftningar.
  • Biokemiska blodprover för bland annat ammoniak, gallsyror och bilirubin, som kan vara förhöjda.
  • Blodstatus för att bland annat upptäcka anemi eller tecken på inflammation.
  • Ultraljud av levern och blodkärlen för att undersöka shuntar och strukturförändringar.
  • DT med kärlkontrast för att kartlägga en misstänkt shunt. DT eller MR av hjärnan kan bli aktuellt om veterinären misstänker sjukdom där.
  • Uteslutning av andra orsaker till kramper och neurologiska störningar, till exempel hypoglykemi, elektrolytrubbningar eller förgiftning.

Ett gallsyraprov före och efter en måltid kan ge information om leverns funktion och blodflöde. Ammoniakprovet måste hanteras snabbt för att värdet ska bli tillförlitligt. En katt med shunt kan ha normalt ammoniakvärde vid provtagningen. När veterinären bedömer hur allvarligt tillståndet är väger medvetandegrad, gångförmåga och eventuella anfall tungt.

Behandling

Behandlingen syftar till att ta bort orsaken när det går och att minska mängden ämnen från tarmen som påverkar hjärnan.

  • Ändrad kost med tillräcklig energi och protein anpassat till kattens tillstånd. Vid leverlipidos är tillräcklig näring särskilt viktig, och kraftig proteinbegränsning kan förvärra muskelförlust och undernäring.
  • Laktulos gör miljön i tjocktarmen surare. Då binds ammoniak som ammonium och tas upp i mindre mängd. Laktulos gör också att tarminnehållet passerar fortare.
  • Antibiotika som metronidazol eller amoxicillin kan ibland användas för att minska tarmbakteriernas bidrag till ammoniakbildningen. Veterinären bedömer behovet, eftersom metronidazol kan ge neurologiska biverkningar.
  • Dropp kan korrigera vätskebrist och rubbningar i blodsocker eller salter.
  • Kramplösande läkemedel kan behövas vid neurologiska kriser.
  • Kirurgisk behandling av portosystemisk shunt kan bli aktuell när en katt med medfödd shunt är stabil. Vid förvärvade shuntar riktas behandlingen mot orsaken till det höga trycket i portådern.

Vid uppföljningen bedöms hur katten äter, om den behåller sin vikt och om episoder med förvirring, ostadighet eller dregling återkommer. Vid diarré under behandling med laktulos kan katten förlora vätska, vilket kan kräva att veterinären justerar behandlingen.

Förebyggande

  • Tidig upptäckt och behandling av leversjukdomar kan minska risken för komplikationer.
  • Ge en balanserad kost anpassad till katten och följ den individuella foderplanen vid kronisk leversjukdom.
  • Regelbundna kontroller av katter i riskgruppen kan upptäcka viktnedgång, vätskebrist och förändringar i leverfunktionen.
  • Följ rekommendationerna för vaccination mot kattpest. Kattpest kan ge diarré och uttorkning, vilket belastar en katt med nedsatt leverfunktion.
  • Förhindra förgiftningar genom att förvara läkemedel och kemikalier oåtkomligt.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Leverencefalopati är en allvarlig komplikation till leversjukdomar och portosystemiska shuntar. Plötsliga beteendeförändringar, ostadig gång eller kramper är skäl att snabbt kontakta veterinären. Ju tidigare orsaken hittas och behandlingen börjar, desto bättre möjlighet att bryta ett akut förlopp. Skriv gärna upp när symtomen började, om katten nyligen åt och om den har varit förstoppad, kräkts eller fått något nytt läkemedel. En kort film kan visa hur katten går eller beter sig under en episod.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Varför är katten piggare mellan episoderna?

Hur mycket hjärnan påverkas kan förändras under dagen. En katt med shunt kan verka pigg mellan episoderna men bli förvirrad, dregla eller gå ostadigt efter en måltid. Tidpunkten kan hjälpa veterinären att känna igen mönstret.

Har alla katter med leverencefalopati gula ögonvitor?

Nej. Gulaktiga ögonvitor och slemhinnor uppstår när bilirubin ansamlas i kroppen. En katt med en medfödd shunt kan ha tydliga neurologiska symtom även när ögonvitorna och tandköttet har sin vanliga färg.

Varför väger veterinären katten vid återbesöken?

Vikten kan sjunka när katten äter för lite, och muskler kan brytas ned även om buken ser stor ut på grund av vätska. Musklerna kan tillfälligt ta hand om en del av kroppens ammoniak.

Kan ett normalt blodprov för ammoniak utesluta en shunt?

Ammoniakvärdet kan vara normalt hos en katt som har shunt. Veterinären väger samman blodprover, sjukdomshistoria och fynd från ultraljud eller annan bilddiagnostik för att bedöma hur blodet går genom levern.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →