Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour omedelbart vid misstänkt förgiftning, särskilt om katten visar:
- ansträngd andning eller öppen mun vid andning;
- kraftig dregling efter kontakt med insektsmedel;
- darrningar eller kramper;
- ostadig gång eller svårighet att stå;
- kollaps eller nedsatt medvetande.
Vänta inte på symtom vid känd kontakt med ett olämpligt parasitmedel. Ta med förpackningen eller ett foto av etiketten, så att innehållet kan identifieras.
Allmänt om förgiftningen
Organofosfater och karbamater används i jordbruk och hushåll: mot skadeinsekter på växter, mot parasiter på djur och mot insekter inomhus. Katter är särskilt känsliga för dessa ämnen. Katten kan få i sig giftet när den slickar pälsen efter en behandling, äter förgiftade gnagare eller kommer i direkt kontakt med preparaten.
Verkningsmekanismen är att enzymet acetylkolinesteras blockeras. Acetylkolin ansamlas och kolinerga receptorer överstimuleras, vilket stör mag-tarmkanalen, andningen och nervsystemet.
Enzymet bryter normalt ner acetylkolin efter att en nervsignal har överförts. När nedbrytningen hindras fortsätter signalerna att stimulera körtlar, muskler och nervsystem. De muskarina effekterna ger bland annat ökad saliv och trängre luftrör. Nikotinerga effekter påverkar kontakten mellan nerv och muskel, medan påverkan på hjärnan kan ge kramper. Organofosfater binder enzymet varaktigt; karbamaternas bindning är mer kortvarig och kan gå tillbaka. Skillnaden har betydelse för valet av motgift.
Orsaker
- katten behandlas med insektsmedel som inte är avsedda för katter;
- kontakt med medel mot insekter (droppar, sprayer, halsband);
- medel för hundar som innehåller organofosfater används på katten;
- kontakt med insektsmedel från jordbruket;
- katten äter förgiftade insekter eller gnagare.
Giftet kan tas upp genom mag-tarmkanalen, huden och lungorna. Pälsen kan därför vara en föroreningskälla även innan katten hunnit slicka sig. Produktens verksamma ämne behöver identifieras: parasitmedel kan innehålla helt olika ämnesgrupper.
Riskfaktorer
- katter som kommer ut och in i bodar och uthus;
- ägare som använder olämpliga parasitmedel;
- kattungar och äldre katter (ökad känslighet);
- katter med leversjukdomar.
Det finns begränsat med kattdata om hur ålder och leversjukdom påverkar risken. Vilket ämne katten utsatts för, mängden och kontaktvägen påverkar förgiftningens svårighetsgrad.
Vanliga symtom
Symtom på kolinergt syndrom:
- kraftig dregling, fradga runt munnen;
- kräkningar och diarré;
- små pupiller (mios);
- tårflöde och snuva;
- ansträngd andning och hosta;
- darrningar, kramper, ostadig gång;
- svaghet, medvetslöshet;
- vid svår förgiftning andningsförlamning och död.
Symtom kan komma inom 1–2 timmar efter upptaget. Vid organofosfatförgiftning kan de börja redan efter minuter, men ibland dröjer det mer än 2 dagar. Ett symtomfritt intervall efter exponeringen gör därför inte kontakten ofarlig. Vid en mycket allvarlig förgiftning kan andningssvårigheter och kollaps dominera redan från början.
Komplikationer och följder
- svår kramp i luftrören och lungödem;
- upprepade kramper;
- svikt i flera organ;
- död utan behandling i tid.
Andningen kan försämras både av slem och sammandragna luftrör och av förlamad andningsmuskulatur. Efter kraftig organofosfatförgiftning kan ett intermediärt syndrom uppträda efter 24–96 timmar. Det ger svaghet eller förlamning i bland annat nacke, ben och andningsmuskler, även när kraftig dregling och muskelryckningar saknas.
Vissa organofosfater kan dessutom orsaka en fördröjd nervskada efter 1–3 veckor. Tilltagande svaghet eller förlamning i bakbenen är då ett varningstecken. Dessa sena komplikationer behöver skiljas från den akuta överstimuleringen av nervsystemet.
Diagnos hos veterinären
- sjukdomshistoria (kontakt med insektsmedel, parasitbehandling);
- den typiska kliniska bilden;
- mätning av kolinesterasaktiviteten (på specialiserade laboratorier);
- uteslutning av andra orsaker till kramper och förgiftning.
Produktnamn, verksamt ämne, ungefärlig mängd och tidpunkt hjälper veterinären att välja behandling. Det är också viktigt om katten svalt medlet, fått det på huden eller varit i ett behandlat rum. Andning, cirkulation, medvetande och muskelpåverkan bedöms samtidigt; livräddande behandling behöver påbörjas innan specialanalyser är klara.
Kolinesterasaktiviteten i blodet kan stödja diagnosen, men sänkningens storlek motsvarar inte alltid hur sjuk katten är. Vid karbamatförgiftning kan enzymaktiviteten redan ha återhämtats när provet analyseras. Giftanalys av preparat eller biologiska prov kan ibland identifiera ämnet, men ett sent prov kan vara negativt när ämnet redan brutits ner.
Permetrin tillhör pyretroiderna och är en annan typ av insektsmedel. Det är mycket giftigt för katter och kan också ge dregling, skakningar och kramper. Liknande symtom innebär därför inte att samma motgift ska användas.
Behandling
- Motgift: atropin som blockerar de muskarina effekterna; vid svår organofosfatförgiftning även oximer (till exempel pralidoxim);
- dropp för att stabilisera katten;
- kramplösande läkemedel (diazepam);
- syrgas och andningsstöd vid luftrörskramp och svag andningsmuskulatur;
- magsköljning och medicinskt kol när veterinären bedömer att det är lämpligt och luftvägarna kan skyddas.
Atropin minskar bland annat sekretbildning och påverkan på luftrören, men häver inte förlamningen av skelettmusklerna. Katten kan därför behöva fortsatt andningsstöd trots att dreglingen minskat. Pralidoxim används vid organofosfatförgiftning, medan det inte ska användas vid en ren karbamatförgiftning. Vid blandad exponering avgör veterinären om en oxim är lämplig.
Första hjälp före ankomsten
Förhindra fortsatt kontakt med medlet och att katten slickar förorenad päls. Vid hudexponering kan tvätt med milt rengöringsmedel och rumstempererat vatten minska mängden gift på huden. Undvik hård skrubbning. Kontakta veterinären först för råd om tvätt och transport; tvätt får inte fördröja akutvården. Vid kramper eller andningssvårigheter prioriteras omedelbar transport framför tvätt.
Försök inte framkalla kräkning hemma. Salt kan i sig orsaka förgiftning. Hos en katt med kramper eller sänkt medvetande kan kräkning leda till att maginnehåll hamnar i lungorna. Ge inte kol eller andra medel i munnen på egen hand.
Övervakning och återhämtning
På sjukhuset följs andning, cirkulation, sekretbildning, kramper och muskelstyrka. Andningssvikt kan kräva respirator. Prognosen påverkas av ämnet, mängden, kontaktvägen och hur allvarligt andningen påverkats. Nytillkommen muskelsvaghet eller andningssvårigheter efter hemgång kräver omedelbar ny bedömning, eftersom organofosfater kan ge sena komplikationer.
Förebyggande
- använd aldrig parasitmedel för hundar på katter;
- använd bara säkra medel som veterinären rekommenderar;
- förvara insektsmedel och hushållskemikalier oåtkomligt;
- behandla inte katten med starka preparat utan att rådfråga veterinären;
- begränsa kattens tillgång till kemikalier i hushåll och jordbruk.
Följ produktens bipacksedel. Katter ska hållas åtskilda från hundar som behandlats med ett för katten giftigt fästingmedel tills appliceringsstället är helt torrt. Katten får inte slicka behandlingsområdet. Läs också om ämnen som är giftiga för djur.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Förgiftning med organofosfater och karbamater är mycket farlig för katter, utvecklas snabbt och kan sluta med döden. Kraftig dregling, kräkningar, darrningar och små pupiller efter kontakt med insektsmedel är skäl att genast kontakta veterinären. Motgift i tid kan rädda liv.
I Sverige ska misstänkt förgiftning hos djur bedömas av veterinär eller djursjukhus. Ta med förpackningen och berätta även om andra parasitmedel eller kemikalier som använts i hemmet.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta veterinär direkt vid första tecken på förgiftning.
Vanliga frågor
Hur snabbt märks en organofosfatförgiftning?
Tecknen kan börja efter minuter eller timmar, men vid vissa organofosfater dröjer det mer än 2 dagar. Kontakta veterinär direkt vid misstänkt exponering, även om katten fortfarande verkar frisk.
Är permetrin en organofosfat?
Permetrin är en pyretroid och tillhör en annan ämnesgrupp. Ämnet är mycket giftigt för katter och kan ge liknande nervsymtom, men behandlingen behöver väljas efter vilket ämne katten utsatts för.
Finns det motgift mot båda förgiftningarna?
Atropin används mot de muskarina effekterna av både organofosfater och karbamater. Oximer kan vara aktuella vid organofosfater, men används inte vid ren karbamatförgiftning. Andningsstöd och behandling av kramper kan samtidigt behövas.
Ska jag få katten att kräkas?
Försök inte framkalla kräkning hemma och använd aldrig salt för detta. Veterinären behöver först bedöma ämnet, kattens medvetande och andning samt risken att maginnehåll hamnar i luftvägarna.
Kan katten bli sämre efter att dreglingen upphört?
Ja, efter allvarlig organofosfatförgiftning kan muskelsvaghet tillkomma senare, även utan påtaglig dregling. Svårighet att stå, svag nacke eller förändrad andning efter hemgång kräver omedelbar kontakt med veterinär.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Organophosphate Toxicosis in Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Insecticide Poisoning, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Carbamate Toxicosis in Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Carbamate / Organophosphate – Vergiftungen Kleintier, Universität Zürich, CliniTox, läst 2026-11-05.
- Min katt har kommit i kontakt med hundens fästingmedel, Läkemedelsverket, läst 2026-11-05.
- Förgiftningar hos katt, AniCura Sverige, läst 2026-11-05.
- Förgiftning hos djur: kontakta veterinär, Giftinformationscentralen, läst 2026-11-05.
- Emergency and Critical Care, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
- Ectoparasiticides Used in Small Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
