Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour vid något av följande:
- Ansträngd andning eller att katten andas med öppen mun.
- Kramper eller tydligt förändrat medvetande.
- Plötslig oförmåga att gå eller uttalad ostadighet.
- Plötslig synförlust eller ett smärtsamt, grumligt öga.
- Kraftig svaghet eller att katten inte reagerar normalt.
Allmänt om sjukdomen
Toxoplasma gondii förökar sig i kattens tarm och kommer ut i miljön med avföringen som oocystor. Oftast har katter infektionen utan symtom, men hos försvagade eller unga katter kan svåra former utvecklas med påverkan på centrala nervsystemet, ögonen och inre organ. Människor smittas via kattavföring, rått kött eller förorenade livsmedel.
Oocystor är mikroskopiska, tåliga utvecklingsstadier som lämnar kattens tarm. De blir smittsamma efter ungefär 1–5 dagar i miljön. En nyinfekterad katt utsöndrar dem vanligen under 1–2 veckor, men utsöndring kan pågå i upp till 20 dagar. Katten behöver inte visa sjukdom under denna tid.
Utanför tarmen kan parasiten spridas med blod och lymfa. Den snabbt förökande formen, tachyzoiten, kan skada celler i olika organ. När immunförsvaret bromsar infektionen bildas vilande vävnadscystor, bland annat i muskler och nervvävnad. De kan finnas kvar länge och bli en smittkälla om ett annat djur äter vävnaden.
Orsaker
- katten äter rått kött eller gnagare som bär på toxoplasma;
- kontakt med jord eller föremål som är förorenade med oocystor;
- kattungar smittas i livmodern;
- försvagat immunförsvar gör att infektionen blir aktiv.
Riskfaktorer
- kattungar och unga katter;
- katter med virusinfektioner (FeLV, FIV);
- katter med försvagat immunförsvar;
- katter som äter rått kött eller jagar.
Infektion och klinisk sjukdom är olika saker. Många katter bär parasiten utan att vara sjuka. Vid kraftig påverkan på immunförsvaret kan en tidigare vilande infektion aktiveras och spridas i kroppen. Därför är kattens andra sjukdomar och eventuell immundämpande behandling viktiga vid utredningen.
Vanliga symtom
De flesta katter har inga symtom, men följande kan förekomma:
- feber, slöhet, aptitlöshet;
- gulsot, med gulaktig hud eller gula slemhinnor;
- neurologiska tecken: ostadig gång, kramper, förvirring;
- ögonförändringar: grumling, avvikande pupillstorlek eller försämrad syn;
- hosta eller tilltagande andningssvårigheter.
Neurologisk påverkan kan märkas som cirkelgång, beteendeförändring eller svårigheter att samordna rörelserna. En del katter blir ovanligt känsliga för beröring. Andningsbesvären kan bero på lunginflammation. Tecknen beror på vilka organ som drabbats och behöver inte uppträda samtidigt.
Komplikationer och följder
- kroniska inflammationer i ögonen;
- hjärnpåverkan och neurologiska bortfall;
- död hos kattungar och försvagade katter;
- risk för smitta till människor (särskilt gravida – medfödd toxoplasmos hos fostret).
Diagnos hos veterinären
- serologiska tester (IgM och IgG mot toxoplasma);
- PCR (påvisning av Toxoplasma gondii-DNA i blod eller vävnad);
- ögonbottenundersökning vid ögonpåverkan, bland annat för att bedöma inflammation i näthinnan;
- biokemiska blodprover (lever- och njurförändringar);
- röntgen och ultraljud (bedömning av inre organ).
Vid undersökningen kan veterinären även bedöma leverns och mjältens storlek. Ögoninflammation kan omfatta både ögats inre kärlrika vävnad, uvea, och näthinnan, retina. En fullständig ögonundersökning behövs för att avgöra vilka strukturer som är skadade.
Hur provsvaren tolkas
Ett positivt antikroppsprov visar att katten har mött parasiten, men räcker inte för att fastställa att just toxoplasmos orsakar symtomen. IgG kan finnas hos fullt friska katter efter tidigare infektion. IgM kan tala för en nylig infektion, men även det provet måste tolkas tillsammans med sjukdomsbilden.
Ett nytt antikroppsprov efter 2–4 veckor kan hjälpa veterinären att bedöma förändringen. För att påvisa parasiten direkt kan celler, vävnadsprov eller prov från en påverkad kroppsdel undersökas i mikroskop eller med PCR. Parasiten hittas sällan i blodet, så provmaterialet väljs efter vilka organ som verkar sjuka.
Avföringsprov har en annan uppgift: att undersöka utsöndring av oocystor. Liknande parasiter kan se likadana ut i mikroskop och kan behöva skiljas åt med PCR. Ett negativt avföringsprov utesluter inte sjukdom i andra organ, eftersom utsöndringen ofta har upphört när katten visar symtom.
Behandling och prognos
Klinisk toxoplasmos behandlas med läkemedel som hämmar parasiten. Klindamycin är ett vanligt förstahandsval, medan andra alternativ kan behövas vid otillräcklig effekt eller biverkningar. Veterinären väljer läkemedel och dos utifrån kattens tillstånd och organpåverkan.
