Hjärntumör hos hund – symtom, utredning och behandling

Översikt

Hjärntumörer är en grupp olika sjukdomar med varierande tillväxttakt och behandlingsmöjligheter. Meningiom, en tumör i hinnorna runt hjärnan, är den vanligaste primära hjärntumören hos hund. Det står för omkring 45 % av de primära hjärntumörerna hos hund. Gliom, som utgår från hjärnans stödjeceller, är också vanliga.

Meningiom växer oftast långsamt, men aggressiva former förekommer också. Även en tumör som klassas som godartad vid vävnadsundersökning kan vara livshotande i skallens trånga utrymme. Den exakta celltypen bekräftas med ett vävnadsprov.

Primära hjärntumörer är oftast enstaka massor. Tumörer i hjärnan kan också utgå från hypofysen eller från plexus choroideus i hjärnans ventriklar.

Orsaker

En tumör kan börja inne i skallen eller spridas dit

Den exakta orsaken till de flesta hjärntumörer hos hund är okänd. En primär tumör utgår från celler i hjärnan eller dess omgivande strukturer. Ett gliom växer från hjärnans stödjevävnad. Ett meningiom utgår från hjärnhinnorna utanför själva hjärnvävnaden.

En sekundär tumör kan vara en metastas som spridits via blodet från ett annat ställe. Hos hund är hemangiosarkom ett exempel på en cancer som kan spridas till hjärnan. En tumör kan också växa direkt in i skallen från näshålan eller intilliggande vävnader.

Vissa tumörer i hjärnans ventriklar kan spridas via ryggmärgsvätskan till andra delar av centrala nervsystemet. Spridning av en primär tumör i centrala nervsystemet utanför detta system är sällsynt.

Symtomen uppstår av tumören och dess omgivning

En tumör kan växa in i nervvävnad eller trycka på närliggande strukturer. Svullnad kan uppstå i den omgivande hjärnan. En tumör kan blockera ryggmärgsvätskans cirkulation och ge hydrocefalus. Skallbenen begränsar utrymmet, så en växande massa kan inte expandera fritt.

En tumör kan också störa det lokala blodflödet i hjärnan. Lokal vävnadsdöd kan uppstå i tumörområdet. Utbredd svullnad och tryckeffekter kan dölja tecken på en lokal förändring.

Riskfaktorer

Hjärntumörer hittas särskilt hos medelålders och äldre hundar. Medianåldern vid debut är omkring 9 år. Meningiom förekommer oftast hos hundar över 7 år. Även en ung hund kan dock ha en tumör.

Hundar med kort skalle har ökad risk, särskilt för gliom. Meningiom hittas oftare hos stora hundar med lång skalle. Inget tydligt övergripande könsanlag för tumörer i nervsystemet har fastställts.

Obduktionsstudier har hittat tumörer inne i skallen hos omkring 2–5 % av de undersökta hundarna. Siffran beskriver hundar som undersökts efter döden och inte risken för sjukdom hos alla levande hundar. Gliom kan förekomma hos hundar som bara är 6 månader gamla.

Typiska symtom

Symtomen kan utvecklas långsamt eller börja plötsligt, och deras svårighetsgrad kan variera. De förvärras oftast när tumören växer.

• Hunden får ett krampanfall, eller tidigare kramper kommer tillbaka.

• Inlärda rutiner glöms bort, intresset för omgivningen minskar eller beteendet förändras.

• Hunden går tvångsmässigt i cirklar eller vandrar rastlöst.

• Synen eller uppfattningen av ena sidan försämras, och hunden går in i hinder.

• Balansen försämras, hunden lutar huvudet eller faller åt sidan.

• Stegen blir ovanligt höga eller överdrivna och kroppen svajar.

• Sväljning, röst eller ögonrörelser kan förändras.

En tumör i framhjärnan kan till en början bara ge kramper. Skador i lillhjärnan kan ge dålig koordination trots normal muskelstyrka. Skador i hjärnstammen kan försämra både balans och styrka på ena sidan av kroppen.

Aptit och drickande kan öka eller minska när framhjärnans funktion störs. En darrning i huvudet från lillhjärnan kan förvärras när hunden sträcker sig efter mat och försvinna när den slappnar av. Balansproblem kan omfatta ofrivilliga ögonrörelser fram och tillbaka, så kallad nystagmus.

Komplikationer och följder

Tryck, svullnad och problem i samband med dem

Förhöjt tryck inne i skallen kan förskjuta hjärnvävnad och ge inklämning. Svåra skador i hjärnstammen kan gå vidare till förlamning, koma och död. Sväljningssvårigheter ökar risken att mat eller vatten kommer ned i luftvägarna och ger aspirationspneumoni.

