Verksamt ämne · Hjärtmedel (kalciumsensibiliserare och PDE3-hämmare)

PimobendanPimobendan: hjärtmedel vid kronisk hjärtsvikt och prekliniskt hjärtsjukdom hos hund

Pimobendan är ett hjärtmedel för hund som får hjärtmuskeln att dra ihop sig kraftigare och vidgar blodkärlen. Det behandlar kongestiv hjärtsvikt orsakad av dilaterad kardiomyopati eller läckande hjärtklaffar, och det används också innan symtom uppträder: hos dobermann med preklinisk dilaterad kardiomyopati och hos hundar med prekliniskt mitralisklaffel, där det fördröjer debuten av hjärtsvikt. Det finns som tuggtabletter, oral lösning och en injektion för att inleda behandlingen. Det får inte användas vid hypertrofisk kardiomyopati, aortastenos eller svår leversjukdom.

Granskad 15.11.2026 · Källor: officiella produktresuméer

LäkemedelsgruppHjärtmedel (kalciumsensibiliserare och PDE3-hämmare)
DjurslagHund
BeredningsformerTuggtabletter, oral lösning och injektion för hund
Källor3 produktresuméer
Viktig varning

Pimobendan bör inte användas där hjärtats minutvolym inte kan förbättras, som vid aortastenos, eller vid hypertrofisk kardiomyopati. Snabbare hjärtfrekvens och kräkningar är dosberoende och kan minskas genom att sänka dosen. Under lång behandling av mitralisklaffel har ökat klaffläckage setts.

Det viktigaste

  • Pimobendan stärker hjärtslagen och vidgar blodkärlen hos hundar med hjärtsvikt.
  • Vid prekliniskt mitralisklaffel fördröjde det hjärtsvikt med cirka 15 månader i en stor studie.
  • Ge det cirka en timme före måltid, eftersom mat minskar upptaget.
  • Inte till hundar med hypertrofisk kardiomyopati, aortastenos eller svår leversjukdom.
  • Biverkningar är sällsynta: kräkningar, diarré, dålig aptit, slöhet eller snabbare hjärtfrekvens.
  • Förvara det utom räckhåll för barn, eftersom sväljning kan ge hjärtklappning och lågt blodtryck.

Vad är det för ämne

Pimobendan är ett bensimidazol-pyridazinonderivat med positiv inotrop verkan och uttalade kärlvidgande egenskaper. Det stärker sammandragningen på två sätt: genom att göra hjärtats kontraktila filament känsligare för kalcium och genom att hämma fosfodiesteras III. Till skillnad från glykosider av digoxintyp eller adrenalinliknande läkemedel verkar det på inget av de sätten. Receptreglerna skiljer sig mellan länder.

Beredningsformer

Brunaktiga, smaksatta, delbara tuggtabletter; en klar oral lösning med doseringsspruta; och en klar lösning för injektion i ven i engångsflaskor.

Vad används ämnet till

  • Hund, tabletter eller oral lösning: kongestiv hjärtsvikt till följd av dilaterad kardiomyopati eller läckande mitralis- och/eller trikuspidalisklaff.
  • Dobermann, tabletter eller oral lösning: preklinisk dilaterad kardiomyopati som diagnostiserats med ekokardiografi.
  • Hund, tabletter eller oral lösning: prekliniskt myxomatöst mitralisklaffel med förstorat hjärta, för att fördröja hjärtsvikt.
  • Hund, injektion: för att inleda behandling av kongestiv hjärtsvikt till följd av klaffsjukdom eller dilaterad kardiomyopati.

Så verkar ämnet

Större kalciumkänslighet och hämning av fosfodiesteras III gör varje hjärtslag kraftigare utan hjärtglykosidernas eller sympatomimetikas mekanismer. Hämningen av fosfodiesteras III i blodkärlen vidgar dem också, vilket minskar hjärtats arbetsbörda.

Hur snabbt verkar ämnet

Givet via munnen tas pimobendan upp snabbt men har en kort halveringstid i plasma på cirka 0,4 timmar; dess viktigaste aktiva metabolit har en halveringstid på cirka 2 timmar.

Så ges läkemedlet

  • Ge tabletter eller oral lösning cirka en timme före utfodring, eftersom mat minskar upptaget.
  • Ge den orala lösningen direkt i munnen med den medföljande sprutan, utan att skaka flaskan, eftersom den då skummar.
  • Injektionen ges en gång i en ven av veterinären för att inleda behandlingen; tabletter eller lösning fortsätter den sedan.
  • Pimobendan får användas tillsammans med ett urindrivande medel som furosemid eller torasemid.
  • Väg hunden noggrant, och ge inte mer än veterinären förskriver.

Dräktighet, digivning och avel

Studier på råtta och kanin visade inga missbildningar eller skador på fostren, men vid höga doser sågs skador på modern och embryot, och pimobendan passerade över i mjölken. Säkerheten är inte fastställd hos dräktiga eller digivande tikar, så veterinären beslutar efter att ha vägt nytta mot risk.

Samverkan med andra läkemedel

Ingen interaktion med hjärtglykosiden ouabain sågs. Verapamil och diltiazem, som är kalciumkanalblockerare, och betablockeraren propranolol försvagar dess effekt på hjärtats sammandragning. Pimobendan kan kombineras med urindrivande medel som furosemid eller torasemid.

