Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten får något av följande tecken:
- förlorar balansen eller faller när den försöker gå;
- får sned huvudhållning tillsammans med ofrivilliga ögonrörelser;
- får ansiktsförlamning eller inte kan blinka;
- kollapsar eller blir svår att få kontakt med;
- har svår smärta efter en skada mot huvudet eller örat.
Allmänt om sjukdomen
Den yttre hörselgången hos katter är klädd med känslig hud med körtlar och hår. När den utsätts för irriterande faktorer eller infektion uppstår en inflammation som ger obehag, smärta och nedsatt hörsel. Yttre öroninflammation kan vara ensidig eller dubbelsidig, akut eller kronisk.
Ofta märker ägaren sjukdomen på den typiska lukten från örat, sekretet och att katten hela tiden kliar sig på huvudet.
Inflammationen förändrar miljön i hörselgången. Bakterier och jästsvampar som normalt finns där i små mängder kan då föröka sig kraftigt. Svullnad och ökad vaxbildning försämrar örats naturliga rengöring. Vid långvariga besvär kan huden förtjockas och hörselgången bli bestående trång.
Orsaker
Orsaker och bidragande problem vid yttre öroninflammation hos katter är:
- Parasiter – öronkvalster (Otodectes cynotis) är en av de vanligaste orsakerna.
- Bakterieinfektioner (stafylokocker, streptokocker med flera), ofta sekundärt till annan irritation.
- Svampinfektioner (Malassezia), vanligen som en följd av förändringar i hörselgången.
- Främmande föremål i örat (skräp, gräsfrön).
- Allergier (foderallergi eller atopisk dermatit).
- Skador på örat.
- Tumörer i hörselgången (oftare hos äldre katter).
Öronkvalster smittar främst genom nära kontakt med ett smittat djur. Utvecklingen från ägg till vuxet kvalster tar omkring 3 veckor; det vuxna kvalstret lever sedan ungefär 8 veckor. Parasiterna lever av hudceller, öronvax och avlagringar. Bakterie- eller svampinfektion kan finnas kvar även sedan kvalstren har försvunnit.
Polyper är godartade utväxter som också kan täppa till hörselgången. Om ett hinder eller en allergi finns kvar kan öroninflammationen återkomma trots att den sekundära infektionen behandlas.
Riskfaktorer
- kattungar och unga katter (smittas oftare av öronkvalster);
- katter som går ute;
- katter med allergier eller kroniska hudinflammationer;
- raser med trång hörselgång eller mycket hår i öronen (perser, exotic shorthair).
Det finns begränsat med säkra uppgifter om rasbundna riskfaktorer hos katt. Även vuxna innekatter kan smittas av öronkvalster genom kontakt med en infekterad kattunge.
Vanliga symtom
- huvudskakningar;
- katten kliar sig på öronen med tassarna;
- sekret från örat (brunt, varigt eller vattnigt);
- obehaglig lukt från örat;
- rodnad och svullnad i hörselgången;
- ömhet vid beröring;
- i svåra fall nedsatt hörsel och aggressivitet på grund av smärta.
Vid öronkvalster är sekretet ofta mörkt och grynigt, ungefär som kaffesump. Liknande sekret kan förekomma vid andra öronproblem, så utseendet behöver bedömas tillsammans med prov från örat. Sned huvudhållning kan tyda på att även djupare delar av örat är påverkade.
Komplikationer och följder
Om öroninflammationen inte behandlas kan den leda till:
- att inflammationen sprids till mellan- och innerörat;
- skador på trumhinnan;
- neurologiska komplikationer (vestibulärt syndrom, sned huvudhållning);
- kroniskt förlopp och ständigt obehag;
- helt eller delvis förlorad hörsel.
Kraftiga huvudskakningar och kliande kan även bidra till blodöra. Då samlas blod i öronlappen, som blir svullen och öm. Balansrubbningar hör framför allt ihop med påverkan på innerörat, där balansorganet finns.
Diagnos hos veterinären
För att ställa en säker diagnos används:
- otoskopi – undersökning av hörselgången och trumhinnan;
- mikroskopi av ett prov från örat (kvalster, bakterier, svamp);
- bakterieodling vid kroniskt eller svårt förlopp;
- blodprover vid misstanke om sjukdomar i hela kroppen;
- röntgen eller DT vid misstanke om mellan- eller inneröreinflammation eller tumör.
Veterinären undersöker också resten av huden och kattens allmäntillstånd. Återkommande inflammation i både hud och öron kan förekomma vid foderallergi.
Provet tas före rengöringen. Vid cytologi, mikroskopisk bedömning av celler och mikroorganismer, undersöks även inflammationsceller. Resultatet hjälper veterinären att välja behandling. Ett separat prov kan visa kvalster, ägg eller larver.
