Akut till veterinären
Sök akut om en katt med misstänkt eller känd diabetes har något av följande symtom.
- Katten kan plötsligt inte stödja på ett eller båda bakbenen.
- Ett bakben är plötsligt kallt, svagt eller mycket smärtsamt.
- Katten börjar darra, blir svår att få kontakt med eller får kramper, särskilt om den har fått insulin.
- Katten kräks, vill inte äta och är samtidigt påtagligt slö.
- Katten kollapsar eller har svårt att andas.
Plötslig och smärtsam svaghet kan bero på en blodpropp som hindrar blodflödet till bakbenen. Hos en katt med diabetes kan kombinationen av kräkningar, matvägran och slöhet också vara tecken på ketoacidos. Ring veterinär omedelbart vid akut försämring och uppge vad katten behandlas med och när den senast åt.
Allmänt om sjukdomen
Vid diabetes störs kattens glukosomsättning, vilket kan ge kroniskt högt blodsocker. Det höga blodsockret kan med tiden skada nervfibrerna. Följden blir en perifer neuropati där nervimpulserna leds sämre. När signalerna till musklerna i benen försvagas kan katten få svårare att stödja på tassarna och skjuta ifrån med bakbenen.
Det mest typiska hos katter är svaga bakben och en karakteristisk plantigrad gång. Katten går på hasorna och lägger en större del av bakfoten mot underlaget. I början kan det synas tydligast när den stannar upp eller står vid matskålen. En sådan hållning kan också förekomma vid andra perifera neuropatier och vissa muskelsjukdomar.
Orsaker
Den viktigaste orsaken är dåligt kontrollerad diabetes. Flera faktorer kan bidra till komplikationen genom att blodsockret förblir högt.
- Kroniskt högt blodsocker belastar nerverna när diabetesen är obehandlad eller svår att reglera.
- För lite eller oregelbundet tillfört insulin kan försämra blodsockerkontrollen hos en katt som behöver insulin.
- Fodrets innehåll och hur mycket katten äter påverkar blodsockret och kan påverka behovet av behandling.
- Övervikt kan bidra till insulinresistens, så att kattens vävnader svarar sämre på insulin.
- Diabetes är vanligare hos medelålders och äldre katter. Åldern säger mindre om hur påverkade nerverna är hos den enskilda katten.
Om diabetesen förblir svårreglerad bedömer veterinären bland annat hur behandlingen fungerar hemma och om någon annan sjukdom bidrar. I ett fall fick en 12 år gammal katt med svårreglerad diabetes och hasgång diagnosen akromegali. Diabetesen hade diagnostiserats 2 år tidigare. En förändring i hypofysen bidrog till att katten hade ett ovanligt stort insulinbehov.
Riskfaktorer
- Långvarig diabetes utan behandling kan innebära att nerverna har utsatts för högt blodsocker under en längre tid.
- Sent upptäckt diabetes kan göra att hasgång eller svaga bakben är bland de första förändringarna som ägaren lägger märke till.
- Andra sjukdomar kan försvåra regleringen av blodsockret. Stress kan höja värdet tillfälligt och påverka hur ett prov tolkas.
- Ärftlig benägenhet för vissa hormonsjukdomar kan påverka risken för diabetes.
Kunskapen om vilka katter med diabetes som utvecklar nervskador är begränsad. Tecken som ökad törst och viktnedgång kan ha funnits redan innan ägaren märker förändringar i gången.
Vanliga symtom
- Svaga bakben, särskilt när katten ska ta sats.
- Förändrad gång, ofta med plantigrad hållning på hasorna.
- Ostadiga rörelser, osäkra hopp eller svårigheter att gå i trappor.
- Förtvinade muskler i bakbenen.
- Minskad rörlighet och mindre intresse för lek.
- Pares vid svårt förlopp. Om katten plötsligt blir förlamad behöver veterinären snabbt utreda andra akuta orsaker.
Katten kan ta kortare steg, stanna oftare eller få svårt att kliva in i kattlådan. Förändringen kan märkas på båda bakbenen. Vid den neurologiska undersökningen kan veterinären också hitta svagare reflexer eller sämre förmåga att placera tassarna.
Komplikationer och följder
Diabetesneuropati försämrar kattens livskvalitet när det blir svårt att gå, klättra eller komma åt kattlådan.
- Bestående muskelförtvining kan uppstå när musklerna under lång tid får för lite nervsignaler och används mindre.
- Kvarstående svaghet eller pares kan begränsa rörligheten även när blodsockret blivit bättre reglerat.
- Smärta eller obehag kan förekomma. Veterinären bedömer också om exempelvis lederna bidrar till besvären.
- Vid svår funktionsnedsättning kan katten behöva hjälp att komma åt mat, vatten och viloplatser.
En katt som har gått ned i vikt kan ha tappat muskler även av andra skäl än nervskadan. Vid uppföljningen är det därför bra att bedöma muskelmassan, styrkan och gången tillsammans.