Ett långvarigt krampanfall kan höja kroppstemperaturen och ge syrebrist. Ett fynd av en metastas i hjärnan betyder att cancern har spridit sig från sitt ursprungliga ställe.

Prognosen beror också på var tumören sitter

Medianöverlevnaden hos hundar som fått behandling för att lindra symtomen av en hjärntumör har varit 69 dagar. I en annan grupp som fick symtomlindrande vård var medianöverlevnaden 2 månader från diagnosen med bilddiagnostik. I en studie som jämförde placeringar var medianöverlevnaden för tumörer i hjärnstammen och området kring lillhjärnan 28 dagar. Motsvarande median för tumörer i storhjärnshalvorna var 178 dagar.

Undersökning hos veterinären

Undersökningen lokaliserar källan till symtomen

Veterinären bedömer vakenhet, rörelse, uppfattning av benens läge och kranialnervernas funktion. Det hjälper till att lokalisera den del av nervsystemet som orsakar symtomen. Andra sjukdomar som skadar samma område kan ge liknande tecken.

Blodstatus, blodkemi och urinprov hjälper till att utesluta andra sjukdomar och bedöma narkosrisken. Bilddiagnostik av bröstkorgen och ultraljud av buken letar efter tumörer eller metastaser på andra ställen i kroppen.

En hjärntumör bör övervägas som orsak även när ett första krampanfall börjar efter 4 års ålder.

Magnetkamera visar massan och den omgivande vävnaden

Magnetkameraundersökning av hjärnan är förstahandsmetoden för bilddiagnostik. Hunden undersöks under narkos. Bilderna bedömer tumörens placering, storlek och gränser samt svullnad och störd vätskecirkulation.

Vanlig röntgen av skallen visar oftast inte mjukdelstumörer. Datortomografi kan särskilt hjälpa till att bedöma benförändringar. Magnetkamera visar i allmänhet förändringar i hjärnstammen och lillhjärnan bättre än datortomografi.

Kontrastmedel kan visa tumörens gränser och inre detaljer tydligare. Ett gliom kan också likna en hjärninfarkt, en blödning eller immunmedierad inflammation på bilderna. Tydliga gränser eller kontrastupptag fastställer därför inte ensamma celltypen.

Prover preciserar den preliminära diagnosen

Bilddiagnostiken kan tyda på den sannolika tumörtypen, men en böld eller annan inflammation kan se likadan ut. En biopsi eller ett prov som tas under operationen bekräftar celltypen och hjälper till att bedöma elakartadheten. Ryggmärgsvätskan kan innehålla förhöjt protein eller inflammationsceller. Tumörceller hittas bara sällan i vätskan.

Provtagning av vätskan planeras först efter bilddiagnostiken, eftersom en tryckförändring kan ge inklämning av hjärnan. Biopsi innebär också risker, bland annat kramper eller neurologisk försämring.

Ett meningiom kan vid vävnadsundersökning klassas som grad I, godartat; grad II, atypiskt; eller grad III, elakartat. Graden kan hjälpa till att bedöma hur tumören sannolikt beter sig.

Behandling

Symtomlindring är en del av alla behandlingsupplägg

Veterinären planerar behandlingen utifrån tumörens placering, typ och hundens allmäntillstånd. Symtomlindrande vård syftar till att kontrollera kramper, tryck, inflammation och smärta. Kortison kan minska svullnaden runt tumören. Läkemedel mot kramper kan vara fenobarbital eller, i ett akut läge, diazepam.

Kirurgi och strålbehandling

Kirurgi syftar till att ta bort hela tumören eller minska den så säkert som möjligt. Normal hjärnvävnad bevaras, eftersom skador kan ge betydande bestående bortfall. Fullständig borttagning av ett meningiom hos hund kan vara svår när det växer in i omgivande vävnad.

Strålbehandling kan användas ensam eller tillsammans med kirurgi. Den kan passa tumörer som inte kan tas bort säkert. Riskerna omfattar upprepade narkoser och fördröjda strålskador på hjärnvävnaden.

Kirurgi ger också ett vävnadsprov och kan minska symtom som massan orsakar även om en del av tumören finns kvar. Vid gliom kan mikroskopiska tumörceller finnas kvar i vävnaden efter att den synliga massan tagits bort. Stereotaktisk strålbehandling riktar strålningen mycket exakt mot ett avgränsat område.

Möjliga komplikationer vid kirurgi är bland annat kramper som inte går att kontrollera och luft som samlas inne i skallen. Strålbehandling kan också ge effekter på hud och ögon, som bestående håravfall eller grå starr.

Cellgifter och behandlingar under utveckling

Läkemedel som används vid gliom är bland annat temozolomid och lomustin. Hydroxikarbamid har använts vid meningiom, men det finns inga stora studier på hund av dess effekt som enda behandling.