Om hörselgången är fylld av sekret eller gör mycket ont kan lugnande medel eller narkos behövas för en ordentlig undersökning och rengöring. Trumhinnan kontrolleras eftersom vissa öronläkemedel kan skada hörseln om de når mellanörat genom en bristning. Vid en kvarstående ensidig förträngning eller knöl kan ett vävnadsprov behövas.
När återkommande öronbesvär väcker misstanke om foderallergi kan en strikt eliminationsdiet ingå i utredningen. Katten får då en anpassad, näringsmässigt komplett kost i minst 8 veckor, utan annat godis eller matrester. Om besvären försvinner och återkommer inom 1 vecka efter återintroduktion av den gamla maten bekräftas foderallergin.
Behandling
Behandlingen beror på orsaken:
- vid kvalster – parasitmedel (till exempel selamektin eller andra medel som veterinären ordinerar);
- vid bakterieinfektioner – antibiotika, vanligen lokalt; tabletter kan behövas vid djupare infektion;
- vid svampinfektioner – svampdödande örondroppar;
- vid allergier – allergenet undviks när det går och inflammationen dämpas;
- vid tumörer eller polyper – kirurgi.
Den första grundliga rengöringen görs lämpligen hos veterinären så att var och skorpor tas bort. Smärtsamma öron kan behöva rengöras under narkos. Använd inte bomullspinnar hemma – det kan förvärra skadan. Smärtstillande och inflammationsdämpande behandling kan minska svullnaden och göra lokalbehandlingen lättare.
Rengöring och uppföljning hemma
Rengör hemma bara med den produkt och metod som veterinären har rekommenderat. Om rengöringsvätska ska användas kan öronbasen masseras försiktigt i omkring 30 sekunder. Katten får sedan skaka på huvudet, och löst sekret vid mynningen torkas bort med kompress eller bomull. Avbryt om det gör ont. Väteperoxid, alkohol och vinäger kan irritera den inflammerade huden.
Vid återbesöket bedöms hörselgången och nya prover kan visa om bakterier eller jästsvamp fortfarande finns i för stor mängd. Minskad lukt behöver följas av att också infektionen och inflammationen läker. Tidigt behandlade öronbesvär har ofta god prognos; kvarvarande grundsjukdom eller permanent förträngning ökar risken för återfall. Vid svåra kroniska förändringar kan operation behövas.
Förebyggande
- titta regelbundet i kattens öron;
- anpassa parasitbehandling efter konstaterad smitta och kattens risk;
- undvik påvisade foderallergen om katten har foderallergi;
- undvik skador och främmande föremål;
- behandla hud- och allergisjukdomar i tid.
Friska kattöron behöver vanligtvis inte rengöras rutinmässigt. Överdriven rengöring kan irritera huden och bidra till inflammation. Vid öronkvalster behöver smittrisken för andra djur i hushållet också bedömas.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Yttre öroninflammation är en obehaglig sjukdom som ger katten smärta och lidande. Lukt, sekret och huvudskakningar är skäl att kontakta veterinären snarast. Ju tidigare behandlingen börjar, desto större är chansen att undvika komplikationer och bevara kattens hörsel.
Berätta om tidigare öronbesvär, andra hudsymtom och vilka produkter som redan har använts. Berätta också om katten nyligen har träffat andra katter, särskilt kattungar med klåda. Anteckna om besvären gäller samma öra varje gång. Det hjälper vid utredningen av en kvarstående lokal orsak.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Är brunt sekret alltid öronskabb?
Nej, öronkvalster kan ge mörkt och grynigt sekret, men vax och andra inflammationer kan likna detta. Veterinären undersöker örat och letar efter kvalster i sekretet innan rätt behandling väljs.
Smittar öroninflammation mellan katter?
Det beror på orsaken. Öronkvalster överförs genom nära kontakt, medan en allergi eller en polyp inte smittar. När kvalster hittas behöver även andra djur som haft nära kontakt bedömas.
Kan jag använda örondroppar som blev över?
Använd dem först efter veterinärens bedömning av det nya besväret. Orsaken kan vara en annan, och trumhinnan kan vara skadad. Vissa läkemedel kan då ge hörselskador.
Varför kommer inflammationen tillbaka?
Återfall kan bero på kvarvarande kvalster, allergi, ett hinder eller kroniska förändringar i hörselgången. Behandling av bakterier eller jästsvamp behöver därför kombineras med att den bakomliggande orsaken hanteras.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Otitis Externa in Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Otitis Externa (External Ear Infection) in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Ear Infections in Cats (Otitis Externa), VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-05.
- Öronskabb hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-05.
- Otitis Media and Interna in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Emergency and Critical Care, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
- Instructions for Ear Cleaning in Cats, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-05.
- Food Allergies in Cats, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-05.
- AntibioticScout: Katze – Otitis externa, Universität Zürich, Institut für Veterinärpharmakologie und -toxikologie, läst 2026-11-05.
