Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten får något av följande tecken:
- andas med öppen mun eller kämpar tydligt för att få luft;
- har en kraftig eller ihållande blödning från näsan;
- får bleka eller blåaktiga slemhinnor;
- kollapsar eller blir svår att få kontakt med;
- får kramper eller plötsligt förlorar balansen.
Allmänt om sjukdomen
Tumörer i näshålan och bihålorna hos katter är en grupp utväxter som växer inne i luftvägarna och efter hand blockerar dem mekaniskt. Oftast drabbas vuxna och äldre katter, ofta över ungefär 7–8 år. Medelåldern vid diagnos är omkring 12 år. Trots att sjukdomen är ovanlig är den kliniskt viktig, eftersom den ofta upptäcks sent, när symtomen blivit tydliga.
Tumörtyper som förekommer hos katter:
- Adenokarcinom – elakartade tumörer i körtelvävnaden.
- Skivepitelcancer – aggressiva tumörer som förstör omgivande vävnad.
- Lymfom – tumörer i lymfvävnaden, en av de vanligaste typerna.
- Fibrosarkom och kondrosarkom – ovanligare men möjliga.
Tumörerna kan växa in i närliggande vävnad, förstöra benstrukturer och sprida sig till omgivningen, bland annat till ögonhålorna och hjärnan.
Mer än 90 % av kattens nästumörer är elakartade. Det lokala växtsättet är viktigt: en tumör kan ge svåra problem genom att blockera näsan eller skada omgivande vävnad även utan påvisade dottertumörer i andra organ.
Orsaker
De exakta orsakerna till tumörer i näshålan hos katter är inte helt kända. Till möjliga riskfaktorer hör:
- cancerframkallande ämnen (tobaksrök, förorenad luft, kemikalier);
- kroniska inflammationer i luftvägarna;
- ärftlig benägenhet;
- virusrelaterad påverkan på immunförsvaret, med osäker betydelse vid just nästumörer;
- åldersförändringar i cellerna och sviktande kontroll av celldelningen.
Riskfaktorer
- Hög ålder, ofta över ungefär 7–8 år.
- Långvarig vistelse i dåligt ventilerade lokaler eller med irriterande ämnen i luften.
- Kroniska luftvägsinfektioner och allergisk snuva.
- Passiv rökning.
- Försvagat immunförsvar.
Det finns begränsat med säkra uppgifter om flera av dessa riskfaktorer hos katt. Tobaksrök och exponering för förbränningsprodukter från kol eller fotogen räknas till möjliga miljörisker.
Vanliga symtom
Tumörer i näshålan och bihålorna hos katter kan ge följande tecken:
- långvarig snuva som svarar dåligt på behandling;
- svårt att andas genom näsan, rossel, pipande ljud;
- sekret från en eller båda näsborrarna (slemmigt, varigt, blodigt);
- näsblod (epistaxis);
- deformerad nos eller utvidgning kring näsan;
- nedsatt luktsinne, sämre aptit;
- tårflöde och ögoninflammation när tårkanalen påverkas;
- i sena stadier neurologiska störningar när tumören växer in mot hjärnan.
Sekretet kan börja på ena sidan och senare komma från båda näsborrarna. Katten kan nysa, snarka eller gnida ansiktet med tassen. Smärta kan märkas genom att katten undviker att bli klappad över nosen eller huvudet. Viktminskning och trötthet kan tillkomma när sjukdomen påverkar allmäntillståndet.
Komplikationer och följder
Tumörer i näshålan hos katter är ofta elakartade och växer aggressivt. Möjliga komplikationer:
- förstörda benstrukturer i näsan och överkäken;
- kroniska blödningar som kan leda till blodbrist;
- sekundära bakterieinfektioner;
- tumören växer in i ögonhålan och ger utstående öga (exoftalmus) och synförlust;
- dottertumörer i lymfkörtlar och inre organ;
- livshotande sjukdom utan behandling.
När en tumör ligger nära ögonhålan eller skallhålan påverkar det också möjligheten att behandla den. Lokal utbredning och spridning till exempelvis lungorna bedöms var för sig vid stadieindelningen.
Diagnos hos veterinären
Utredningen görs i flera steg:
- klinisk undersökning och sjukdomshistoria (hur länge snuvan pågått, typ av sekret);
- rinoskopi för att se in i näshålan;
- röntgen och datortomografi (DT) för att se tumörens läge och storlek och hur mycket ben som förstörts;
- biopsi med vävnadsundersökning för att fastställa tumörtypen;
- cellprov från utstryk och sköljvätska.
