Akut till veterinären
Kontakta närmaste veterinär eller djursjukhus med jour om katten får:
- kramper eller upprepade krampanfall;
- uttalad förvirring, medvetandesänkning eller kollaps;
- så svår ostadighet att den inte kan stå eller gå;
- snabbt svullen och smärtsam buk, särskilt efter shuntoperation;
- upprepade försök att kissa utan att det kommer urin.
Allmänt om sjukdomen
Normalt kommer blodet från tarmen till levern via portådern, där gifter oskadliggörs och näringsämnen omsätts. Vid en shunt störs detta: blod passerar förbi levern, organet kan förbli underutvecklat (liten lever) och ämnen som skulle ha hanterats där når resten av kroppen.
Hos katter kan shunten vara:
- medfödd – upptäcks oftast hos unga katter;
- förvärvad – bildas vid svåra kroniska leversjukdomar och förhöjt tryck i portådern.
En medfödd shunt består vanligen av ett avvikande kärl. Det kan gå utanför levern, extrahepatiskt, eller inne i levern, intrahepatiskt. Hos katter är den extrahepatiska formen vanligast. Förvärvade shuntar består däremot ofta av flera slingriga kärl som avlastar ett förhöjt tryck i portasystemet.
Ammoniak bildas bland annat vid ämnesomsättning i tarmen. När blodet leds förbi levern minskar oskadliggörandet. Hjärnpåverkan kan ge både beteendeförändringar och motoriska problem, men symtomens svårighetsgrad följer inte alltid ammoniakvärdet i blodet.
Orsaker
- medfödda kärlmissbildningar (oftast shuntar utanför levern);
- kroniska leversjukdomar med exempelvis cirros eller fibros, ibland tillsammans med leverlipidos;
- förhöjt tryck i portådern (portal hypertension);
- kärlkomplikationer efter svåra skador och operationer.
Förvärvade shuntar kan utvecklas omkring 4–6 veckor efter att portal hypertension har uppstått. Bakom tryckökningen kan det också finnas trombos eller förträngning i portådern. Den ökade blodströmmen genom alternativa kärl är då en följd av tryckproblemet, vilket påverkar behandlingsvalet.
Riskfaktorer
- kattungar och unga katter, där medfödda shuntar kan visa sig under de första levnadsmånaderna;
- katter med misstänkt ärftlig benägenhet, beskrivet hos vissa raser, till exempel brittiskt korthår och perser;
- katter med kroniska leversjukdomar.
Det finns begränsat med uppgifter om ärftlighet och riskfaktorer för shunt hos katt. Medfödda shuntar förekommer även hos huskatter. Hos katter med symtom brukar tecknen ofta vara tydliga senast vid omkring 6 månaders ålder, men senare upptäckt förekommer.
Vanliga symtom
- kattungar som växer dåligt och utvecklas sämre;
- apati och slöhet;
- sämre aptit;
- kräkningar eller diarré;
- viktnedgång;
- förvirring, ostadig gång eller förändrat beteende;
- kramper vid leverencefalopati;
- perioder av försämring efter måltider, ibland särskilt proteinrika;
- kraftig dregling;
- ascites, alltså svullen buk av vätska, vid förvärvade shuntar.
Katten kan verka normal mellan episoderna och sedan bli frånvarande, vandra planlöst eller trycka huvudet mot föremål. Dregling är särskilt vanligt hos drabbade katter. En liten kattunge kan ha dålig tillväxt trots att symtomen från tarmen är lindriga.
Urinvägsbesvär kan förekomma eftersom ammoniumurat kan bilda kristaller och stenar. Det kan ge blod i urinen eller svårigheter att kissa. Att katten äter sämre eller drar sig undan kan därför ha både neurologiska och kroppsliga orsaker.
Komplikationer och följder
- kronisk leversvikt;
- leverencefalopati;
- kramper och koma;
- hämmad tillväxt hos unga katter;
- död vid svårt förlopp utan behandling.
Förstoppning, uttorkning, infektion och blödning i mag-tarmkanalen kan förvärra encefalopatin. Försämring kan därför komma även när kattens vanliga foder och läkemedel har varit oförändrade. En ny sjukdom eller mag-tarmstörning kan kräva att behandlingen omprövas.
Diagnos hos veterinären
- biokemiska blodprover för bland annat ammoniak, gallsyror och protein;
- blodstatus för att bedöma anemi och eventuella förändringar av vita blodkroppar;
- ultraljud av levern och blodkärlen, som kan visa en shunt och en mindre lever;
- DT-angiografi för att kartlägga medfödda shuntar;
- leverbiopsi vid behov för att bedöma underutveckling, fibros eller annan leversjukdom.
Urinprov kan visa uratkristaller. Vid ett gallsyrebelastningsprov jämförs ett prov före måltid med ett prov 2 timmar efter maten. Förberedelserna planeras av veterinären, särskilt hos en liten eller sjuk kattunge. Förhöjda gallsyror kan också förekomma vid annan leversjukdom.
Hur lokaliseras kärlförbindelsen?
