Hud och päls

Foderallergi hos katter (allergisk dermatit): orsaker, symtom och förebyggande

Foderallergi hos katter är en överkänslighet i immunförsvaret mot en eller flera beståndsdelar i fodret. Den ger kronisk klåda, hudförändringar, håravfall och ibland öroninflammationer. Sjukdomen förekommer hos katter i alla åldrar och raser och är en möjlig orsak till kronisk hudinflammation.

7 min läsningKällor
Foderallergi hos katter (allergisk dermatit): orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten får något av följande:

  • Svårt att andas.
  • Kollaps eller snabbt tilltagande svaghet.
  • Plötslig svullnad i ansiktet.
  • Kraftig blödning från sönderkliad hud.
  • Svår smärta eller långvariga, kraftiga kräkningar.

Sådana tecken ska bedömas direkt. De behöver inte bero på foderallergi, och en pågående dietutredning får inte fördröja akut vård.

Allmänt om sjukdomen

Kattens immunförsvar kan uppfatta vissa proteiner eller andra ämnen i maten som ”främmande” och reagera med inflammation. Foderallergi kan utvecklas även när katten länge ätit samma foder. Till skillnad från icke-allergisk foderintolerans (till exempel laktosintolerans) beror foderallergi just på ett immunsvar.

Foderreaktion är ett bredare begrepp som omfattar både allergi och intolerans. Symtomen kan överlappa, och hudens utseende avgör inte vilken mekanism som ligger bakom. En noggrant genomförd dietutredning visar om maten bidrar till besvären.

Katten kan reagera mot mer än en ingrediens. Vilket protein som är lämpligt i en provdiet beror därför på vad katten faktiskt har ätit tidigare, inklusive godbitar och annan mat utanför den vanliga matskålen.

Orsaker

  • allergisk reaktion mot animaliska proteiner (oftast kyckling, nötkött, fisk);
  • överkänslighet mot växtproteiner (soja, majs, vete);
  • överkänslighet mot mjölkprodukter;
  • mer sällan allergi mot tillsatser och konserveringsmedel i färdigfoder.

Att byta mellan olika smaknamn räcker inte för att utesluta ett protein. Den nya maten kan innehålla samma ingredienser som den gamla. Ett foder märkt som spannmålsfritt kan fortfarande innehålla de animaliska proteiner som katten reagerar mot.

Riskfaktorer

  • Katter som länge ätit samma foder.
  • Katter med ärftlig benägenhet för allergier.
  • Katter med andra överkänsligheter (atopi, loppallergi).
  • Unga och medelålders katter (oftast före 5 års ålder).

Foderallergi kan utvecklas från omkring 3 månaders ålder och även senare i livet. Kunskapen om särskilda riskfaktorer är begränsad; långvarig utfodring med samma mat och åldersgränsen ovan behöver därför tolkas försiktigt.

Vanliga symtom

  • kraftig klåda (särskilt på huvudet, ansiktet, halsen och buken);
  • röd och inflammerad hud;
  • håravfall (kala fläckar) på grund av kliandet;
  • skorpor, knottror, ytliga sår;
  • återkommande yttre öroninflammationer;
  • besvären finns året runt, medan vissa andra allergier kan vara säsongsbundna.

Katter visar ofta klåda genom att slicka och putsa sig överdrivet. Pälsen kan försvinna från buken, och rivsår kan uppstå runt huvud och hals. Ägaren behöver inte se själva kliandet för att katten ska ha besvär.

Omkring 10–15 % av katter med foderallergi har också mag-tarmsymtom, som kräkningar eller diarré. Hud- och tarmbesvär kan alltså förekomma samtidigt, men en katt med enbart klåda kan också vara foderallergisk.

Komplikationer och följder

  • kronisk hudinflammation;
  • sekundära bakterie- och svampinfektioner i huden;
  • kronisk yttre öroninflammation;
  • sämre livskvalitet för katten.

Infektion och självskada kan hålla klådan igång även när rätt foder har införts. Katten kan dessutom ha foderallergi tillsammans med omgivningsallergi eller loppallergi. Då behöver flera bidragande orsaker behandlas.

Diagnos hos veterinären

  • uteslutning av andra orsaker till klåda (loppor, kvalster, ringorm);
  • eliminationsdiet med ett nytt protein eller hydrolyserat foder, vanligen minst 8 veckor;
  • provokationstest (det misstänkta fodret ges igen för att bekräfta diagnosen);
  • hudtester och blodprover kan inte tillförlitligt fastställa foderallergi hos katter.

En diet för hudsymtom pågår ofta 8–10 veckor och kan behöva fortsätta upp till 12 veckor. Hela perioden ska följa samma överenskomna plan. Korta, upprepade foderbyten ger sämre möjlighet att bedöma om en ingrediens orsakar besvären.