DT ger mer detaljerad information än vanlig röntgen om näshålan och omgivande ben. Undersökningen hjälper till att skilja tumörmisstanke från andra orsaker till långvarigt nässekret och används även för planering av strålbehandling. Katten får lugnande medel eller narkos för att ligga helt stilla vid undersökningen. Kontrastmedel som ges i blodet kan hjälpa veterinären att avgränsa och bedöma förändrade vävnader.
Rinoskopi innebär att en tunn kamera förs in för att inspektera näshålan och ta riktade prover. Biopsin visar vilken sorts celler som bildar tumören. Ett cellprov från sköljvätska kan vara otillräckligt, så ett prov utan säkra tumörceller kan behöva följas av vävnadsprov.
Utredningen kan även omfatta blodstatus och koagulationsprover för att bedöma blödning. Lymfkörtlar undersöks och kan provtas. Lungröntgen och ibland ultraljud av buken används för att leta efter spridning eller annan sjukdom som påverkar behandlingsvalet.
Behandling
Behandlingen beror på tumörtyp, läge och stadium:
- Kirurgi används när tumören är åtkomlig, men begränsas ofta av att tumören växer in i omgivningen.
- Strålbehandling är ofta ett viktigt behandlingsalternativ för lokal kontroll och kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten.
- Cellgiftsbehandling används framför allt vid lymfom och i utvalda fall av andra tumörer.
- Palliativ behandling (smärtlindring, inflammationsdämpande läkemedel, antibiotika vid sekundära infektioner) lindrar men botar inte.
Vid strålbehandling riktas energin mot tumören med hjälp av en noggrann behandlingsplan. Narkos används för att katten ska ligga stilla under behandlingen. Behandlingen kan ge lokala hud- eller pälsförändringar; även senare vävnadsskador kan förekomma.
Prognos och uppföljning
Utan behandling är överlevnaden vanligen 3–5 månader efter diagnos. För katter med andra nästumörer än lymfom som fått enbart strålbehandling ligger medelöverlevnaden i olika behandlade grupper mellan 382 dagar och 19 månader. Prognosen påverkas av tumörtypen, utbredningen och andra sjukdomar.
Vid återbesök bedöms andning, näsblödning, smärta och behandlingsreaktion. Målet kan vara långvarig lokal tumörkontroll eller främst symtomlindring. Ett återfall kan kräva att vårdens inriktning ändras.
Förebyggande
Det finns inget specifikt sätt att förebygga tumörer i näshålan hos katter. För en god luftvägsmiljö och tidig upptäckt rekommenderas att:
- skydda katten mot tobaksrök och andra cancerframkallande ämnen;
- ge katten ren luft och god ventilation inomhus;
- behandla kroniska luftvägssjukdomar i tid;
- låta äldre katter gå på regelbundna hälsokontroller.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Tumörer i näshålan och bihålorna är en allvarlig sjukdom som behöver upptäckas tidigt. Långvarig snuva och näsblod hos katter ska inte ignoreras. Om du kontaktar veterinären tidigt kan tumören hittas i ett skede när effektiv behandling fortfarande är möjlig och kattens liv kan förlängas.
Anteckna om sekretet kommer från samma sida, hur ofta katten blöder och om aptit eller vikt förändras. Berätta även om tidigare behandlingar och hur katten svarade på dem. Tilltagande andningsarbete kräver snabb kontakt, oavsett om utredningen redan har inletts.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Är långvarig snuva alltid cancer?
Nej, långvarigt nässekret kan även bero på inflammation, infektion eller andra förändringar i näsan. Återkommande blod, ensidiga besvär eller dålig effekt av tidigare behandling är skäl för vidare utredning.
Räcker en datortomografi för att ställa diagnosen?
DT visar var förändringen finns och hur långt den sträcker sig. För att säkert bestämma tumörtypen behövs vanligen ett vävnadsprov som undersöks i mikroskop av en patolog.
Kan tumören opereras bort?
I vissa fall är kirurgi möjlig, men närheten till ögon och hjärna samt växt i ben begränsar möjligheterna. Strålbehandling eller cellgifter kan vara mer lämpliga beroende på tumörtyp.
Kan katten må bättre även om tumören inte botas?
Ja, behandling kan minska nästäppa, blödning och smärta och därmed förbättra livskvaliteten. Uppföljningen behöver visa om katten faktiskt andas, vilar och äter bättre och om biverkningar är acceptabla.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Cancers and Tumors of the Lung and Airway in Cats, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Radiation Oncology: Nasal Cancer, North Carolina State University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
- Nasal Cavity Tumors – Feline, Veterinary Society of Surgical Oncology, läst 2026-11-05.
- Nasal Tumors in Cats, The Animal Medical Center, läst 2026-11-05.
- Tumörsjukdomar hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-05.
- Datortomografi katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-05.
- Emergency and Critical Care, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