Ultraljud med doppler kan visa blodets riktning och avvikande kärl, men undersökningen är beroende av erfarenhet och en shunt kan missas. DT med kontrast ger en detaljerad bild av hur kärlet löper och ansluter till andra blodkärl. Kartläggningen används för att planera ett eventuellt ingrepp och skilja en enstaka shunt från flera förvärvade förbindelser.
Behandling
- Kirurgisk behandling: en lämplig medfödd shunt underbinds helt eller stängs delvis eller gradvis.
- Läkemedel kan behövas om operation inte är möjlig eller i väntan på operation.
- Kosten anpassas individuellt med tillräckligt med högvärdigt protein och begränsning vid behov.
- Laktulos minskar upptaget av ammoniak från tarmen och underlättar tarmtömningen.
- Antibiotika, exempelvis metronidazol eller amoxicillin, kan användas för att påverka bakterier som bildar gifter.
- Symtomatisk behandling ges vid encefalopati.
Inför operation stabiliseras katten med medicinsk behandling och näring. Vid ingreppet bedöms hur leverns kärlsystem tål ökat blodflöde. En alltför snabb fullständig stängning kan orsaka farlig portal hypertension, buksmärta och cirkulationssvikt. Därför kan ett gradvis förslutande ingrepp väljas.
Förvärvade shuntar som avlastar ett förhöjt portaltryck ska inte underbindas. Då riktas behandlingen mot bakomliggande sjukdom, encefalopati och eventuell bukvätska.
Återhämtning och prognos
Efter shuntoperation finns risk för neurologiska komplikationer. Krampanfall efter förslutning uppskattas förekomma hos 20–30 % av opererade katter; i små fallserier har upp till 75 % rapporterats. Katten behöver därför noggrann övervakning efter ingreppet.
Fortsatt medicinering och foderanpassning kan behövas medan levern anpassar sig. Uppföljningen omfattar symtom, vikt och provresultat. Kvarstående eller återkommande besvär kan bero på fortsatt blodflöde genom shunten eller att nya förvärvade förbindelser har utvecklats.
Kattens balanserade kost behöver samtidigt täcka behovet av energi och näringsämnen. Alltför kraftig proteinbegränsning kan försvåra bevarandet av muskelmassa, som också deltar i kroppens hantering av ammoniak.
Förebyggande
- genetisk kontroll i avel med raser som har benägenhet för kärlmissbildningar;
- tidig utredning av kattungar som växer dåligt eller har neurologiska symtom;
- regelbundna undersökningar av katter med kroniska leversjukdomar.
Vad betyder det för dig som kattägare?
En portosystemisk shunt är en allvarlig sjukdom där blod går förbi levern och kroppen kan påverkas av ämnen som normalt oskadliggörs där. Slöhet, kattungar som växer dåligt och neurologiska symtom efter måltider är skäl till en snabb veterinärundersökning. Vid en lämplig medfödd shunt kan operation förbättra tillståndet betydligt, men behandlingen och prognosen behöver bedömas individuellt.
Anteckna när episoderna kommer, hur länge de pågår och om de följer efter mat eller förstoppning. Följ ordinerad foderplan och läkemedelsbehandling. Nytillkomna kramper eller tydligt sänkt medvetande kräver akut hjälp även efter tidigare lyckad behandling.
Artikeln är endast avsedd som information och ersätter inte en undersökning hos veterinär. Kontakta din veterinär vid första tecken på sjukdom.
Vanliga frågor
Kan en vuxen katt ha en medfödd shunt?
Ja. Medfödd betyder att förbindelsen finns från födseln. Lindriga eller återkommande symtom kan göra att problemet upptäcks senare. Åldern vid diagnos behöver därför skiljas från när kärlförändringen uppstod.
Visar ett vanligt blodprov att katten har en shunt?
Blodprover kan väcka misstanke om nedsatt leverfunktion och påverkat gallsyre- eller ammoniakvärde. För att påvisa och lokalisera kärlförbindelsen behövs bilddiagnostik, ofta med ultraljud och kontrastundersökning av blodkärlen.
Varför opereras inte förvärvade shuntar på samma sätt?
De många små kärlen har ofta bildats för att avlasta ett förhöjt tryck i portådern. Att stänga dem kan förvärra tryckproblemet. Behandlingen inriktas därför på orsaken och kattens symtom.
Kan katten behöva läkemedel även efter operation?
Ja. Levern behöver anpassa sig till förändrat blodflöde, och symtom eller kvarstående shuntning kan kräva fortsatt behandling. Veterinären använder återbesök och provresultat för att avgöra hur foder och läkemedel ska anpassas.
Redaktionen för Tassio
Källor
- Portosystemic Shunts, American College of Veterinary Surgeons, läst 2026-11-05.
- Hepatic Portal Venous Hypoperfusion in Small Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Acquired Portosystemic Shunts in Small Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- The Diagnosis of Portosystemic Shunts, North Downs Specialist Referrals, läst 2026-11-05.
- Emergency and Critical Care, Cornell University, läst 2026-11-05.
- Hepatic Encephalopathy in Small Animals, Merck Veterinary Manual, läst 2026-11-05.
- Förekomst av missbildningar hos kattungar, och en undersökning av relationerna mellan missbildningar, dödfödsel och kejsarsnitt, Sveriges lantbruksuniversitet, läst 2026-11-05.