Diagnos hos veterinären
Diagnosen ställs utifrån en kombination av kliniska fynd och prover.
- Kliniska tecken som förändrad gång och svaga bakben. Veterinären bedömer också reflexer, muskelstyrka och tassarnas placering.
- Blodprover för glukos och fruktosamin. Urinprov kan visa om katten har glukos eller ketoner i urinen.
- Elektromyografi och mätning av nervledningen vid behov, till exempel när bara ett ben är tydligt påverkat.
- Uteslutning av andra orsaker till svaga ben, till exempel ledsjukdom, skador, muskelsjukdom eller sjukdom i ryggmärgen.
Ett enstaka förhöjt glukosvärde kan bero på stress vid besöket. Fruktosamin ger en ungefärlig bild av blodsockret under de senaste 2 veckorna. Veterinären väger ihop provet med kattens symtom och andra mätningar. Vid exempelvis misstanke om kaliumbrist kan veterinären också kontrollera salterna i blodet, eftersom muskelsvagheten kan se snarlik ut.
Behandling
Det viktigaste målet är att få kontroll över diabetesen och följa hur nervfunktionen förändras.
- Följ veterinärens ordination för insulinbehandlingen om katten får insulin.
- En kolhydratfattig kost kan underlätta blodsockerkontrollen. Veterinären anpassar fodret efter kattens vikt, aptit och eventuella andra sjukdomar.
- Viktkontroll och behandling av övervikt sker gradvis med uppföljning av vikt, muskelmassa och blodsocker.
- Anpassad fysioterapi och försiktig rehabiliteringsträning kan hjälpa katten att använda benen när det går att röra sig utan att falla.
Vid en glukoskurva kan mätningarna göras med 1–4 timmars mellanrum under dagen enligt klinikens plan. Kurvan kan visa både perioder med högt blodsocker och tillfällen då värdet sjunker för mycket. Vid återbesök kan en film från hemmet hjälpa veterinären att se om katten står högre på baktassarna och lättare tar sig över låga kanter.
Med god blodsockerkontroll blir gången bättre hos en del katter och nervfunktionen återhämtar sig gradvis. Hos andra kvarstår svaghet eller förändrad gång.
Förebyggande
- Tidig diagnos och behandling av diabetes minskar tiden som nerverna utsätts för högt blodsocker.
- Följ planen för regelbunden kontroll av blodsockret.
- Följ insulinbehandlingen noga och kontakta kliniken om katten slutar äta eller får nya symtom.
- Ge ett balanserat foder anpassat efter kattens tillstånd.
- Gå på regelbundna veterinärbesök för att justera behandlingen när behovet förändras.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Svaga bakben, förändrad gång och svårigheter att hoppa hos en katt med diabetes är varningssignaler. Kontakta veterinär om du märker sådana förändringar. Berätta om förändringen kom plötsligt eller smygande och om katten dricker eller äter annorlunda. Under återhämtningen kan en kattlåda med låg kant och mat och vatten på golvet göra det lättare för katten att klara sin vardag.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Betyder hasgång alltid att katten har diabetes?
Hasgång kan uppstå när nerverna till bakbenen påverkas av diabetes. Liknande gång kan förekomma vid andra nerv- eller muskelsjukdomar. Veterinären undersöker därför reflexer, känsel och muskelstyrka och tar prover för att bedöma om diabetes ligger bakom.
Kan katten börja gå normalt igen?
En del katter återfår styrka och går stadigare när diabetesen blir bättre reglerad. Återhämtningen kan vara gradvis. Under uppföljningen går det att jämföra hur katten belastar tassarna, kliver in i lådan och klarar låga trösklar.
Varför behövs fruktosamin om blodsockret redan har mätts?
Fruktosamin ger information om blodsockret under en längre period. Det kan hjälpa veterinären när ett enstaka högt värde togs vid ett stressigt besök. För att bedöma nervfunktionen behövs även en undersökning av gången och reflexerna.
Hur skiljer sig nervskadan från ett akut blodsockerfall?
Diabetesneuropati brukar märkas som gradvis svaghet och förändrad gång. Ett blodsockerfall kan ge plötslig vinglighet, darrningar, slöhet eller kramper. Om en katt som får insulin plötsligt får sådana symtom ska du kontakta veterinär akut.
Redaktionen för Tassio
Källor
- An Uncontrolled Diabetic Cat, Today’s Veterinary Practice, läst 2026-11-07.
- Diabetes hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Feline Diabetes, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-07.
- Disorders of the Peripheral Nerves in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- Diabetes Mellitus in Dogs and Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- Arterial Thromboembolism in Dogs and Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-07.
- The Weak Cat: Practical Approach and Common Neurological Differentials, Journal of Feline Medicine and Surgery, läst 2026-11-07.
- Neurologisk utredning för katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-07.
- Diabetes Mellitus in Cats – Overview, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-07.