Att ge behandlingen direkt in i hjärnvävnaden kan kringgå blod-hjärnbarriärens begränsningar för läkemedel.

Annan forskning omfattar immunbehandlingar riktade mot tumören och metoder som använder virus som förstör tumörceller.

Överlevnadssiffror gäller vissa patientgrupper

En medianöverlevnad på omkring 7 månader har rapporterats för hundar som opererats för meningiom. En sammanfattning av rapporter om kirurgi för olika hjärntumörer angav en median på 312 dagar. Medianöverlevnaden efter kombinerad kirurgi och strålbehandling av meningiom har varierat mellan 11 och 28 månader. För vävnadsbekräftade meningiom som behandlats med enbart strålbehandling var medianerna 11,5–19 månader.

För alla typer av hjärntumörer som strålbehandlats varierade de rapporterade medianerna mellan 139 och 906 dagar. Den sammanfattande medianen för dessa rapporter var 351 dagar. Effekten av cellgifter begränsas delvis av blod-hjärnbarriären, som gör det svårare för ett läkemedel att nå sitt mål.

Förebyggande

Det finns inget känt sätt att förhindra att en hjärntumör uppstår. Orsakerna till de flesta tumörer är fortfarande oklara. När sjukdomen är diagnostiserad inriktas förebyggandet på komplikationer som kramper och förhöjt tryck inne i skallen. Att plötsligt sluta med läkemedel mot kramper kan öka kramperna eller utlösa en serie anfall.

Att åtgärda sväljningssvårigheter är en del av hanteringen av risken för aspiration.

Ändringar av läkemedel mot kramper planeras med veterinären; egna justeringar rekommenderas inte. Hanteringen av läkemedlen omfattar uppföljning av biverkningar och regelbunden ny bedömning av svaret.

Viktigt för hundägare

För dagbok över kramper, gång, balans, syn, ätande och beteende. Anteckna när en förändring började och hur den utvecklades. Ta med en film av en vardaglig avvikelse om du kan spela in den på ett säkert sätt.

Vid kramper, anteckna tidpunkt, varaktighet och hundens tillstånd före och efter.

Kom överens med vårdteamet om vilka förändringar som kräver kontakt och hur du bedömer hundens förmågor hemma. Anteckna också bra dagar, så att helhetsbilden omfattar mer än enskilda svåra stunder.

Uppföljningen omfattar regelbundna undersökningar och ny bilddiagnostik när det är lämpligt.

Bedöm om hunden kan vila, äta och röra sig normalt hemma. Anteckna situationer där den behöver hjälp, och eventuell rastlöshet eller förändrat samspel. Det hjälper till att koppla behandlingsmålen till hundens egen vardag och förmåga.

Vanliga frågor

Betyder ett första krampanfall att min hund har en hjärntumör?

Nej: andra strukturella hjärnsjukdomar, förgiftning eller lågt blodsocker kan till exempel också ge kramper. Ett första krampanfall hos en hund som är äldre än 5–6 år är ett skäl att också utreda en möjlig tumör. Blodprover hjälper också till att utreda sjukdomar på andra ställen i kroppen.

Kan en godartad hjärntumör vara farlig?

Ja: även en godartad tumör som växer inne i skallen kan trycka på hjärnan och höja trycket. Ett växande meningiom kan därför ge svåra neurologiska skador eller död. Behandlingsmöjligheterna beror också på var tumören sitter. Svullnad kan dessutom uppstå i hjärnvävnaden runt tumören.

Bekräftar magnetkameraundersökningen tumörtypen?

Magnetkamera kan ge en stark misstanke, men den exakta celltypen bekräftas med ett vävnadsprov. Inflammatoriska förändringar kan likna tumörer på bilderna. Undersökningen av provet ger också information om elakartadheten. Säkerheten vid biopsi bedöms individuellt, eftersom provtagningen kan förvärra neurologiska tecken.

Hur länge kan en hund leva med en hjärntumör?

I en grupp som fick symtomlindrande vård var medianöverlevnaden 69 dagar. För meningiom som behandlats med kombinerad kirurgi och strålbehandling har medianer på 11–28 månader rapporterats. Tumörens typ, placering och vävnadsskador påverkar prognosen. En median är den mittersta överlevnadstiden i en patientgrupp; den avgör inte hur lång tid en enskild hund har kvar.

Kan foder förebygga en hjärntumör?

Det finns inget känt sätt att förebygga hjärntumörer. Orsakerna till de flesta är fortfarande oklara. Om en tumör diagnostiseras är behandlingsmålen bland annat att ta bort eller minska den och att kontrollera svullnad och tryck. Kramper behandlas vid behov med separata läkemedel enligt veterinärens plan.