När ämnet inte får användas

  • Inte vid hypertrofisk kardiomyopati eller tillstånd där hjärtats minutvolym inte kan förbättras, som aortastenos.
  • Inte till hundar med svår leverfunktionsnedsättning, eftersom pimobendan främst bryts ned i levern.
  • Inte studerat hos symtomfria dobermann med dilaterad kardiomyopati som också har förmaksflimmer eller ihållande snabb kammarrytm.
  • Inte testat vid prekliniskt mitralisklaffel med betydande snabba hjärtrytmrubbningar.
  • Hundar med diabetes behöver regelbundna blodsockerkontroller under behandlingen.
  • Diagnosen bör bygga på en fullständig hjärtundersökning, med ekokardiografi och, där det är lämpligt, röntgen eller Holterövervakning.

Bra att veta

  • I en studie på 363 hundar med prekliniskt mitralisklaffel fördröjdes hjärtsvikt eller hjärtdöd med cirka 15 månader.
  • I samma studie förlängdes den totala överlevnaden med cirka 170 dagar.
  • Hjärtstorleken minskade hos hundar som behandlades i det prekliniska stadiet av mitralisklaffel eller dilaterad kardiomyopati.
  • Hjärtats funktion och struktur bör följas under behandlingen.
  • Smaksatta tabletter bör förvaras utom räckhåll för hunden; delade tabletter håller i 3 dagar i blisterförpackningen.
  • En öppnad flaska oral lösning bör användas inom 8 veckor.

Möjliga biverkningar

Sällsynt (1 till 10 hundar av 10 000) förekommer kräkningar, diarré, aptitlöshet, slöhet eller snabbare hjärtfrekvens; kräkningarna och den högre hjärtfrekvensen beror på dosen. Vid kronisk användning vid mitralisklaffel kan mitralisinsufficiensen öka. Mycket sällsynt ses små blödningar i tandköttet eller under huden; ett samband med pimobendan är oklart, och de försvinner när behandlingen avslutas.

Kontakta veterinär direkt om

  • Ostadighet, apati eller svaghet, som kan tyda på överdos eller lågt blodtryck.
  • Tecken på att hjärtsvikten blir värre trots behandling.
  • Upprepade kräkningar eller vägran att äta.
  • Små röda prickar på tandköttet eller blåmärken under huden.
  • Ett barn sväljer en tablett eller lösning: kontakta läkare genast.

Läs mer om veterinärvård i Sverige, även jour.

Dosering

Vi anger inga doser på den här sidan. Dosen beror på djurets vikt, art och tillstånd och bestäms av veterinären. Följ alltid veterinärens anvisning och bipacksedeln.

Om djuret har fått för mycket

Överdos kan orsaka snabbare hjärtfrekvens, kräkningar, apati, ostadighet, blåsljud på hjärtat eller lågt blodtryck; veterinären sänker då mängden och behandlar tecknen. Lång exponering för kraftigt överskott hos friska hundar ledde till förtjockning av mitralisklaffen och förtjockning av vänster kammare.

Säkerhet för människor

  • Om ett barn sväljer pimobendan kan det orsaka snabba hjärtslag, lågt blodtryck vid uppresning, rodnad i ansiktet och huvudvärk; sök läkarråd.
  • Lägg tillbaka delade tabletter i blisterförpackningen och kartongen, och lämna aldrig en fylld spruta utan uppsikt.
  • Den orala lösningen kan irritera hud och ögon; skölj med vatten efter kontakt.
  • Tvätta händerna efter användning, och ät, drick eller rök inte när du hanterar lösningen.

Vad som händer i kroppen

Den orala biotillgängligheten är 60 till 63 %, och mat sänker den. Pimobendan sprids lätt till vävnaderna och är till 93 % bundet till plasmaproteiner. Det demetyleras till en aktiv metabolit, konjugeras sedan, och nästan allt lämnar kroppen med avföringen.

Vad studier har visat

I en placebokontrollerad studie på 363 hundar i åldern 6 år eller äldre med prekliniskt myxomatöst mitralisklaffel och förstorat hjärta fördröjde pimobendan hjärtsvikt eller hjärtdöd med cirka 15 månader och förlängde överlevnaden med cirka 170 dagar. Hos dobermann med preklinisk dilaterad kardiomyopati fördröjde det hjärtsvikt eller plötslig död och förlängde överlevnaden. Tillsammans med furosemid vid symtomgivande klaffsjukdom förbättrade det livskvaliteten och den förväntade livslängden.

Förvaring

Tuggtabletter: under 25 °C. Oral lösning: under 30 °C, använd inom 8 veckor efter öppning. Injektion: inga särskilda förvaringsanvisningar, använd genast efter öppning.

Kassering

Kassera inte via avloppsvatten; följ lokala krav.

Vanliga frågor

Ska pimobendan ges med mat?

Nej. Ge det cirka en timme före utfodring, eftersom mat som ges samtidigt eller före minskar upptaget.

Kan pimobendan hjälpa innan min hund visar symtom?

Ja, vid prekliniskt mitralisklaffel med förstorat hjärta och hos dobermann med preklinisk dilaterad kardiomyopati.

Kan det användas med min hunds furosemid?

Ja. Att kombinera det med ett urindrivande medel som furosemid eller torasemid är tillåtet, enligt produktresumén.

Min hund har diabetes. Är det ett problem?

Pimobendan kan användas, men blodsockret bör kontrolleras regelbundet under behandlingen.

Varför ska jag inte skaka den orala lösningen?

Om flaskan skakas före eller under användning skummar lösningen, vilket påverkar exakt avmätning.

Vad händer om ett barn sväljer en tablett?

Det kan orsaka snabba hjärtslag, lågt blodtryck vid uppresning, rodnad i ansiktet och huvudvärk, så sök läkarråd.

Läs också

Fler verksamma ämnen

Källor

Den här sidan är allmän information, inte en läkemedelsrekommendation. Vi säljer inga läkemedel. Informationen ersätter inte ett veterinärbesök eller bipacksedeln. Vid akuta fall, ring en jourveterinär.