Val av provdiet

Ett nytt protein betyder att katten inte tidigare har ätit proteinkällan. Hydrolyserat foder innehåller i stället protein som har delats upp i mindre delar, så att immunförsvaret har svårare att känna igen det. Hur långt proteinet har brutits ner påverkar om katten tolererar fodret.

En hemlagad provdiet behöver utformas med veterinär näringskompetens för att ge fullvärdig näring. Vanliga foder med få deklarerade ingredienser kan innehålla spår av andra proteiner och är därför inte alltid lämpliga som diagnostisk provdiet.

Strikt utfodring och provokation

Under försöket får katten bara äta den valda dieten och sådant som uttryckligen ingår i planen. Godbitar, matrester, kosttillskott och smaksatta läkemedel kan störa resultatet. Ordinerade mediciner ska inte avslutas på eget initiativ; veterinären bedömer om en annan beredningsform behövs.

I hem med flera djur behöver katten hindras från att äta ur andras skålar. Utevistelse kan göra det svårt att kontrollera tillgången till bytesdjur och mat hos grannar. Alla i hushållet behöver känna till vad katten får äta.

När huden förbättrats återinförs tidigare mat enligt veterinärens plan. Återfall kan märkas inom 1 vecka, men provokationen kan behöva följas i upp till 14 dagar. Förbättring på provdiet tillsammans med återfall vid provokation bekräftar matens betydelse.

Om katten förbättras bara delvis kan en samtidig hudsjukdom finnas kvar. Ett positivt blod-, saliv- eller hårtest ersätter inte diet och provokation. Allergitester för omgivningsallergi används för andra frågor, exempelvis för att välja allergener till en särskild behandling.

Behandling och uppföljning

Efter bekräftad diagnos bygger behandlingen på att undvika den eller de ingredienser som utlöser reaktionen. Ett provfoder som fungerar kan ibland användas långsiktigt, om det är näringsmässigt komplett och lämpligt för katten. Annars behövs ett annat fullvärdigt foder med rätt innehåll.

Klådstillande behandling kan behövas medan huden återhämtar sig. Sekundära infektioner behandlas separat. Behovet av läkemedel påverkas av hur mycket självskada som uppstått och om katten också har andra allergier.

Katten ska inte svältas för att tvingas acceptera ett nytt foder. Långvarigt dåligt matintag kan ge allvarlig leverskada. Kontakta veterinären om katten vägrar provdieten, så att utfodringen kan ändras utan att utredningen eller näringsintaget äventyras.

En enkel dagbok över klåda, hudsår, öronbesvär och avföring hjälper vid uppföljningen. Anteckna också nya läkemedel, missade dietdagar och misstänkt tillgång till annan mat. Det gör det lättare att bedöma både förbättring och återfall.

Förebyggande

  • välj ett fullvärdigt foder som katten tål och som vid konstaterad allergi saknar de utlösande ingredienserna;
  • byt inte foder med olika proteiner i onödan: täta byten gör det svårare att senare hitta en eliminationsdiet (det finns inga bevis för att ”växling” förebygger allergi);
  • ingen ”människomat” och inga slumpmässiga godbitar under dietutredningen;
  • håll koll på hud och öron vid första tecken på allergi.

Foder med hög kvalitet eller få proteinkällor förebygger inte säkert allergi. När en utlösande ingrediens har identifierats är målet att undvika ny exponering. Kontroll av innehållet är därför viktig även när fodrets smaknamn verkar oförändrat.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Foderallergi kan orsaka kronisk klåda och hudinflammation hos katter. En tillförlitlig utredning kräver en strikt eliminationsdiet och efterföljande provokation under veterinärens uppsikt. Med rätt diagnos och rätt foder kan många katter få god kontroll över besvären, medan samtidig allergi eller infektion kan kräva ytterligare behandling.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Kan katten bli allergisk mot ett foder den alltid har ätit?

Ja, foderallergi kan uppstå trots att katten länge har ätit samma mat. En tidigare tolererad ingrediens kan bli ett problem. Veterinären behöver därför känna till hela utfodringshistoriken, inklusive godbitar och andra proteinkällor.

Räcker det att byta från kyckling till fisk?

Ett sådant byte är ingen säker allergiutredning. Katten kan redan ha ätit fisk, och fodret kan innehålla fler proteinkällor än smaknamnet antyder. Provdieten väljs efter kattens tidigare mat och ska ges strikt.

Varför måste katten få gammal mat igen?

Provokationen visar om besvären återkommer när tidigare mat återinförs. Utan den kan förbättringen bero på exempelvis behandlad infektion eller annan förändring. Återgången planeras med veterinären efter att effekten av provdieten har bedömts.

Måste katten äta specialfoder resten av livet?

Katten behöver undvika den ingrediens som utlöser allergin långsiktigt. Det kan ske med det fungerande provfodret eller ett annat lämpligt fullfoder. Valet beror på vilka ingredienser katten reagerar mot och dess övriga näringsbehov.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →