Allmänna tillstånd

Furunkulos hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Furunkulos hos katter är en varig inflammation i hårsäckarna och vävnaden runt dem, där det bildas furunklar (variga bölder). Sjukdomen förekommer hos katter i alla åldrar och kan ge en enstaka eller flera furunklar. Oftast beror furunkulos på en bakterieinfektion och försvagat skydd i huden.

7 min läsningKällor
Furunkulos hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten har något av följande:

  • kraftig slöhet eller svaghet tillsammans med variga hudförändringar;
  • snabbt ökande svullnad och svår smärta;
  • ansträngd andning eller andning med öppen mun;
  • kollaps eller svårighet att få kontakt med katten;
  • bleka eller blåaktiga slemhinnor.

En öm, varig knöl behöver undersökas även om katten fortfarande äter och rör sig normalt.

Allmänt om sjukdomen

En furunkel är en inflammationshärd som bildas runt en hårsäck. Den börjar oftast som en öm knöl som växer och fylls med var. Den kan spricka så att varet kommer ut. Hos katter kan furunklar sitta i ansiktet, på halsen, ryggen och svansen och där huden skaver.

Vid follikulit sitter inflammationen i hårsäcken. När hårsäckens vägg förstörs kan hår och keratin, ett ämne i hud och hår, hamna i den omgivande vävnaden. Kroppen reagerar då även på detta material som på en främmande kropp. Inflammationen kan därför fortsätta nere i huden trots att en öppning på ytan har tömts på var. Bakteriell infektion på detta djup räknas till djup pyodermi.

I en sjukhusserie med 1407 katter med hudsjukdom registrerades 1887 huddiagnoser. Bakteriell follikulit/furunkulos stod för 189 diagnoser, motsvarande 10,0 %. Bland dessa var 134 fall, eller 70,9 %, sekundära till andra sjukdomar, särskilt allergi eller kattakne. Katter kunde ha flera diagnoser samtidigt. Resultaten gäller katter som undersöktes för hudproblem och beskriver inte förekomsten bland alla svenska katter.

Orsaker

Faktorer som kan bidra till furunkulos hos katter:

  • bakterieinfektion (oftast stafylokocker);
  • skador i huden, rivmärken, bett;
  • smutsig päls och hud;
  • parasitsjukdomar (loppor, kvalster) som ger klåda och rivmärken;
  • hormonsjukdomar (diabetes, andra hormonrubbningar);
  • försvagat immunförsvar, kroniska sjukdomar.

Kattakne är en möjlig utgångspunkt för djup inflammation på hakan. Talg och keratin kan täppa till hårsäckarna och bilda pormaskar. En sekundär infektion kan sedan ge svullnad och smärta. Pormaskar och en djup, varig inflammation behöver därför skiljas åt vid undersökningen.

Riskfaktorer

  • katter med lång eller tät päls;
  • överviktiga katter (hudveck och sämre pälsvård);
  • äldre och försvagade katter;
  • katter med kroniska hudinflammationer eller allergier;
  • dålig hygien.

Det finns begränsade uppgifter om hur pälslängd, ålder och övervikt var för sig påverkar risken för furunkulos hos katter. Allergi, parasiter och akne är viktiga möjliga bakgrundsproblem. Återkommande, svårläkta djupa infektioner kan också förekomma tillsammans med immunhämmande sjukdomar, exempelvis FIV eller FeLV.

Vanliga symtom

Tecken på furunkulos hos katter:

  • fasta, ömma knölar under huden;
  • rodnad och svullnad runt de drabbade områdena;
  • variga bölder som efter en tid kan spricka;
  • håravfall över inflammationen;
  • ömhet vid beröring;
  • i svåra fall många furunklar, feber och slöhet.

Djup infektion kan ge sår, blodblandade skorpor och små öppningar där vätska rinner ut från djupare vävnad. Pälsen kan dölja förändringarna. Slickande och bitande sker ibland när ägaren inte ser det, och kala fläckar eller rivmärken kan vara den första ledtråden till hudbesvären.

Komplikationer och följder

Om furunkulosen inte behandlas kan det leda till:

  • att infektionen sprids (flegmone, bölder);
  • sepsis (blodförgiftning);
  • ett kroniskt förlopp där nya furunklar hela tiden bildas;
  • ärrbildning och kala fläckar där inflammationen suttit.

Flegmone innebär en mer utbredd inflammation i mjukdelarna. Vid djup pyodermi finns risk att bakterier når blodbanan. En liten öppning i huden kan samtidigt dölja en mer omfattande förändring under ytan, vilket gör kattens allmäntillstånd viktigt för bedömningen.