Vid betydande ögoninflammation kan även lokal inflammationsdämpande behandling behövas. Den kombineras med behandling mot parasiten för att begränsa komplikationer som förhöjt ögontryck och att linsen förskjuts. Ögonmedicin väljs efter undersökning av ögat.
Behandlingen hämmar framför allt den aktiva infektionen och avlägsnar vanligen inte alla vilande vävnadscystor. Det finns därför en risk för senare återaktivering. En symtomfri katt med antikroppar behöver normalt inte behandlas enbart på grund av ett positivt prov.
Många symtom utanför ögon och nervsystem börjar förbättras inom 2–3 dagar när behandlingen fungerar. Ögon- och nervsymtom kan svara långsammare. Lung- och leverpåverkan har ofta sämre prognos, särskilt vid nedsatt immunförsvar. Tilltagande andningsbesvär eller nya kramper kräver omedelbar ny bedömning även om behandling redan har satts in.
Vid uppföljning bedöms aptit, andning, rörelseförmåga och ögonförändringar. Symtomens utveckling hjälper också veterinären att ompröva diagnosen om katten inte förbättras. Samma tecken kan ha andra infektiösa, inflammatoriska eller neurologiska orsaker.
Förebyggande
- ge inte katten rått kött eller inälvor;
- förhindra att katten jagar gnagare och fåglar;
- töm kattlådan varje dag (oocystorna behöver ungefär 1–5 dagar för att bli smittsamma);
- använd handskar vid trädgårdsarbete och när du gör rent kattlådan;
- regelbundna hälsokontroller hos veterinären.
Färdiglagat helfoder minskar risken att katten får i sig vävnadscystor från råa animaliska produkter. Matningen behöver samtidigt täcka kattens näringsbehov; se balanserad kost. Toxoplasmos omfattas inte av kattens vanliga vaccinationer; något kommersiellt vaccin mot denna parasit finns inte.
Förslut använd kattsand i en påse och rengör lådan regelbundet. Täck sandlådor när de inte används, så att katter inte kommer åt att lämna avföring där. Handskar ersätter inte handtvätt efter kontakt med avföring, jord eller sand.
Vad betyder det för dig som kattägare?
Toxoplasmos är inte bara en fråga för veterinären utan också för folkhälsan. Kom ihåg att katten kan smitta människor, särskilt gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Med rätt skötsel och god hygien är risken för smitta dock mycket liten.
En gravid eller kraftigt immunsupprimerad person bör helst låta någon annan rengöra kattlådan. Smitta kräver att parasiten kommer in i kroppen; att klappa katten är ingen vanlig smittväg. Det är i regel inte nödvändigt att omplacera en katt på grund av graviditet.
För människor är otillräckligt upphettat kött och annan förorenad mat viktiga smittvägar. Undvik rått kött, skölj frukt och grönsaker och tvätta händerna efter hantering av råa livsmedel. Vid misstänkt smitta under graviditet eller nedsatt immunförsvar ska sjukvården kontaktas för individuell bedömning.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan en frisk katt sprida toxoplasma?
Ja, en nyinfekterad katt kan utsöndra oocystor utan att vara märkbart sjuk. Utsöndringen är oftast begränsad till en tidig period efter infektionen. Daglig rengöring av kattlådan minskar möjligheten att oocystorna hinner mogna.
Måste jag göra mig av med katten om jag är gravid?
Vanligen inte. Låt helst någon annan sköta kattlådan och undvik kontakt med kattavföring. God livsmedelshygien och att undvika rått eller otillräckligt upphettat kött är också viktiga skyddsåtgärder under graviditeten.
Visar ett positivt blodprov att katten smittar just nu?
Nej. Antikroppar kan finnas kvar efter en tidigare infektion och visar inte direkt om oocystor utsöndras. Veterinären tolkar provet tillsammans med kattens symtom, smitthistoria och vid behov andra undersökningar.
Kan en innekatt få toxoplasma?
Risken är låg om katten varken jagar eller äter rått kött, men en katt kan också ha smittats tidigare i livet. Färdiglagat foder och att undvika råa inälvor minskar ny exponering.
Försvinner parasiten helt efter behandlingen?
Behandling kan stoppa aktiv sjukdom, men vilande vävnadscystor blir ofta kvar. Prognosen beror bland annat på vilka organ som har skadats och kattens immunförsvar. Nya symtom behöver bedömas även efter tidigare förbättring.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Toxoplasma gondii, Statens veterinärmedicinska anstalt, läst 2026-11-05.
- Toxoplasmosis in Cats, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
- GUIDELINE for Toxoplasma gondii infection, European Advisory Board on Cat Diseases, läst 2026-11-05.
- Toxoplasmosis in Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Sjukdomsinformation om toxoplasmos, Folkhälsomyndigheten, läst 2026-11-05.
- Emergency and Critical Care, Cornell University College of Veterinary Medicine, läst 2026-11-05.
- Toxoplasmosis, VCA Animal Hospitals, läst 2026-11-05.
- Toxoplasmainfektion – toxoplasmos, 1177 / Inera, läst 2026-11-05.
