Andningsorganen

Pyotorax hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Pyotorax hos katter är en svår sjukdom där varig vätska samlas i lungsäcken, utrymmet mellan lungorna och bröstkorgens insida. Det trycker ihop lungorna, hindrar normal andning och kan ge andnöd, feber och kraftig inflammation i kroppen. Tillståndet förekommer hos katter i olika åldrar och kräver alltid snabb veterinärvård, eftersom det hotar kattens liv.

7 min läsningKällor

Granskad av: Johan Andersson, veterinär med inriktning mot internmedicin

Pyotorax hos katter: orsaker, symtom och förebyggande

Akut till veterinären

Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour direkt vid följande tecken:

  • Katten andas med öppen mun.
  • Andningen är snabb och ytlig, med tydlig ansträngning.
  • Tandköttet blir blåaktigt, lila eller mycket blekt.
  • Katten kollapsar eller reagerar dåligt på omgivningen.

Ring gärna före ankomsten eller under resan så att akutpersonalen kan förbereda vården. En katt med andningssvårigheter behöver omedelbar bedömning.

Allmänt om sjukdomen

Normalt finns bara en liten mängd vätska i lungsäcken, som gör att lungorna kan glida. När bakterier eller mer sällan svampar tar sig in i brösthålan uppstår lungsäcksinflammation, och lungsäcken fylls med var. Hos katter kan pyotorax uppstå som komplikation till lunginflammation, vid genomträngande sår, när katten andas in främmande föremål eller när växtdelar, till exempel gräsax, vandrar in i kroppen.

Varet ligger utanför lungorna och begränsar deras möjlighet att vidgas. Inflammationen kan samtidigt påverka cirkulationen och utvecklas till sepsis. Därför behöver veterinären både avlasta andningen och behandla infektionen; antibiotika och tömning av brösthålan fyller olika uppgifter.

Vätskan finns ofta på båda sidor av bröstkorgen. Ibland är den uppdelad i avgränsade fickor, vilket kan göra det svårare att tömma allt genom samma dränage. Då kan upprepade tömningar behövas för att nå vätskan i fickorna.

Orsaker

  • bakterieinfektioner med anaeroba och aeroba bakterier;
  • komplikationer till lunginflammation;
  • genomträngande sår i bröstkorgen, exempelvis bett eller andra skador;
  • främmande föremål, såsom gräsax som kommit ned i luftvägarna;
  • infektion som sprids från närliggande vävnad, exempelvis bölder eller mediastinit;
  • svampinfektioner i mer sällsynta fall;
  • idiopatisk pyotorax, där ingen orsak kan fastställas.

Anaeroba bakterier trivs utan syre. Hos katter förekommer ofta blandinfektioner med bakterier från munhåla och svalg. Mediastinit betyder inflammation i området mellan lungorna. Infektionen kan nå lungsäcken från närliggande vävnad eller genom ett sår utan att en tydlig skada syns när katten undersöks.

Riskfaktorer

  • katter som går fritt ute och riskerar bett eller skador;
  • unga vuxna katter;
  • kroniska luftvägssjukdomar;
  • försvagat immunförsvar, exempelvis vid FIV eller FeLV;
  • många djur på liten yta.

Pyotorax kan förekomma i alla åldrar. I beskrivna kattgrupper ligger medelåldern vid diagnos omkring 3–6 år. Uppgifterna om hur olika riskfaktorer påverkar den enskilda katten är begränsade. Även en innekatt utan något känt bett kan behöva utredas för pyotorax.

Vanliga symtom

  • kraftig andnöd;
  • snabb andning;
  • hosta, ibland med smärtreaktioner;
  • feber;
  • slöhet;
  • matvägran eller minskad aptit;
  • viktnedgång;
  • tecken på smärta från bröstkorgen;
  • katten sitter med utsträckt hals och brett ställda framben för att underlätta andningen.

De första besvären kan vara allmänna, som trötthet och dålig aptit. När vätskan begränsar lungornas rörelse blir andningen ofta kort och ytlig.

Komplikationer och följder

  • andningssvikt;
  • sepsis;
  • kronisk lungsäcksinflammation med fibros, ärrbildning;
  • avmagring och uttorkning;
  • död utan behandling.

Svår sepsis försämrar prognosen och kan göra att katten behöver intensivvård med stöd för flera kroppsfunktioner. En kvarvarande böld eller främmande kropp kan behöva åtgärdas för att infektionen ska komma under kontroll. Fortsatt varbildning trots dränage och antibiotika kan därför leda till en ny bedömning för operation.

Diagnos hos veterinären

  • klinisk undersökning och lyssning på bröstkorgen, där andningsljuden kan vara försvagade;
  • röntgen av bröstkorgen för att se vätska och bakomliggande förändringar;
  • ultraljud för att hitta vätska och vägleda provtagning eller tömning;
  • torakocentes, en punktion där vätska tas ut ur brösthålan;
  • cellprov och bakterieodling från vätskan samt undersökning av antibiotikakänslighet;
  • blodstatus och biokemiska blodprover för att bedöma inflammation och organpåverkan.