Diagnos hos veterinären

  • klinisk undersökning;
  • bakterieodling från varet (för att välja rätt antibiotikum);
  • cellprov;
  • blodstatus (vid utbredda eller kroniska former);
  • uteslutning av parasit- och svampsjukdomar.

Prov från rätt djup

Veterinären undersöker hela huden, öronen och tassarna och går igenom tidigare klåda, sår och behandlingar. Cellprov kan visa inflammationsceller och bakterier. Provtagning från en knöl kan göras med en tunn nål, medan andra förändringar lämpar sig för avtryck eller tejpprov.

För djup pyodermi kan en vävnadsbit ge ett bättre odlingsprov än material från hudytan. Resistensbestämning visar vilka antibiotika bakterierna är känsliga för. Vid svåra, ovanliga eller svårläkta förändringar kan biopsi också visa hur inflammationen ser ut i vävnaden. Provets hantering planeras efter vilken analys som behövs.

Utredning av bakgrundsproblemet

Skrapprov kan användas för att leta efter kvalster, och hår- eller svampprov kan behövas för att undersöka ringorm. Blod- och urinprover blir särskilt relevanta om katten även har tecken på annan sjukdom. De ersätter inte prov från hudförändringen. Vid kvarstående klåda efter att infektioner och parasiter hanterats kan allergiutredning bli aktuell.

Behandling

Behandlingen behöver både kontrollera infektionen och hantera orsaken till att den uppstod. Vid djup bakteriell infektion kan antibiotika som verkar i hela kroppen behövas. Valet baseras på odling och resistensbestämning. Dosen och behandlingens längd bestämmer veterinären.

Lokal behandling kan komplettera behandlingen av djup pyodermi. Valet av rengöring, schampo eller annat preparat anpassas till hudens tillstånd och det drabbade området. Vid en avgränsad varansamling kan veterinären behöva öppna och tömma den. En böld som redan spruckit kan fortfarande innehålla infekterade fickor.

Återhämtning och uppföljning

Skydda området från slickande och bitande enligt veterinärens anvisningar. Använd bara rekommenderade produkter på såret. Väteperoxid kan fördröja läkningen, och desinfektionsmedel med fenoler är giftiga för katter. Håll uppsikt över ny svullnad, ökad vätskning och smärta.

Vid återbesöket bedöms både huden och eventuella kvarvarande infektionstecken i cellprov. Om nya knölar kommer tillbaka behöver bakgrundsorsaken och behandlingssvaret omprövas. Kvarstående allergi eller akne kan kräva fortsatt behandling även efter att bakterieinfektionen har läkt.

Förebyggande

  • regelbunden päls- och hudvård;
  • kontroll av yttre parasiter (loppor, kvalster);
  • ta hand om sår och rivmärken i tid;
  • rätt foder för ett bra immunförsvar och frisk hud;
  • upptäck och behandla hormonsjukdomar och kroniska sjukdomar.

Hudveck och områden med återkommande irritation behöver skonsam vård. Hård skrubbning eller överdriven tvätt kan i stället skada hudens skydd. Vid återfall är kontroll av det ursprungliga hudproblemet viktigare än att enbart behandla varje ny knöl.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Furunkulos är inte bara ett kosmetiskt problem utan ger smärta och risk för att infektionen sprids. Kläm aldrig på bölderna själv – det kan förvärra inflammationen och ge komplikationer. Vid de första tecknen på variga knölar ska du låta veterinären undersöka katten och ställa diagnos.

Berätta om klådan började före knölarna, om förändringarna återkommer på samma ställe och vilka hudprodukter eller läkemedel katten redan får. Ta gärna bilder av förloppet. Uppgifter om andra djur med hudbesvär kan hjälpa vid utredningen av parasiter eller andra smittsamma orsaker.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Kan jag klämma en furunkel på katten?

Nej. Klämning kan öka smärtan och skada inflammerad vävnad. En knöl kan ha djupare förbindelser och behöver bedömas innan den töms eller behandlas. Även en redan sprucken förändring behöver undersökas.

Är alla knölar på hakan furunkulos?

Nej, akne kan ge pormaskar utan samma djupa inflammation. Infektion kan tillkomma och förändra bilden. Undersökning och provtagning hjälper veterinären att skilja ytligare förändringar från djup infektion och andra hudsjukdomar.

Varför behöver veterinären ta bakterieodling?

Vid djup eller återkommande infektion behöver bakterien identifieras och dess känslighet för antibiotika undersökas. Det hjälper veterinären att välja behandling när olika bakterier eller resistens kan påverka resultatet.

Varför kommer furunklarna tillbaka efter behandling?

Kvarstående allergi, parasiter, akne eller annan sjukdom kan fortsätta skada hudens skydd. Även behandlingssvaret behöver kontrolleras. Därför omfattar återfallsutredningen både själva infektionen och det problem som gjorde huden mottaglig.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →