Matsmältningssystemet

Proteinförlorande enteropati hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Proteinförlorande enteropati (PLE) hos katter är ett syndrom där onormalt mycket protein förloras genom tarmväggen. Följden kan bli lågt proteininnehåll i blodet (hypoproteinemi), ödem och avmagring. Oftast hänger tillståndet ihop med inflammatoriska sjukdomar eller tumörsjukdomar i tarmen.

7 min läsningKällor
Proteinförlorande enteropati hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten får tecken på svår vätskeansamling eller allmän försämring:

  • Svår eller ansträngd andning.
  • Snabbt ökande bukomfång tillsammans med andningsbesvär.
  • Kollaps eller uttalad svaghet.
  • Mycket blekt eller blåaktigt tandkött.
  • Blodiga kräkningar eller riklig blodig diarré.

Vätska i brösthålan kan göra det svårt att andas. Kraftig svullnad och viktnedgång behöver också bedömas skyndsamt, även när katten fortfarande äter.

Allmänt om tillståndet

Normalt tar tarmen upp näringsämnen, bland annat protein. Vid sjukdom blir slemhinnan mer genomsläpplig, och protein går förlorat med avföringen. Albumin och ibland även globuliner sjunker i blodet när förlusterna överstiger kroppens produktion. Proteinförlorande enteropati är ingen egen sjukdom utan ett syndrom som följer med olika mag-tarmsjukdomar.

Albumin hjälper till att hålla kvar vätska i blodkärlen och transporterar olika ämnen i blodet. När mängden blir för låg kan vätska samlas i underhuden, buken eller brösthålan. Därför kan en katt få svullen buk samtidigt som musklerna minskar och kroppen i övrigt blir tunnare.

PLE förekommer mer sällan hos katt än hos hund.

Orsaker

Möjliga bakomliggande eller samtidiga sjukdomar är:

  • kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD);
  • parasiter (rundmask, giardia, koccidier);
  • virusinfektioner (coronavirus, FIP, kattpest);
  • lymfangiektasi (vidgade lymfkärl i tarmen);
  • tumörer i mag-tarmkanalen (lymfom, adenokarcinom);
  • kronisk pankreatit och leversjukdomar (som sekundära faktorer).

Vid lymfangiektasi fungerar tarmens lymfkärl dåligt och kan läcka proteinrik lymfa in i tarmen. Vid inflammation eller tumörväxt skadas i stället bland annat slemhinnans barriär. Båda processerna kan störa upptaget av näring och bidra till viktnedgång.

Vid inflammatorisk tarmsjukdom kan immunförsvaret i tarmen reagera på proteiner i maten eller på bakterier som normalt finns där. Reaktionen håller inflammationen igång. Det är en anledning till att både foderanpassning och inflammationsdämpande behandling kan ingå när IBD ligger bakom proteinförlusten.

Riskfaktorer

  • katter med kroniska mag-tarmsjukdomar;
  • äldre katter;
  • ras: någon säker genetisk eller rasbunden benägenhet för PLE är inte visad hos katt;
  • katter med obehandlade parasitinfektioner.

Kunskapen om enskilda riskfaktorer för PLE hos katt är begränsad. Att katten är äldre eller har mag-tarmbesvär räcker inte för diagnos; proteinförlustens orsak behöver fastställas.

Vanliga symtom

Proteinförlorande enteropati hos katter kan ge:

  • långvarig diarré (ofta slemmig eller med fettglans);
  • viktnedgång och avmagring;
  • ödem (tassar, buk, underhud);
  • ascites (vätska i bukhålan);
  • slöhet och svaghet;
  • glanslös päls av sämre kvalitet;
  • ökad törst (vid andra samtidiga sjukdomar).

Diarrén kan komma och gå, och vissa katter har normal avföring trots proteinförlust. Kräkningar kan förekomma. Aptiten kan först vara god eller ökad, men minska när katten blir sjukare. Avföringens utseende behöver därför vägas samman med vikt, aptit och blodprov.

Komplikationer och följder

  • svår hypoproteinemi;
  • rubbad blodkoagulation;
  • ödem i inre organ;
  • sekundära infektioner;
  • kakexi, svår avmagring, och risk för död vid allvarligt förlopp.

Diagnos hos veterinären

  • biokemiska blodprover (lågt totalprotein och albumin; lever och bukspottkörtel bedöms också);
  • avföringsprov (parasiter, dolt blod, fett);
  • blodprov för vitamin B12 (kobalamin) och folsyra – vid sjukdomar i tarm och bukspottkörtel är B12 ofta lågt hos katter, och utan tillskott fungerar behandlingen sämre;
  • ultraljud av buken (förtjockad tarmvägg, lymfkörtlar);
  • endoskopi med biopsi för att undersöka orsaken till tarmsjukdomen;
  • riktade tester för infektioner, exempelvis coronavirus, FIV och FeLV, utifrån kattens övriga symtom.

Varifrån kommer proteinbristen?