Vid svår andnöd kan vätskan behöva tömmas innan röntgen genomförs. Att hålla fast en kraftigt andningspåverkad katt för bildtagning kan försämra tillståndet. Snabbt ultraljud och torakocentes kan då ingå i den första stabiliseringen.

Vätskans utseende ger viktig information, men undersökning i mikroskop och odling behövs för att bedöma infektionen. Bakterier inne i inflammationsceller kan stödja diagnosen. Odlingen behöver även omfatta anaeroba bakterier, eftersom de ofta ingår i infektionen hos katt.

Om någon orsak inte hittas kan prov för FIV och FeLV ingå i utredningen. Vid utebliven förbättring kan DT, datortomografi, ge mer information om exempelvis lungböld, avgränsade vätskefickor eller främmande material.

Behandling

  • Akut: torakocentes för att tömma ut varet och underlätta andningen.
  • Dränage i brösthålan behövs ofta redan under den inledande behandlingen.
  • Antibiotika ges vanligen i 4–6 veckor, med preparat och längd anpassade av veterinären.
  • Stödjande behandling kan omfatta dropp, syrgas och smärtlindring.
  • Operation kan behövas för att ta bort främmande föremål, dränera en böld eller avlägsna en svårt skadad lunglob.

Ett bröstdrän gör att vätska kan tas bort upprepade gånger utan nya punktioner. Katten kan behöva drän på olika sidor beroende på var varet finns. Antibiotikabehandlingen kan startas innan odlingssvaret är klart och sedan anpassas efter resultatet. Behandlingen ska täcka de bakterier som är relevanta för katten, inklusive anaerober.

Dränaget kan också användas för spolning av brösthålan. Under sjukhusvistelsen följs andning, smärta och hur mycket vätska som fortsätter bildas. När dränet tas bort kan katten behöva övervakas ytterligare omkring 24 timmar. Röntgen före hemgång ger ett underlag för jämförelse vid återbesök.

Återhämtning och uppföljning

Återbesök kan planeras under de följande 2–3 veckorna efter hemgång. Förnyad bilddiagnostik och bedömning av kattens allmäntillstånd hjälper till att följa läkningen. Ett återfall behöver utredas för fortsatt infektion eller en bakomliggande förändring som inte kommit under kontroll.

En samlad överlevnad över 60 % har rapporterats hos katter med pyotorax. Det tidiga kritiska skedet är särskilt viktigt, och prognosen påverkas av bakomliggande sjukdom och sepsis. Katter som stabiliseras och inte har någon allvarlig grundsjukdom kan ha goda möjligheter till återhämtning.

Förebyggande

  • håll koll på katter som går ute för att minska risk för bett och skador;
  • behandla lunginflammation och luftvägsinfektioner i tid;
  • regelbundna veterinärkontroller vid kronisk hosta eller andningsbesvär;
  • följ rekommenderad vaccination och andra åtgärder mot virusinfektioner för kattens övriga hälsa.

Vad betyder det för dig som kattägare?

Pyotorax är ett mycket farligt tillstånd som kräver omedelbar hjälp. Plötslig andnöd, slöhet, feber och matvägran är varningstecken som inte får ignoreras. Att snabbt tömma ut varet och sätta in antibiotika kan rädda kattens liv.

Berätta om kända bett, skador, luftvägsinfektioner och tidigare behandlingar. Efter hemgång behöver ordinationerna följas även när katten verkar piggare. Återkommande snabb eller ansträngd andning, matvägran eller tydlig slöhet motiverar ny veterinärkontakt direkt.

Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta veterinär direkt vid första tecken på sjukdom.

Vanliga frågor

Ligger varet inne i lungorna?

Vid pyotorax finns varet i lungsäcken utanför lungorna. Vätskan trycker ihop lungorna och hindrar dem från att vidgas. En lunginflammation eller lungböld kan samtidigt vara en bakomliggande orsak.

Räcker antibiotika utan att tömma brösthålan?

Tömning av den infekterade vätskan är en central del av behandlingen tillsammans med antibiotika. Ofta behövs ett bröstdrän för fortsatt tömning och ibland spolning medan katten vårdas på sjukhus.

Varför behövs odling om katten redan får antibiotika?

Odlingen hjälper till att identifiera bakterier och deras känslighet så att behandlingen kan anpassas. Vid ett akut tillstånd kan antibiotika behöva sättas in innan det färdiga laboratoriesvaret finns.

Kan katten bli frisk efter pyotorax?

Ja, många katter återhämtar sig med snabb och tillräcklig behandling. Prognosen beror bland annat på om katten klarar det tidiga kritiska skedet, hur svår sepsisen är och vilken bakomliggande orsak som finns.

Redaktionen för Tassio

Källor

Verktyg
Symtomkoll för kattVaccinationsschemaGiftigt eller inte?RaskatalogVilken ras passar mig?FoderkalkylatorÅlder i människoårAlla verktyg →