Veterinärvård i Sverige · Att skaffa djur
Adoptera från djurhem eller omplacering – vad bör du tänka på?
Varje år behöver många katter och hundar i Sverige ett nytt hem. Vissa har blivit övergivna eller hittats som hemlösa, andra lämnas över när ägaren flyttar, blir sjuk eller inte längre kan ta hand om djuret. Katthem, hundstall och omplaceringsföreningar tar emot djuren, tar hand om dem och letar efter nya ägare. Att adoptera kan vara ett fint sätt att skaffa husdjur. Du får ofta ett vuxet djur vars personlighet redan är känd, och du ger ett djur en ny chans. Men det kräver också förberedelser. Den här artikeln går igenom vilka regler verksamheterna ska följa, vad du bör fråga och hur du gör starten lättare för djuret.

Ett vuxet djur från djurhem har ofta en känd personlighet och är redan id-märkt och vaccinerat.
Djurhem och omplacering kräver tillstånd
Den som tar emot djur för att förmedla dem till nya ägare driver en verksamhet som omfattas av djurskyddsreglerna. Länsstyrelsen skriver att du alltid behöver tillstånd om du driver yrkesmässig verksamhet med djur, oavsett hur många djur det gäller. Bland exemplen finns omplaceringshem, djurpensionat och hunddagis.
Även verksamheter som inte är yrkesmässiga kan behöva tillstånd. Enligt länsstyrelsen krävs tillstånd bland annat för att förvara eller utfodra fyra eller fler hundar eller katter. Med förvaring eller utfodring menas att regelbundet ta hand om andras djur mot betalning, eller att ta emot djur för förmedling.
Innan länsstyrelsen kan ge tillstånd behöver anläggningen i många fall registreras hos Jordbruksverket. Den som driver katthem eller omplaceringsverksamhet med katter ska dessutom kunna visa att hen har rätt kunskaper genom utbildning. Länsstyrelsen inspekterar lokalerna innan beslutet fattas.
För dig som adopterar betyder det att du kan fråga om verksamheten har tillstånd. En seriös förening berättar gärna hur den arbetar och visar var djuren bor.
Varför adoptera?
Fördelarna med att adoptera brukar vara:
- personalen eller jourhemmet känner ofta djurets temperament, vanor och hälsa
- många vuxna djur är redan rumsrena och vana vid koppel eller kattlåda
- djuret är ofta redan id-märkt, vaccinerat och kastrerat
- du ger ett djur som behöver det ett nytt hem.
Ett adopterat djur kan ha med sig en historia. Det kan vara rädd för vissa saker, ovant vid barn eller andra djur, eller behöva tid för att lita på människor. Ärlighet från båda håll gör det lättare att hitta rätt djur till rätt hem.
Frågor att ställa innan du bestämmer dig
- Varför lämnades djuret? Vad vet ni om dess bakgrund?
- Hur fungerar det med barn, andra hundar, katter och smådjur?
- Hur reagerar det på att vara ensamt, på besök och på nya miljöer?
- Är djuret id-märkt, vaccinerat, avmaskat och kastrerat?
- Har det några kända sjukdomar, allergier eller läkemedel?
- Vilket foder äter det, och vilka rutiner har det haft?
- Vad händer om det inte fungerar? Kan djuret lämnas tillbaka?
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ger råd till den som ska köpa hund, och de passar också vid adoption: ta reda på varifrån djuret kommer, köp eller adoptera aldrig via mellanhand, kräv id-handlingar och fråga om vaccinationer. En hund bör vara vaccinerad mot parvovirus, valpsjuka och HCC.

Äldre djur och djur med särskilda behov
På många djurhem väntar äldre katter och hundar längst på ett nytt hem. Ett äldre djur är ofta lugnt, van vid människor och kräver mindre träning än en valp eller kattunge. Det kan passa bra om du vill ha ett sällskap som inte behöver lika mycket aktivering. Djur med en kronisk sjukdom, till exempel diabetes eller njursjukdom, kan också leva ett gott liv med rätt behandling. Fråga vad vården innebär i tid och kostnad, och om föreningen kan hjälpa till med råd.
Adoptionsavtalet
De flesta föreningar använder ett skriftligt avtal. Där står ofta vilket djur det gäller, avgiften, vad som ingår och vilka villkor som gäller. Vanliga villkor är att djuret ska hållas inomhus en tid, att en katt ska vara innekatt eller ha tillgång till rastgård, att djuret inte får säljas vidare eller att föreningen ska kontaktas om du inte kan behålla det.
Läs avtalet noga och fråga om något är oklart. Avgiften brukar täcka en del av föreningens kostnader för veterinärvård, id-märkning och kastrering.
Registrera dig som ny ägare
Både hundar och katter ska vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket. För katter gäller att den som köper eller tar över en katt som är äldre än tre månader ska se till att den är eller blir id-märkt och registrera sig som ägare inom fyra veckor. Det gäller både innekatter och utekatter.
För hundar ska du som ny ägare registrera dig i Jordbruksverkets hundregister. Läs mer i vår artikel Id-märkning och registrering.
Förbered hemmet
Innan djuret kommer hem är det bra att ha:
- en lugn plats där djuret kan vila ifred
- mat och vattenskålar, samma foder som djuret ätit tidigare
- kattlåda, klösmöbel och gömställen för en katt
- koppel, sele, bädd och tuggleksaker för en hund
- en plan för vem som tar hand om djuret de första dagarna.
Ta bort sådant som kan vara farligt, till exempel giftiga växter, sladdar som kan tuggas på och öppna fönster som en katt kan hoppa ut genom.
De första veckorna
Ett nytt hem är omtumlande. Många djur behöver flera veckor innan de slappnar av och visar hela sin personlighet.

- Låt djuret utforska i sin egen takt och tvinga det inte till kontakt.
- Håll samma rutiner för mat, promenader och vila.
- Vänta med stora besök och nya miljöer.
- Presentera andra djur i hemmet gradvis och under uppsikt.
- Låt en katt vara inne i flera veckor innan den får gå ut, så att den hittar hem.
- Ge en hund korta stunder ensam i början och öka tiden gradvis.
Jordbruksverket skriver att hundar är flockdjur som behöver träffa både människor och andra djur, och att du ska vänja hunden gradvis vid att vara ensam. Det gäller särskilt ett adopterat djur som kanske har bytt hem flera gånger. Läs mer i vår artikel om att lämna hunden ensam.
Första veterinärbesöket
Boka gärna ett hälsobesök de första veckorna, även om djuret verkar friskt. Ta med de papper du fått från föreningen. Veterinären kan kontrollera vaccinationer, tänder, vikt och hälsa och ge råd om foder och parasiter. Det är också ett bra tillfälle att teckna djurförsäkring, eftersom många försäkringar kräver att djuret är friskt när försäkringen börjar gälla.
När det inte fungerar
Ibland visar det sig att djuret inte passar in, trots goda förberedelser. Kontakta då föreningen först. Många har jourhem och erfarenhet av att hjälpa till, och ett avtal kan innebära att djuret ska lämnas tillbaka till föreningen. Släpp aldrig ut ett djur eller lämna det åt sitt öde. Att överge ett djur är inte tillåtet och orsakar stort lidande.
Vanliga frågor
Är adopterade djur sjukare än andra?
Inte nödvändigtvis. Många djurhem låter veterinär undersöka djuren, och djuret är ofta vaccinerat och kastrerat innan det flyttar. Fråga om djurets hälsa och be att få se veterinärpapper.
Kan jag adoptera om jag har barn?
Ja, men välj ett djur som är vant vid barn eller som personalen bedömer passar en barnfamilj. Lär barnen att låta djuret vara ifred när det äter eller sover.
Hur lång tid tar det innan djuret känner sig hemma?
Det varierar. Vissa djur slappnar av efter några dagar, andra behöver flera månader. Tålamod, rutiner och lugn hjälper.
Måste en adopterad katt vara innekatt?
Det beror på avtalet och på katten. Vissa föreningar kräver att katten är innekatt eller har tillgång till rastgård. Oavsett vilket ska katten vara inne de första veckorna så att den lär sig var den bor.
Källor
- Tillstånd för större djurhållning och verksamhet med djur, Länsstyrelsen i Stockholms län, läst 2026-11-15.
- Märka och registrera katter, Jordbruksverket, läst 2026-11-15.
- Märk och registrera hundar, Jordbruksverket, läst 2026-11-15.
- Så sköter du din hund, Jordbruksverket, läst 2026-11-15.
- Köp av hund, Statens veterinärmedicinska anstalt, läst 2026-11-15.
Mer i ämnet
ParasiterAvmaskning av hund och katt – när behövs det och varför används träckprov i Sverige?Behöver vuxna hundar och katter avmaskas regelbundet? Om spolmask, valpar och kattungar, träckprov, smitta till människor och varför avmaskning efter behov är vanligt i Sverige.
SäsongHund och katt på vintern – så skyddar du djuret mot kyla och andra vinterriskerSå skyddar du hund och katt under den svenska vintern: kyla och nedkylning, salt och grus på tassarna, isen på sjöar, giftig glykol och katter som söker värme i bilen.
KonsumentMissnöjd med veterinärvården – vart vänder du dig och hur går en anmälan till?Om du är missnöjd med en veterinärbehandling: prata med kliniken, begär journalen, anmäl till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård eller kräv ersättning.