Lågt albumin kan även bero på proteinförlust genom njurarna eller nedsatt produktion i levern. Urinprov och bedömning av leverfunktionen hjälper till att skilja dessa orsaker från tarmläckage. Pankreatit och andra samtidiga sjukdomar kan också bidra till symtomen och behöver utredas.

Globulinerna kan vara låga vid PLE, men vid inflammation eller tumörsjukdom kan de även vara normala eller förhöjda. Veterinären bedömer därför både totalprotein, albumin och den övriga sjukdomsbilden.

Bukspottkörtel och näringsupptag

Ett blodprov för fTLI kan användas vid misstänkt bristande produktion av matsmältningsenzymer, exokrin pankreasinsufficiens. För en kattanalys anges följande koncentrationer i mikrogram per liter: 0–8,0 är förenligt med detta tillstånd, 8,1–11,9 är ett gränsområde och 12,0–82,0 är referensintervallet. Veterinären följer laboratoriets analysanvisningar när resultatet bedöms.

Brist på B12 kan uppstå när upptaget är nedsatt. Vid konstaterad brist kan tillskott behövas för att katten ska svara så bra som möjligt på behandling av mag-tarmsjukdomen. Provsvaret hjälper till att identifiera detta behov även när andra undersökningar pågår.

Vad biopsin tillför

Vävnadsprov kan skilja inflammatoriska förändringar, lymfkärlsförändringar och tumörsjukdom. Endoskopi ger prover från slemhinnan, men når inte alla tarmavsnitt eller djupare förändringar. I vissa fall behövs kirurgiska prover.

Behandling och uppföljning

Behandlingen styrs av den bakomliggande sjukdomen. Parasiter behandlas med ett lämpligt preparat, medan bekräftad IBD kan kräva en anpassad diet och antiinflammatorisk behandling. Lymfom behöver en annan behandlingsplan. En låg proteinnivå i sig avgör alltså inte vilket läkemedel som ska användas.

Fodret väljs efter kattens sjukdom och förmåga att tillgodogöra sig maten. Ett nytt eller hydrolyserat protein kan bli aktuellt vid inflammatorisk eller foderrelaterad tarmsjukdom. Under en dietutredning utesluts andra foderkällor. Läs mer om balanserad utfodring.

Svårt sjuka katter kan behöva sjukhusvård, vätskebehandling eller plasma. Om vätska i brösthålan eller buken påverkar andningen kan veterinären behöva tappa ut den. Behandlingen följs med undersökningar och blodprov, samtidigt som den utlösande sjukdomen behandlas.

Hur förbättring bedöms

Uppföljningen omfattar aptit, kroppsvikt, muskelmassa, avföring och albumin. Vikten behöver tolkas tillsammans med svullnaden, eftersom vätska kan dölja att katten har förlorat kroppsvävnad. Minskande bukomfång kan vara ett positivt tecken när övriga fynd också förbättras.

Prognosen beror på orsaken, hur uttalad proteinförlusten är och hur katten svarar på behandlingen. Vissa grundsjukdomar kräver fortsatt foderbehandling och läkemedel. Återkommande diarré, svullnad eller viktnedgång kan motivera att diagnos och behandling omprövas.

Förebyggande

  • parasitkontroll anpassad till kattens risk och vaccination mot förebyggbara infektioner;
  • foder av god kvalitet med bra balans;
  • håll kroniska mag-tarmsjukdomar under kontroll;
  • kontakta veterinären i tid vid långvarig diarré;
  • minska stress som förvärrar mag-tarmsjukdomar.

Vaccination av katt skyddar mot exempelvis kattpest, som kan skada tarmslemhinnan. Vaccination förebygger däremot inte alla sjukdomar som kan ligga bakom PLE. Återkommande mag-tarmbesvär behöver utredas även hos en vaccinerad katt.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Proteinförlorande enteropati är ett syndrom som kan tyda på allvarlig tarmsjukdom. Långvarig diarré, viktnedgång och ödem är varningstecken som kräver snabb utredning. Ju tidigare orsaken hittas och behandlingen börjar, desto bättre möjlighet finns att hjälpa katten.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Kan katten ha PLE utan diarré?

Ja. Vissa katter har normal avföring trots proteinförlust, medan andra får återkommande eller ihållande diarré. Viktnedgång, svullnad och förändrade blodproteiner behöver därför utredas även när avföringen ser vanlig ut.

Bevisar lågt albumin att katten förlorar protein genom tarmen?

Nej. Albumin kan också sjunka vid exempelvis njurförluster eller leverproblem. Urinprov, bedömning av levern och undersökning av tarmen hjälper veterinären att avgöra varifrån problemet kommer och välja behandling.

Behöver alla katter med PLE samma foder?

Foderplanen måste anpassas till den bakomliggande sjukdomen och kattens näringsbehov. Vid en dietutredning behöver den valda maten ges strikt, medan annan sjukdom kan kräva en annan typ av anpassning.

Varför kan katten ha stor mage trots att den magrar?

Låga blodproteiner kan göra att vätska samlas i buken samtidigt som katten förlorar fett och muskler. Ökande bukomfång är därför ett sjukdomstecken som behöver bedömas tillsammans med vikt och allmäntillstånd.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →