Dilaterad kardiomyopati hos hund – symtom, utredning och behandling

Översikt

En frisk hjärtmuskel drar ihop sig och pressar ut blodet i artärer som för det till vävnaderna. Vid DCM minskar antalet hjärtmuskelceller eller deras funktion gradvis. Den förstorade kammarväggen kan bli tunnare. Hos en del hundar förstoras alla fyra hjärtrummen.

Under det dolda stadiet kan undersökningar av rytm eller pumpförmåga påvisa sjukdom även om hunden motionerar normalt. Hjärtsvikt som ger vätskeansamling i lungorna eller kroppshålorna kallas kongestiv hjärtsvikt. Mitralisklaffen sitter mellan vänster förmak och vänster kammare.

DCM är oftast inte ett strukturellt hjärtfel som syns vid födseln; muskelfunktionen försämras med åldern. Vänster förmak förstoras ofta tillsammans med vänster kammare. Läckage i mitralisklaffen kan därför bero på hjärtmuskelsjukdomen även när den ursprungliga förändringen finns i kammaren och inte i klaffen.

Orsaker

Genetiken påverkar risken för sjukdom hos många raser. Två genomiska regioner med gener som har med hjärtmuskelns funktion att göra har påvisats vid sjukdomen hos dobermann. En studerad gen, PRKAA2, påverkar energiomsättningen i hjärtmuskelcellerna. Den exakta orsaken till hjärtmuskelsjukdomen fastställs inte hos alla drabbade hundar.

Brist på taurin kan ligga bakom försvagad hjärtmuskel hos en del hundar. Vissa cellgifter kan skada hjärtmuskeln och ge en liknande sjukdom. Genetik, andra sjukdomar och fodrets sammansättning kan samverka vid icke-ärftlig DCM. Bedömningen av fodrets betydelse tar också hänsyn till hur väl hunden kan tillgodogöra sig näringsämnena.

Brist på karnitin har misstänkts bidra till hjärtmuskelsjukdom hos en del boxrar. Vissa virusinfektioner kan också skada hjärtmuskeln och ge DCM-liknande förändringar. Ett samband med fodret har misstänkts hos hundar som ätit både spannmålsfritt foder och foder med spannmål.

Riskfaktorer

DCM är vanligast hos stora och jättestora raser. Raser med anlag är bland annat dobermann, irländsk varghund och grand danois. Den förekommer också hos mindre raser, som cocker spaniel. Diagnosen ställs oftast hos medelålders eller äldre hundar.

Hos dobermann börjar symtomen typiskt vid sex till nio års ålder. En europeisk uppföljningsstudie av 412 dobermann fann en kumulativ förekomst på 58,2 % enligt studiens egna kriterier.

I den yngsta gruppen i studien hittades DCM hos 3,3 % av dobermann som var minst ett men yngre än två år. Den hittades hos 9,9 % av hundarna som var minst två men yngre än fyra år. Andelen var 12,5 % hos hundar som var minst fyra men yngre än sex år. Hos dem som var minst sex men yngre än åtta år var den 43,6 %. Hos hundar över åtta år var den 44,1 %.

Sjukdomen var lika vanlig hos hanar och tikar i den uppföljningen. Hanarna visade förändringar vid ultraljud tidigare än tikarna. Tikarna hade fler ventrikulära extraslag i studien.

En avelsdatabas för hälsa i norra Europa registrerade 85 dödsfall i hjärtsjukdom hos dobermann mellan 2014 och 2024. Fyrtioåtta rapporter gällde specifikt DCM. Alla hundar som dör av hjärtmuskelsjukdom rapporteras inte till registret, så siffrorna beskriver rapporterade dödsfall.

Typiska symtom

Det dolda stadiet kan pågå i flera år innan ägaren märker någon förändring. En plötslig kollaps kan vara det första synliga tecknet på en allvarlig rytmrubbning.

• Hunden tröttnar snabbare än vanligt på promenader.
• Snabbare andning i vila.
• Hosta om blodcirkulationen i lungorna blir överfylld.
• Svaghet som visar sig som minskad aktivitet.
• En kort svimningsepisod.
• Viktnedgång om vävnadernas blodförsörjning är otillräcklig.
• Förstorad buk på grund av vätskeansamling.

En hund som kämpar för att andas kan sträcka halsen framåt för att få mer luft. Den kan andas snabbt med öppen mun. En hund med ansträngd andning kan stå med benen bredare isär än vanligt.

Komplikationer och följder

Vid vänstersidig svikt kan vätska samlas i lungvävnaden och ge lungödem. Vätska kan samlas runt lungorna och begränsa deras utvidgning. En allvarlig ventrikulär rytmrubbning kan ge plötslig död utan tidigare synliga symtom. Jättestora raser kan få förmaksflimmer, med en oregelbunden rytm i förmaken.

Regleringen av cirkulationen hjälper till en början att kompensera för den försvagade pumpförmågan. När sjukdomen fortskrider kan samma reglering öka kvarhållandet av salt och vatten. Prognosen är oftast sämre om hjärtsvikt redan finns vid diagnosen.

Undersökning hos veterinären

Hjärtats uppbyggnad och pumpförmåga

Ett svagt blåsljud kan höras under sammandragningen. Att blåsljud saknas utesluter inte hjärtmuskelsjukdom. Veterinären kan känna på lårartären för att bedöma om pulsen är svag. Ultraljud av hjärtat mäter särskilt vänster kammares storlek och bedömer sammandragningen. Vänster kammares volym kan uppskattas från ultraljudsbilderna med Simpsons metod. Lungröntgen bedömer vätska i eller runt lungorna.

Mätningarna vid ultraljud jämförs med referensvärden för hundens storlek, vikt och ras. Dopplerultraljud kan också bedöma blodflödet i hjärtat. Röntgen kan också bedöma hjärtats storlek. Blodprover kan leta efter andra sjukdomar som påverkar planeringen av behandlingen.

EKG och rytmövervakning i 24 timmar

Ett elektrokardiogram, EKG, fastställer typen av rytmrubbning. En Holtermonitor registrerar hjärtrytmen under 24 timmar medan hunden rör sig och vilar normalt. Återkommande rytmrubbningar hos dobermann kan missas på ett kort EKG. Hos en dobermann uppfyller fler än 300 ventrikulära extraslag på 24 timmar rytmkriteriet för dold DCM. Kriteriet kan också uppfyllas om två registreringar på 24 timmar inom ett år var och en visar 50–300 ventrikulära extraslag. En dobermann kan uppfylla rytmkriteriet trots ett normalt ultraljudsresultat.

Ett kort vilo-EKG på fem minuter kan användas som komplement när längre registrering inte är tillgänglig. Hjärtmarkörer i blodet som troponin I eller NT-proBNP kan ge ytterligare information.

Färre än 50 enstaka ventrikulära extraslag per dygn kan anses ligga inom normalgränserna för en dobermann, men även ett mindre fynd tolkas tillsammans med andra undersökningar.

Behandling

Behandling före hjärtsvikt

Ärftlig DCM kan inte botas, men behandlingen kan kontrollera symtomen och bromsa förloppet. Läkemedel som stödjer hjärtmuskelns sammandragning kan övervägas för en dobermann under det dolda stadiet. En randomiserad studie omfattade 76 dobermann vars DCM ännu inte gav symtom på hjärtsvikt. Mediantiden till hjärtsvikt eller plötslig död var 718 dagar med pimobendan och 441 dagar med placebo. Medianöverlevnaden i samma studie var 623 dagar i behandlingsgruppen och 466 dagar med placebo.

Studien omfattade dobermann i åldern fyra till nio år med symtomfri hjärtförstoring bekräftad med ultraljud. Hundar med förmaksflimmer eller farliga ventrikulära rytmrubbningar uteslöts. Ingen tydlig skillnad hittades mellan grupperna i andelen som fick hjärtsvikt eller dog plötsligt under studien.

Hjärtsvikt och rytmrubbningar

En hund som kämpar för att andas på grund av lungödem kan behöva extra syre på djursjukhus. Urindrivande läkemedel minskar vätskan som samlats i lungorna. Läkemedel som stödjer cirkulationen kan minska kammarens arbetsbelastning. Läkemedel kan också kontrollera rytmrubbningar vid behov. Uppföljande undersökningar kontrollerar svaret och bedömer om medicineringen behöver ändras.

Prognosen vid långt gången hjärtsvikt är i allmänhet sämre än vid lindrig sjukdom. När DCM ger hjärtsvikt och inte svarar på behandling med taurin dör de flesta hundar inom sex månader efter diagnosen.

Fall med samband med fodret

Om hjärtförändringarna är näringsrelaterade kan hjärtfunktionen bli bättre med veterinärbehandling och byte av foder. En uppföljningsstudie jämförde hundar med DCM, varav 51 åt icke-traditionella och nio åt traditionella foder före ett foderbyte. Hjärtfunktionen bedömdes på nytt tre, sex och nio månader efter bytet. Hundar som tidigare ätit icke-traditionella foder visade en liten men mätbar förbättring i ultraljudsfynden. Hundarna med DCM hade inte låga tauringhalter i blodet vid starten.

De flesta hundarna i foderuppföljningen fick också taurin. Medianöverlevnaden var 611 dagar hos hundar som tidigare ätit icke-traditionellt foder och 161 dagar i jämförelsegruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Förebyggande

Klinisk screening av dobermann med ultraljud av hjärtat och Holterövervakning rekommenderas från tre års ålder. En tidigare uppföljning av åldersgrupper föreslog att man börjar vid två års ålder. Screeningen upprepas varje år, eftersom sjukdom kan utvecklas efter ett normalt resultat. Hundar med ärftlig hjärtsjukdom bör inte användas i avel.

En del screeningprogram inför avel för dobermann kräver ultraljud av hjärtat och EKG för en hjärtbedömning. Enligt dessa program måste hunden vara fri från DCM vid avelsundersökningen. Bedömningen gäller i 12 månader. Ett projekt för utkorsning av dobermann syftar till att bredda den genetiska variationen och minska risken för hjärtsjukdom.

I vissa officiella hjärtscreeningprogram betyder resultatet A att inga tecken på den angivna hjärtsjukdomen fanns vid undersökningsdagen. Ett osäkert B-resultat innebär att uppföljning eller ny undersökning är att rekommendera. Ett C-resultat innebär att fynden tyder på den hjärtsjukdom som anges i bedömningen.

Viktigt för hundägare

Räkna andetagen under en minut medan hunden sover lugnt eller vilar utan att flämta. En höjning och sänkning av bröstkorgen räknas tillsammans som ett andetag. En frisk hunds andningsfrekvens är oftast 12–30 andetag per minut. En ökning över en hjärtpatients vanliga frekvens kan tyda på att vätska samlas i lungorna.

Anteckna andningsfrekvens, andningsansträngning och förändringar i aptiten för uppföljningen. Kontakta veterinären om andningen i vila upprepade gånger är snabbare. Om hunden kämpar för att andas, åk direkt till akutvården och ring på vägen om det går.

Jämför mätningar som gjorts under lugna förhållanden: värme kan ge snabb flämtning utan att hjärtsjukdomen förvärras. Ansträngd andning kan visa sig som ovanligt kraftiga rörelser av revbenen vid varje andetag.

Vanliga frågor

Kan DCM vara symtomfri?

Ja: hjärtförändringar kan finnas i flera år innan symtom visar sig. Ultraljud av hjärtat hjälper till att upptäcka förstoring av kammaren i detta skede. Hos dobermann kan långvarig EKG-registrering visa rytmförändringar innan ultraljudet blir avvikande.

Räcker det med ett normalt resultat när veterinären lyssnar på hjärtat?

Nej: hjärtmuskelsjukdom ger inte alltid ett hörbart blåsljud. Ultraljud av hjärtat kan bedöma vänster kammares storlek och pumpförmåga även utan blåsljud. Holterövervakning letar efter rytmrubbningar under 24 timmar och upptäcker rytmförändringar som inte förekommer under besöket.

Är spannmålsfritt foder orsaken?

Att ett foder är spannmålsfritt fastställer inte ensamt att det är orsaken. Näringsrelaterad DCM kan innebära att flera faktorer samverkar, som fodrets sammansättning och andra sjukdomar. Byte av foder planeras med veterinären utifrån näringsbehovet. Ett samband med fodret har också misstänkts vid foder med spannmål.

Kan ett gentest ersätta hjärtundersökningar?

Ett gentest ersätter inte ultraljud och rytmövervakning hos dobermann. Gentester bedömer en ärftlig sjukdomsrisk vars storlek ännu inte är exakt känd. Hjärtundersökningar fastställer i stället om påvisbara förändringar i uppbyggnad, pumpförmåga eller rytm redan finns.

Hur påverkar DCM den förväntade livslängden?

Prognosen varierar med ras och sjukdomsstadium när sjukdomen upptäcks. En hund som redan har hjärtsvikt vid diagnosen har i allmänhet en sämre prognos än en symtomfri hund. Behandlingen kan lindra symtomen och förlänga livet.